Home About Browse Search
Svenska


Lindström, Kenneth, 2006. Resultat av - och skogsägares inställning till - riktad röjningsinformation. SLU, Dept. of Silviculture, Umeå. Umeå: SLU, Dept. of Silviculture

[img]
Preview
PDF
95kB

Abstract

Skogsstyrelsen i norra Hälsingland utförde under vintern och våren 2005 en analys av röjningsbehov med fjärranalysredskapet Enforma. Man ville se om denna metod för identifikation av markägare med röjningsbehov gav önskad effekt, dvs. var kostnadseffektiv och identifierade ett verkligt röjningsbehov. Skogsstyrelsen ville också se om riktad röjningsinformation till skogsägare med ett identifierat röjningsbehov gav högre röjningsintensitet än mer allmän röjningsinformation. Slutligen ville man analysera hur denna form av information emottogs av skogsägarna.

Studien utfördes genom enkätutskick år 2005 till två grupper om 40, respektive 39, skogsägare, som båda identifierats ha ett röjningsbehov via Enforma. Den första gruppen (Huvgrupp) bestod av två undergrupper, vardera med 20 skogsägare, som fått riktad information, en februarigrupp (Febgrupp) och en majgrupp (Majgrupp). Den andra gruppen hade inte fått någon riktad information och utgjorde en referensgrupp (Refgrupp). Svarsfrekvensen var mellan 70 % och 85 % i grupperna.

I Refgruppen sade 21 % fler att man röjt än i Huvgruppen. Refgruppen hade röjt 8 % av fastighetens areal under året och Huvgruppen 6 %. Refgruppen hade haft 16 % av fastigheternas areal i röjningsbehov under året och Huvgruppen 12 % . Om syftet var att öka röjningsaktiviteten med riktad information, så visar studien att resultatet snarare är det omvända. Självklart skall man inte dra slutsatsen av resultatet att riktad information sänker röjningsaktiviteten. Däremot kan slutsatsen vara att riktad information inte självklart har hög effektivitet.

Totalt var det 74 % av de utpekade områdena, som även markägarna tyckte att det hade funnits röjningsbehov på. Det är lite svårt att utifrån resultaten tolka exakt hur hög träffsäkerhet man fått med Enforma. Röjningsbehovet utifrån Enforma bedömdes av skogsstyrelsens tjänstemän medan uppskattningen av det verkliga röjningsbehovet gjordes av markägaren själv. Dessa parters bedömningsgrunder överensstämmer inte nödvändigtvis. Men om markägarens uppfattning är måttstocken, var träffsäkerheten i denna studie 74 %, medan 13 % av bestånden redan röjts och 13 % av olika orsaker inte ansågs ha röjningsbehov.

Med en svarsfrekvens på 55 % var det 42 % som svarade nej på frågan om de röjt det aktuella området efter att de fått utskicket. Av Febgruppen svarade 38 % nej och av Majgruppen 44 %. Detta kan tolkas som om det var effektivare för röjningen att sända utskicket i februari än i maj, men det är troligare en effekt av att en större del av Majgruppen redan röjt när de fick utskicket.

I Huvgruppen ville 70 % ha mer utskick om röjning, men många tyckte också att utskicken var pådrivande. Det riktade budskapet, som skulle öka röjningsaktiviteten, kan ha missuppfattas. Det kan ha tolkats som om markägaren inte hade skött sin skog och att "staten ser vad du gör". ("Till och med i skogen är man övervakad och påpassad".) Information och rådgivning i form av utskick efterfrågades. Detta talar för att utskick, jämfört med andra informationsmetoder, är en form som mottas positivt och att det är något som kan vara värt att förfina och förbättra. Ungefär hälften av skogsägarna ville ha mer rådgivning rörande röjning och då ville man ha det, i prioriteringsordning, som utskick, fältrådgivning och kurser. Det kan beaktas att rådgivning, enligt skogsägarna, även ges av Mellanskog, Holmen m.fl.

,

The Regional Forest Board in north Hälsingland distributed during the winter and spring 2005
an analysis of the need of pre-commercial thinning (pct.) with the satellite based analyse tool
Enforma. The intension of this study was to examine if the Enforma method to identify forest
owners with pct. needs, was economically effective in finding existing pct objects. The
Regional Forest Board was also interested to know, if the addressed information to forest
owners with a supposed pct. need, increased pct. more than more traditional pct. information.
Finally the intension was to study the forest owners´ attitude to addressed information.
The study was made as a survey in 2005 and an inquiry was sent to two groups of 40, and 39,
forest owners respectively, both with identified needs of pct. with Enforma. The first group
(Huvgrupp) consisted of two groups, each one containing 20 forest owners, who had earlier
received the addressed information, one in February (Febgrupp) and one in May (Majgrupp).
The second group didn’t receive any addressed information and represented a reference group
(Refgrupp). The answer frequency was between 70 % and 85 % in the two groups.
In the Refgrupp, 21 % more respondents said that they had performed pct. than in the
Huvgrupp. The Refgrupp had performed pct. on 8 % of their forest area within 2005 and the
Huvgrupp had performed pct. on 6 %. The Refgrupp agreed to a pct. need of 16 % of their
forest area and the Huvgrupp agreed to 12 %. If the purpose was to increase the pct. activity
with addressed information, this study showed that the result rather is the opposite. However,
you can’t make the conclusion that addressed information decreases the pct. activity. The
conclusion should be that the addressed information not necessarily is of high efficiency.
Totally it was 74 % of the Enforma identified areas that the forest owners agreed to that they
have had a pct. need on. It is hard understand exactly how high the precision is in the Enforma
identification of a pct. stand. The definition of the pct. need might be different between the
Regional Forest Board and the forest owners. But if the forest owners are the gauge, the
precision in this study was 74 %, and 13 % was already cleaned, and 13 % was not, for
different other reasons in need of pct.
The date when the addressed information was distributed did not seem to affect the pct.
activity. More forest owners in the Febgrupp than in the Majgrupp answered that they had not
performed pct. in the actual stand after they received the addressed information. This might be
an effect of that the Majgrupp already had performed pct. when they got the information.
In the Huvgrupp 70 % want to have addressed information on pct. but some experienced the
information as demanding. Basically the forest owners were positive to this type of
information.

Main title:Resultat av - och skogsägares inställning till - riktad röjningsinformation
Authors:Lindström, Kenneth
Supervisor:Albrektson, Arne
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbeten / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsskötsel
Volume/Sequential designation:2006:3
Year of Publication:2006
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Forestry
Department:(NL, NJ) > Dept. of Silviculture
Keywords:Enforma, röjning, privatskogsbruk, rådgivning, Mellannorrland
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8415
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8415
Subjects:Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:30 Oct 2017 11:48
Metadata Last Modified:30 Oct 2017 11:48

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits