Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The effects of Reindeer mechanical damages on the planted regeneration of Pinus sylvestris
and Pinus contorta.

Semi-domesticated reindeer can damage young trees. In late winter reindeer rub their antlers against young trees. The aim of this study was to quantify those damages. This study covered planted objects from three different areas in northeastern Sweden. The objects should be on private property, be in the Swedish County Forestry Boards database "Kotten", have an average height of maximum 3 m, be planted with Scots pine or Contorta between 1986-1993 and be on mesic or dry sites. 17 objects were chosen randomly for an inventory.

A systematic sample plot inventory was done during the summer 2004 with 20 sample plots (r=2.82 m) per objects. The first sample plot was randomly chosen and the rest was located in a quadratic formation adapted to the size of the object. Only main stems were estimated. The number of undamaged main stems, light damaged (capable of development) and seriously damaged (not capable of development) head stems, type and level of damage and occurrence of lichens were recorded on each sample plot. On three objects damages of moose and other causes were investigated together with number of faecal and occurrence of lichens.

From the beginning the purpose was also to investigate damages caused when reindeer dig in snow to reach lichens and when they walk in new regenerated areas. A pilot study done in July 2003 indicated the difficulty to identify those types of damages.

Antler rubbing occurs on 5 of 17 objects. The average number of seriously damaged main stems on those objects was 14 and light damaged stems were 19 per hectare, corresponding to 0.8 and 0.6 % of vigorous main stems. The number of vigorous main is in average 2232. The damages occur often gathered and are not distributed all over the objects. The possibility to have those kinds of damages is 29 % and 12 % when the damage frequency is at least 1 % of the main stems.

Also three objects with a lot of damages reported by the forest owner were investigated with the same method. They have much higher frequency of damages, 39, 18 and 2 % seriously
damaged and 9, 19, and 11 % light damaged stems. The number of not damaged stems per hectare is 1676, 1250 and 1454 which is much more than required in the Swedish Forestry
Act.

The conclusion of this study is that reindeer antler rubbing against small trees is a very small problem for Swedish forestry. But -if this type of damage occurs, the consequence can be serious on a limited area.

Renarna kan åstadkomma skador i ungskog genom att under hösten och vårvintern feja sina
horn mot plantor och träd. Med syfte att kvantifiera dessa skador och ev samband med
avståndet till kusten inventerades 17 objekt (bestånd). Dessa valdes ut genom lottning inom
tre områden i Västerbottens län på olika avstånd från kusten, nämligen Ånäset, Bygdsiljum
och Rusksele. Av dessa områden ingår två i Malå samebys renbetesområde. Ett område,
Bygdsiljum, nyttjas växelvis av två samebyar, men vintern 2003 av Malå sameby. Dessutom
inventerades tre objekt kända för skador av ren.
Utlottade objekt skulle finnas i skogsvårdsstyrelsens register ”Kotten” (främst privatägd
mark), ha ett trädskikt med en medelhöjd på högst 3 m, vara planterade med tall eller contorta
åren 1986-1993, och vara belägna på frisk eller torr mark.
Inventeringen genomfördes sommaren 2004 som en systematisk cirkelyteinventering med 20
cirkelytor (r=2.82 m) per objekt. Första provytan i varje bestånd lades ut slumpmässigt,
medan övriga provytor lades ut i ett kvadratiskt förband anpassat till storleken på resp
bestånd. Enbart huvudstammar bedömdes. Antal oskadade huvudstammar, antal lätt skadade
(och utvecklingsbara) resp svårt skadade (och ej utvecklingsbara) huvudstammar, typ och
grad av skada, samt förekomst av marklav registrerades för varje provyta. På ett objekt per
område noterades även spillningshögar av ren resp älg, samt skador av älg och andra orsaker.
Ursprungligen var syftet att inventera även de trampskador som renarna åstadkommer under
senhösten när de vistas på föryngringsytor, och de grävskador som renarna åstadkommer
under vintern när de gräver i snön efter lav. En pilotstudie i två bestånd sommaren 2003
visade dock att dessa skador inte kunde identifieras med tillräcklig säkerhet.
Fejskador förekommer på 5 av 17 objekt. På dessa är i medeltal 14 stammar per hektar svårt
skadade, och 19 lätt skadade. Antalet utvecklingsbara stammar är i genomsnitt 2232, vilket
medför att 0.6 resp 0.8 % av stammarna är svårt resp lätt skadade. Skadorna är dock inte
jämnt fördelade över respektive objekt utan samlade till vissa delar av objekten. Risken för
att ett objekt drabbas av fejskador är 29 %, att skadorna är minst 1 % av stamantalet är 12 %.
De tre objekten som rapporterats skadade har betydligt högre skadegrad, nämligen 39, 18 och
2 % svåra skador respektive 9, 19 och 11 % lätta skador. Antalet oskadade huvudstammar per
hektar är 1676, 1250 och 1454 vilket är högt över skogsvårdslagens krav på lägsta antal
stammar, och gör att ståndortens virkesproduktionsförmåga nyttjas i hög grad.
Slutsatsen av studien är att renarnas fejning enbart är ett marginellt problem för skogsbruket.
Uppstår skador kan de dock vara allvarliga inom ett begränsat område.