Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The Swedish ostrich production started about thirteen years ago and still there are no Swedish recommendations regarding ostriches' space requirements. The European Council give recommendations and the Swedish Board of Agriculture (SJV) has a proposal, but so far the producers follow Danish regulations regarding space requirements. The Swedish Animal Welfare Agency are about to set standards for the ostriches' space requirements, and therefore the Swedish ostrich producers, together with The Federation of Swedish Farmers (LRF) ask for a scientific background to these decisions.

This thesis is a preliminary study at the prospect of a future experiment on which factors important for ostriches' space requirements and welfare will be examined more thouroughly. The thesis consists of a review of the literature on wild and domestic ostriches as well as a study of which factors that may affect the space requirements of Swedish ostriches. To give an idea of how the ostriches live in captivity there is also a description of the Swedish ostrich production. A number of farms has been visited, producers have been interviewed and behavioural studies has been performed.

At the moment there are about 15 – 20 big producers (>200 slaughtered birds per year). The birds are kept indoors in large groups with access to paddocks most of the time.

Feather pecking was fount to be a major problem in the ostrich production. Many Swedish producers have experienced it and consider it a big problem. It is more or less prevalent among birds of all ages. Few studies has been done regarding ostriches' behaviour and welfare at different stocking densities, but with laying hens and broilers space and stocking density has turned out to be important for the animals' welfare. Feather pecking is a well known symptom of stress in poultry, and since this is common in the ostrich production there is probably something disturbing the birds. Factors that may affect the birds negatively are stocking density, temperature, quality of air, light, feed, hygene, group size, housing systems, the staff, paddocks, limited access to paddocks etc. However, in comparison to other fowl, differences in ways of life and temper between species has to be considered.

Apart from feather pecking, the general welfare of the Swedish ostriches seems good. The birds are kept in relatively large pens, so probably it is not the space it self that causes whatever stress the birds may experience, but rather several factors combined. Evaluating the welfare of animals is difficult, thourough studies are needed to evaluate the welfare of the birds.

Uppfödning av struts i Sverige har pågått i ca tretton år men ännu finns inga svenska utrymmesrekommendationer för strutsfåglar. Europarådet har rekommendationer och Statens Jordbruksverk (SJV) har kommit med förslag, men än så länge följer uppfödarna danska regler. Djurskyddsmyndigheten ska nu besluta om vilka ytor strutsarna ska ha, och engagerade inom strutsnäringen i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill ha en vetenskaplig bakgrund till de beslut som tas.
Det här examensarbetet är en förstudie till ett fortsatt försök där faktorer som kan vara viktiga för strutsarnas utrymmesbehov och välfärd ska studeras ytterligare. Arbetet innefattar dels en studie av den litteratur om vilda strutsar och strutsar i fångenskap som finns tillgänglig, dels en studie av vilka faktorer som kan påverka de svenska strutsarnas utrymmesbehov. För att ge en uppfattning om hur strutsarna lever i fångenskap innehåller arbetet även en översiktlig beskrivning av svensk strutsproduktion. Ett antal gårdar har besökts, uppfödare har intervjuats och beteendestudier har genomförts.
I nuläget finns det 15 - 20 strutsproducenter i Sverige som arbetar i stor skala (>200 slaktade strutsar per år). Då det är dyrt att investera i nya anläggningar har många uppfödare valt att utnyttja befintliga lokaler, t ex gamla ladugårdar, lösdrifter eller maskinhallar. Fåglarna hålls inomhus i grupper på djupströbädd i stora boxar och många har tillgång till hägn under stora delar av året.
Ett stort problem inom den svenska produktionen är fjäderplockning vilket de flesta uppfödare har erfarenheter av. Det förekommer mer eller mindre hos fåglar i alla åldrar. Få studier har gjorts på strutsars beteende och välfärd vid olika beläggningsgrader, men hos värphöns och slaktkyckling har utrymmet visat sig ha stor betydelse för djurens välfärd. Fjäderplockning är ett känt stressymptom hos fjäderfä, och då detta är vanligt inom strutsproduktionen kan man dra slutsatsen att något i närmiljön stör fåglarna. Faktorer som påverkar fåglarna kan vara beläggningsgrad, temperatur, luftfuktighet, luftens kvalitet, ljus, foder, underlag, gruppstorlek, gruppsammansättning, lokaler, skötare, hägn, begränsad utevistelse osv. Vid jämförelser med andra fjäderfä måste man dock ta hänsyn till arternas vitt skilda levnadssätt och temperament.
De svenska strutsarna tycks bortsett från fjäderplockningen ha det bra. De besökta uppfödarna håller sina fåglar på stora ytor, så förmodligen är inte utrymmet i sig orsak till den eventuella stress fåglarna upplever utan många faktorer samverkar. Att bedöma välfärd är svårt och det krävs noggranna studier för att man ska kunna få en uppfattning om djurens situation.