Home About Browse Search
Svenska


Wahlquist, Fredrik, 2009. Marknadsundersökning för SCA Skog AB avseende utbor i Mälardalen. SLU, School for Forest Management, Skinnskatteberg. Skinnskatteberg: SLU, School for Forest Management

[img]
Preview
PDF
584kB

Abstract

The need of raw material does of course fluctuate but the long term view is an increasing demand due to the growing consumption of sawn timber products, pulp, paper and lately also biomass. This has led to a keener competition for wood. At the same time there is an ongoing structural change of a significant part in the Swedish wood supply market, the private forest owners. In 1992,
22 % of Sweden´s 335 000 private forest owner lived apart from their forest. In 2007 this figure had risen to 36 %. SCA Skog acquires a substantial part of its wood consumption from the private sector and distant forest owners constitutes
38 % of all private owned forest properties in northern Sweden. The primary aim of this report is to make a survey of distant foreign owners, with their forests within SCA´s operational district, who has settled in Mälardalen and to outline a future market approach to this group. There are about 2 500 such distant forest owners in this part of the country. All together they own approximately 185 000 hectares of forest representing a vast amount of wood.

,

Svensk skogsindustris behov av råvara följer givetvis konjunkturen och kan
periodvis variera, men över tiden är den långsiktiga trenden att råvarubehovet
ökar som en följd av en allt större förbrukning av sågade trävaror, massa, papper
och på senare tid även biobränsle. Till detta kommer politiska
naturvårdsambitioner. Det här har utmynnat i en hårdare konkurrens om veden, en
konkurrens som har förstärkts av att den svenska råvaran varit förhållandevis
billig och därmed inbjudit även utländska virkesaktörer. Konkurrensen kan med
tiden öka ytterligare om tullarna på ryskt importvirke införs fullt ut.
Parallellt med att efterfrågan på virke etablerar sig på en hög nivå sker det
strukturella förändringar i den privata skogsägarkåren som en följd av att landsoch
skogsbygderna successivt avfolkas och inflyttning sker till städerna. En
konsekvens av detta är att allt fler skogsfastigheter betraktas som utbofastigheter,
det vill säga att ägaren bor i en annan kommun än den där fastigheten ligger.
Andelen utbor bland Sveriges cirka 335 000 privata skogsägare har ökat från 22
% år 1992 till 36 % år 2007.
För SCA Skog är frågor kring det privata skogsägandet och utbor av stort intresse
eftersom bolaget köper en stor del av sin råvaruförbrukning externt och utboägda
fastigheter utgör 38 % av alla privatägda brukningsenheter i Norrland. När det nu
sker och har skett strukturella förändringar i gruppen privata skogsägare är det
viktigt för SCA att följa utvecklingen, vilket det här examensarbetet är ett uttryck
för.
Huvudmålet för examensarbetet har varit att kartlägga utbor inom SCA:s
verksamhetsområde med bostadsadress i Mälardalen. Ett delmål har varit att
fastställa var övriga utbor inom verksamhetsområdet, i den utsträckning de har
lämnat Norrland, har bosatt sig. Deras antal och skogsareal skall också fastställas.
Ett annat delmål har varit att beskriva dagens interna affärsmönster mot utbor.
Syftet med arbetet är att utgöra beslutsunderlag för den framtida
marknadsbearbetningen av utbor i Mälardalen och bedöma om SCA klarar att
bearbeta denna marknad med befintlig organisation eller om det finns ett behov av
att inrätta en utbofunktion i Stockholm. Utgångspunkten för examensarbetet och
dess analyser har varit litteraturstudier och en enkätundersökning bestående av 27
frågor som skickats till 200 skogsägare i Mälardalen med sin skog inom SCA:s
verksamhetsområde. Svarsfrekvensen på enkäten var 63 %.
Med enkätsvaren som grund har trender och mönster hos utbor analyserats. När
skogsgårdarnas ägare flyttar in till städerna sker naturligtvis förändringar i de sätt
på vilka skogen sköts. Självverksamhet i skogen blir svårare på grund av långa
avstånd till fastigheten och brist på tid. Nya generationer skogsägare skolas inte in
likt tidigare och kunnandet i praktiskt skogsbruk försvagas successivt.
Avflyttningen innebär att skogsägarna får nya inkomster och skogsgårdens
ekonomiska betydelse minskar. Det finns även en tydlig koppling mellan
aktivitetsnivån i skogen och hur ofta de skogliga aktörerna kontaktar skogsägaren,
vilket antyder att detta är en grupp skogsägare som responderar på att aktiveras.
Många skogsägare på distans uppger också en önskan om en mer intensiv skogsskötsel, men enkätsvaren antyder bristande skogsvård och långa
avverkningsintervall.
Lite drygt hälften av skogsägarna (51 %) föredrar att träffa sin skogliga partner
lokalt på fastigheten, en mindre andel föredrar bostadsorten (12 %) och för en
relativt stor del av skogsägarna spelar det ingen roll var man träffas (37 %). Att
nästan hälften av tillfrågade skogsägare inte upplever det som ett krav att träffa
sin skogliga samarbetspartner på fastigheten kan förklaras med det långa
avståndet till fastigheterna och att senare generationer skogsägare har en mer
öppen attityd till var sådana möten kan äga rum.
Utbor i Mälardalen svarar för en stor volym virke. De är knappt 2 500 stycken till
antalet och äger cirka 185 000 hektar skog. Bland de utbor inom SCA:s
verksamhetsområde som lämnat norrlandslänen representerar utborna i
Mälardalen drygt hälften, både till antal och areal. Ett målvärde för den volym
som SCA skulle kunna anskaffa från dessa skogsägare uppskattas till cirka
150 000 m
3
sk. Utbor i Mälardalen är inte utsatta för någon omfattande
marknadsbearbetning i dagsläget. Skogsägarföreningarna, i samarbete med LRF,
är dock i färd med att bygga en verksamhet kring bearbetning av utbor och av
enkäten framgår att föreningarna vinner terräng bland städernas skogsägare.
Skogsbolagen är ännu så länge passiva, dock visar Sydved ambitionen att närma
sig skogsägare, inkluderande utbor, på ett modernt sätt genom införandet av
webbaserade skogsbruksplaner.
SCA skulle sannolikt få en stark utväxling av att öka sin närvaro i Mälardalen. Nu
under lågkonjunkturen kan det vara rätt tid för bolaget att skapa nya kontakter och
ägna sig åt långsiktig kundvård. Skogsdagar och skogskvällar, intresset för dessa
aktiviteter är stort, plus övriga aktiviteter i SCA:s regi i kombination med en lokal
skoglig resurs skulle skapa närmare relationer och en mer löpande dialog med
skogsägarna. Bedömningen är därför att det finns en stor potential för ökad
virkesanskaffning från utbor i Mälardalen om SCA inrättade en utbofunktion i
Stockholm. Direkt på plats men även indirekt genom att stödja och avlasta den
befintliga inköpsorganisationen i Norrland med utbofrågor.

Main title:Marknadsundersökning för SCA Skog AB avseende utbor i Mälardalen
Authors:Wahlquist, Fredrik
Supervisor:Stenhag, Staffan
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / SLU, Skogsmästarprogrammet
Volume/Sequential designation:2009:09
Year of Publication:2009
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:SIPGM BSc in Forest Engeneering 180 HEC
Department:(S) > School for Forest Management
Keywords:SCA Skog, Utbor, Mälardalen
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8466
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8466
Subjects:SLU > (S) > School for Forest Management
Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:31 Oct 2017 12:14
Metadata Last Modified:31 Oct 2017 12:14

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits