Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In the Kolmården area, northeast of Norrköping in south-central Sweden, it was discovered that shoots of spruce Picea abies, plants to a seemingly large extent had been browsed by deer. The area inhabits a dense red deer population, alongside with moose and roe deer, and red deer is thus suspected to cause the damage. The main purposes of this study are, however, to estimate the extent of the shoot-damage and to investigate what factors that may affect the browsing of shoots.
For each stand information was recorded about the age of the plants, area for the stand, height over the sea for the stand, site productivity, type of plants and stand-history.
The study was done in three areas: Simonstorp, Stavsjö and Valinge. At Simonstorp and Stavsjö, respectively, 10 stands were chosen for study and on Valinge six stands. In each stand, 10 plots were sampled. The sampled plots were characterised according to moisture, vegetation and the distribution of tree species. The height of the spruce plants on each sampled plot was record.
The results showed that Simonstorp had 27 %, Stavsjö 30 % and Valinge 10 % shoot-damage. Simonstorp and Stavsjö are more homogeneous forestlandscapes, whereas Valinge has a mixed landscape with forest and fields. The results therefore seem to support the belief that deer-browsing on spruce-plants mainly occurs in forest-dominated and less productive areas.
Plants in age between two to four and with a height of 35 to 95 cm were the most vulnerable to get damaged. There was a negative correlation between amount of broad-leaved plants and damage on spruceseedlings. It is thus possible that a preference for broad-leaved plants results in reduced browsing on the spruce-plants. This probably because the deers rather graze on the leaf rather than the spruceseedlings.
Other factors like type of plant, area, share of vegetation, stand-history and site quality did not show any significant effect on the level of damage. However, it is worth to mention that the only stand that was planted on former arable land had the highest level of damage with 48 % of the plants damaged. This stand appeared in Simonstorp.
The problem with the browsing on spruce-plants was not as extensive as the Holmen Skog first thought. But to get a more certain conclusion about that, more research should be done. For example a more detailed study of factors that may affect the extent of the damage. It is also an important question to find out what species that is causing the damage.
If browsing on spruceseedlings is a common and widespread problem, and if red deer is the species causing it, it should be an important question for the Swedish forestry, especially as red deer is increasing and spreading in Sweden.

I Östergötland och Södermanland, på Holmen skogs marker har tillsynes omfattande skottbetning av gran observerats. Då man har en stor kronviltstam och en liten älgstam misstänktes det att betskadorna skulle vara orsakade av kronvilt. Från Holmens sida var man intresserad av att veta omfattningen på betskadorna på deras marker och därför var detta den ena huvudfrågan för studien. Den andra frågan var att finna mönster bland faktorer som kan tänkas påverka skottbetningen på gran.
För att kunna ha något att jämföra Holmens marker i Simonstorp och Stavsjö med, där boniteten är låg och består av nästan ren skogsmark togs även Valinge i Södermanland med som ett tredje inventeringsområde där landskapet är av blandad åkermark och skogsmark. Här är även kronviltstammen högre.
Totalt slumpades 26 bestånd ut på Holmen och Valinge. Där bestånden var stora nog togs tio provytor ut där flera faktorer mättes såsom vegetation, trädslagsfördelning och höjden på plantorna med mera. Fakta om bestånden togs även ut som ålder, areal, planttyp och höjd över havet.
Omfattningen visade sig vara mindre än väntat då Simonstorp hade 27 % betskador, Stavsjö 30 % och Valinge endast 10 %. Misstankar hade redan innan funnits att Valinge skulle ha mindre betskador bland annat på grund av det brutna landskapet. Även att lägre boniteter skulle ha mer betskador troddes spela roll i omfattningen, men visade sig vara obetydlig.
Betskadorna uppkom på plantor som var mellan två till fyra år gamla och höjden för de betade låg mellan 35 till 95 cm. För trädslagsfördelningen visade det sig att ju mer löv det var i beståndet desto mindre betskador förekom. Detta kan bero på att viltet hellre väljer löv än gran under betningsperioden. Faktorer som areal, marktyp, planttyp, väderstreck och täckningsgrad hade ingen inverkan på betskadenivån. Det krävs dock mer studier för att utesluta detta helt.
Andra observationer som gjordes var att betskadorna tycktes minska där marken var fuktigare. Självsådda plantor hade betydligt mindre betskador än planterade och ifall två plantor stod bredvid varandra behövde bara den ena vara betad.
Sammanfattningsvis så skulle fler och mer ingående studier göras på varje faktor för att kunna få bättre uppfattning av vad det är som påverkar omfattningen av betskadorna. För att sedan få reda på vilken eller vilka viltarter som orsakar betskadorna skulle mer ingående studier behövas. Man skulle till exempel kunna använda rörelsekänsliga kameror eller se på spårstämplarna i snön för att kunna avgöra detta. Ifall misstankarna att det är kronvilt som orsakar betskadorna på granplantorna är sanna, så kan detta vara en viktig vetskap för det svenska skogsbruket. Detta då kronvilt är en art som ökar och sprider sig i Sverige.