Home About Browse Search
Svenska


Ludewig, Staffan, 2008. Gallringsprioritering av contortabestånd. SLU, Dept. of Forest Ecology and Management, Umeå. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Extensive planting of the tree species lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) during the 1970s and 80s has resulted in large areas now being available for commercial thinning. However, the varying quality of the stands creates a problem. The purpose of this study was to investigate, at the Torsby district of the Stora Enso forest company, how well the present computer records of the stands correspond to reality and determine which stands are, from a qualitative perspective, suited for timber production. Finding variables that indicate better stands would give Stora Enso the possibility of selecting qualitative stands which are more profitable to thin.

The study included 32 stands containing at least 70 % Pinus contorta. Eight survey plots (100m²) were placed in each stand and potential sawtimber trees as well as stem injuries were registered. The registered data at Stora Enso showed low correspondence to the actual measured values. Stand volume and mean height were generally higher than the registered values, and the age of the stands was approximately three years older. Site index (H50, m) in the visited stands was between 18,8 and 23,2 with the mean value 20,7 which was 2,0 meters higher than the registered data.

The stem number (d>5cm) was in average 1588 per hectare. The proportion of potential timber trees (not damaged) was in average 21 %, which corresponds to approximately 330 stems/hectare. Many of the stands were regenerated with seedling containers, which had been sawn with several seeds resulting in multiple seedling containers. This resulted in 8% multiple stems. The average growing stock was 121 m³sk/ha with a mean top height of 12,6 meter. Stands with suitable site conditions (heavier texture) showed less damaged contorta-stems. Field-layers containing cowberries (V. vitis-idaea) and vegetation indicating poorer site conditions were positively correlated with the amount of timber trees. The amount of wrecked and fallen stems increased with increasing altitude. The most common defect on the trees was a bend, generally located at the bottom of the stem. Variations between stands were large and the presence of domestic tree-species with better quality was significant in many stands. The calculation relating to those stands therefore gave a significantly higher rate of timber trees. The qualitatively best stands with a small amount of injured trees were found on poor vegetation types at lower altitudes.

,

Omfattande plantering av trädslaget Pinus contorta i Sverige under 1970- och 80-talen har gjort att man idag har stora arealer gallringsbar skog. Problemet med dessa bestånd är den varierade kvalitén. Syftet har varit att på Stora Ensos Torsbyförvaltning undersöka hur väl nuvarande register stämmer överens med verkligheten och vilka bestånd som kvalitetsmässigt lämpar sig för sågtimmerproduktion. Genom att hitta variabler som indikerar bättre bestånd bör man ur Stora Ensos register kunna ta fram avdelningar som ur kvalitetssynpunkt är lönsamma att gallra. I studien ingick 32 bestånd med minst 70 % contorta. I varje bestånd lades 8 provytor ut (100m²) där antal potentiella timmerträd räknades och olika skador på träden registrerades. Stora Ensos registerdata visade sig stämma dåligt överens med de i fält uppmätta beståndsdata. Beståndens volymer och medelhöjder var överlag högre än vad registret angav och totalåldrarna på bestånden var ca tre år högre. Ståndortsindex (H50, m) på de inventerade bestånden låg mellan 18,8-23,2 med medlet 20,7, vilket i snitt var 2,0 meter högre än registret angav. Stamantalet (d>5cm) i de inventerade bestånden låg i snitt på 1588 stammar per hektar. Andelen timmerträd (felfria) av contorta låg i medeltal på 21 % motsvarande ca 330 stammar per hektar. Många planteringar var anlagda med plantkrukor som såtts med flera frön och ej enkelställts. Detta förorsakade en flerstammighet på 8 %. Medelvolymen på de inventerade bestånden var 121 m³sk/ha vid en genomsnittlig övrehöjd på 12,6 m. Bestånd med bättre grundförhållanden (högre bärighet) uppvisade färre skador på contortastammarna. Fältskikt som bestod av lingon och fattigare vegetation var positivt korrelerad med andelen felfria stammar. Andelen vrak och liggande stammar ökade med ökad höjd över havet. Den vanligaste skadan var krökar, vilka oftast fanns vid trädets bas. Variationen mellan bestånd var dock stor och inslaget av inhemska trädslag med genomsnittligt bättre kvalitet var betydande i många bestånd, varför gallring av de bättre bestånden beräknas ge en betydligt högre framtida timmerfångst. De kvalitetsmässigt bästa bestånden, med minst andel skadade träd, återfanns på magrare marker på lägre höjder över havet.

Main title:Gallringsprioritering av contortabestånd
Authors:Ludewig, Staffan
Supervisor:Elfving, Björn
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2008:33
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Forestry
Department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:contorta, gallringsprioritering, virkeskvalitet
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8508
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8508
Subjects:SLU > (S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:01 Nov 2017 12:13
Metadata Last Modified:01 Nov 2017 12:13

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits