Home About Browse Search
Svenska


Arnqvist, Madeleine, 2008. Köttkonsumtion och dess klimatpåverkan : hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart?. SLU, Dept. of Crop Production Ecology, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Crop Production Ecology

[img]
Preview
PDF
689kB

Abstract

Klimatfrågan är en av vår tids största frågor. Om klimatförändringen får fortgå som trenden visar kan det få katastrofala konsekvenser i världen som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivåer, färskvattenbrist och mer extrema väderförhållanden. Jordbrukssektorn står globalt sett för upp mot 30 procent av växthusgasutsläppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gäller växthusgasutsläpp. Inom jordbrukssektorn härrör mycket av utsläppen globalt sett från djurhållningen, orsaker till det är bland annat avskogning för att ge plats åt foderodling och bete, idisslares foderomvandling och användning av kväve i samband med foderodling. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att minska köttkonsumtionen.

Syftet med det här examensarbetet är att besvara frågan Hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart? I detta ingår ett annat syfte som är att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hållbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden.

Examensarbetet består av tre delar. Som bakgrund ges en litteraturstudie där bland annat jordbrukets samband med klimatförändringen tas upp. Den andra delen är ett visionsarbete. Två oberoende grupper fick diskutera sina uppfattningar om hur en ur klimatsynpunkt hållbar djurproduktion kan utformas och dessa diskussioner sammanfattades sedan till två visioner. Den tredje delen i examensarbetet består av beräkningar på köttkonsumtion och dess klimatpåverkan. Beräkningarna utgår till stor del från livscykelanalyser av olika djurslag och produktionssystem.

Jordbruket och djurhållningen som beskrivs i visionerna skiljer sig på vissa punkter drastiskt från dagens system. Det visar att det inte bara handlar om att förbättra och utföra klimatreducerade åtgärder på de system vi har idag, det krävs även stora förändringar som påverkar till exempel placering och omfattning av djurhållningen i Sverige. En stor förändring handlar om kretslopp. Båda visionerna ser kortare och tätare kretslopp och en foderproduktion som sker nära djuren. Det kommer att kräva omstruktureringar inom lantbruket och kommer till exempel att påverka vilka grödor som odlas på åkermarken. Andra gemensamma åtgärder i visionerna för att minska klimatpåverkan från djurproduktionen är att bättre anpassa produktionen till lokala förutsättningar och att utnyttja bete och livsmedelsrester mer i foderstaterna.

Enligt IPCC är 1600 kg CO2-ekv per person och år en hållbar nivå vad gäller utsläpp av växthusgaser. Dagens köttkonsumtion i Sverige kan inte anses vara hållbar ur klimatsynpunkt eftersom den enligt mina beräkningar genererar utsläpp på 838 kg CO2-ekv per person och år, den utgör alltså 52 procent av vad en individ kan tillåtas släppa ut. Det betyder att köttkonsumtionen i Sverige behöver minska. Jag anser att det är mer än en halvering av köttkonsumtionen i Sverige som måste till för att vi ska hamna på en hållbar nivå vad gäller utsläpp av växthusgaser. Hur stora utsläppen från köttkonsumtionen blir beror på hur köttet har producerats och av vilka djurslag. Positivt ur hållbarhetssynpunkt är att äta närproducerat kött från djur som bidragit till mer än att bara producera kött, till exempel kött från djur som gått på bete eller kött som kommer från mjölkproduktionen, det är också positivt att äta kött från djur som utfodrats med restprodukter. Kött från system där gödseln cirkuleras och blir till nytta för foderproduktionen är också positivt ur hållbarhetssynpunkt eftersom kvävenivåerna minskar när mindre nytt kväve förs in i systemet via handelsgödsel och baljväxter.

,

Climate change is one of our times most important questions to be solved. If climate change
continues it can lead to extermination of species, melting of ice and lack of freshwater.
Agriculture is responsible for about 30 percent of the anthropogenic emissions of greenhouse
gases. From a global point of view a lot of the emissions from this sector come from animal
husbandry because of deforestation, fermentation and use of nitrogen in feed production. One
way to reduce our emissions of greenhouse gases is to eat less meat.
The aim with this thesis is to answer the question How much meat can we eat and which
species to have a sustainable meat consumption? Another aim is to give future visions about
how a sustainable meat production can look like in Sweden.
The thesis consists of three parts. The first part is a literatures study about among others the
connection between animal husbandry and climate change. The second part is about future
visions, I let researchers and other experts help me with this. Two independent groups were
allowed to discuss their ideas about sustainable meat production and then I summarized the
discussions to two future visions, one for each group. The third part in this thesis consists of
calculations of meat consumption and the climate impact it has. The calculations are based on
data from life cycle assessments.
The farming systems described in the future visions are in some statements very diverge from
the system we have today. That means that it is not enough to reduce climate impact from the
systems we have today. Big changes are needed, that for example influence location and size
of the animal production in Sweden. A big challenge is about recycling. Both of the visions
describe shorter and tighter rounds of nutrient in the future. This will demand great changes in
Swedish agriculture and will among others influence which kind of crops we produce on our
fields. The visions also describe better adaptation to local opportunities and a better use of
pasture and rest products in the fodder.
According to IPCC 1600 kg CO2-ekv per person and year is a sustainable level of greenhouse
gas emissions. Today’s meat consumption cannot be seen as sustainable though it generates
emissions of 838 kg CO2-ekv per person and year. This means that meat consumption in
Sweden have to decrease. To reach a sustainable level we need to reduce our meat
consumption with more than 50 percent.

Main title:Köttkonsumtion och dess klimatpåverkan
Subtitle:hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart?
Authors:Arnqvist, Madeleine
Supervisor:Björklund, Johanna
Examiner:UNSPECIFIED
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Crop Production Ecology
Keywords:köttkonsumtion, köttproduktion, klimat, växthuseffekt, hållbar utveckling
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8516
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8516
Subjects:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Crop Production Ecology
Food processing and preservation
Language:Swedish
Deposited On:01 Nov 2017 12:40
Metadata Last Modified:01 Nov 2017 12:40

Repository Staff Only: item control page