Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Tying-up or exertional rhabdomyolysis (ER) was previously known as Monday-morning disease (Zentek, 1991). Monday morning disease was associated with workhorses that was given a day of rest after a week of hard work. When the horses were supposed to return to work on the following Monday, they developed stiffness and pain in the hindquarter musclulature, and reluctance to move (Jones, 2003). Tying–up or ER in horses is mainly caused by two defects, Malignant Hyperthermia (MH) and Polysaccharide Storage Myopathy (PSSM). MH is an inherited condition where a disorder in cellular calcium regulation causes ER manifested as muscle pain and stiffness of gait (Lentz et al., 1999). Especially Thoroughbreds are suffering from MH, and the symptoms are thought to be induced by different stress factors (Valberg et al., 1999). PSSM is causing ER in e.g. Quarter Horses (QH) and is a neuro-muscular disorder. Horses with PSSM are suggested to have an enhanced glucose clearance from the bloodstream (De La Corte et al., 2002). Affected horses then accumulate abnormal glycogen related polysaccharide inclusions within their muscle fiber, have muscle glycogen concentrations above normal and develop ER symptoms (Valberg et al., 1999; Valentine et al., 2000). The abnormal glycogen inclusions within the muscles can be visualized by staining muscle biopsies. The accumulation of abnormal polysaccharides is suggested to increase as the individual becomes older (De La Corte et al., 2002). Horses that are not forced to move, e.g. not put into training, are not always developing ER symptoms even if they have PSSM or MH (Valentine et al., 2000; De La Corte et al., 2002). The expression of both MH and PSSM as tying-up can be managed with regular exercise and a balanced diet, composed of as little starch and sugars as possible. To meet the high energy need in e.g. thoroughbred racehorses, fat can be added to the diet instead of sugar and starch (Geor, 2005).

Fenomenet korsförlamning blev först känt som “Monday-morning disease” (Zentek, 1991).
Tillståndet förknippas främst med arbetshästar som efter en hård arbetsvecka fick en dags vila.
När hästarna åter skulle användas i arbete, följande måndag, var de stela, visade tecken på smärta
i bakdelen och var ovilliga att röra på sig (Jones, 2003). Korsförlamning hos hästar har
huvudsakligen två bakomliggande orsaker. Malign Hypertermi (MH) och ”polysaccharide
storage myopathy” (PSSM). MH är ett ärftligt tillstånd där en defekt i den intracellulära
kalciumregleringen orsakar korsförlamning, smärta i musklerna och stel gång (Lentz et al.,
1999). Det är framförallt fullblod som lider av MH och symptomen anses utlösas av olika
stressfaktorer (Valberg et al., 1999). PSSM orsakar korsförlamning hos t ex Quarterhästar och är
en neuromuskulär sjukdom. Hästar som har PSSM tycks ha ett överaktivt glukosupptag från
blodet (De La Corte et al., 2002), och ackumulerar på grund av detta onormala mängder av
glycogenliknande polysackarider i sina musklerfibrer, har förhöjda
muskelglykogenkoncentrationer och utvecklar korsförlamning (Valberg et al., 1999; Valentine et
al., 2000). Den onormala inlagringen av glykogen kan åskådliggöras genom färgning av
muskelbiopsier. Ackumuleringen av polysackarider i musklerna tycks öka med hästens ålder (De
La Corte et al., 2002). Hästar som inte sätts i träning och som inte tvingas till rörelse kan ha både
MH och PSSM utan att utveckla symptom på korsförlamning (Valentine et al., 2000; De La
Corte et al., 2002). Uttrycket av både MH och PSSM, i form av korsförlaming, kan regleras med
hjälp av regelbunden motion och en balanserad diet som innehåller så lite socker och stärkelse
som möjligt. För att tillgodose det höga behovet av energi hos t ex galopphästar kan man
komplettera foderstaten med fett istället för socker och stärkelse (Geor, 2005).