Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This study is commissioned by the Swedish University of Agricultural Science (SLU - Department of Forest Resource Management) in coorporation with Sveaskog and Vilhelmina Norra Sami reindeer herding community. The purpose of this study is to analyse movement patterns and habitat use of reindeers during two winter seasons (2005/2006 and 2006/2007) in areas affected by forestry activities such as clearcutting. This study examines the possibilities of analysing information from Reindeer husbandry plans and forest variable data from kNN and SMD, in relation to GPS collar points from reindeers by using Geographical Information System (GIS). Lack of knowledge and understanding between the reindeer industry and the timber industry has often led to heated debates. The possibilities of using this type of technique are very interesting and could increase knowledge concerning land-use issues to different resource users.

The main results from analyses comparing SMD, kNN, data about clearcuts, and GPS collar points from reindeers indicates that clearcut areas, younger forest, coniferous forest on lichen-dominated areas and areas dominated by pine was preferred by reindeers during the winter period. These results were similar during both winterseasons despite different snow and weatherconditions. Older clearcut areas (1986/2000) were more frequently used then the most recent clearcut areas (2000/2005). The reindeers used spruce-, mixed- and broadleaved forests less frequently and disproportionate to their availability. Analyses comparing Reindeer husbandry plans and GPS collar points from reindeers show that key habitat areas delineated by reindeer herders were used frequently during both winters, and considerably more frequent during the winter 2005/2006, characterized by good grazing conditions. Difficult conditions with icing of the snow pack made the reindeer disperse over larger areas during 2006/2007 with consequent less use of key habitat areas.

Analysis of GIS-databases in relation to GPS collar points from reindeers can contribute to increased knowledge and understanding among different resource users and facilitate land-use consultation.

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av SLU i Umeå (Institutionen för skoglig resurshushållning) i samarbete med Sveaskog och Vilhelmina Norra Sameby (VNS). Syftet med arbetet har varit att analysera renens rörelsemönster och habitatanvändning i brukad skog, där i första hand skogsbrukets markanvändning i form av slutavverkningar förekommit. I arbetet ingår att undersöka möjligheterna att använda information i form av existerande vegetationsklassificeringar, skogliga beståndsregister and renbruksplaner mm. kopplat till två vintersäsongers positionsdata från 38 renars GPS/GSM-halsband. Då dialogen mellan skogs- och rennäringen ofta handlat om olika åsikter om respektive näringars behov och vilken påverkan dessa har på varandra, är möjligheten att använda den här typen av teknik mycket intressant och kan tillföra båda parter ny kunskap i markanvändningsfrågor. GIS-analyser av positionsdata mot SMD, kNN, hyggesskikt och Sveaskogs beståndsregister indikerade framförallt att hyggen/ungskog, barrskog på lav och utpräglade tallmarker användes av renen vintertid. Detta gällde för båda vintersäsongerna trots skilda förutsättningar i fråga om snö och väderförhållanden. Äldre hyggen/ungskog ( upptagna mellan 1986 och 2000) användes mer än nytillkomna hyggen (2000-2005). Renarna föredrog gran-, bland- och lövskog i mindre utsträckning eller mindre i förhållande till vad som var tillgängligt. GIS-analyser mot renbruksplanen visade att renarna använde nyckelområden mer under 2005/2006 än 2006/2007. Säsongen 2006/2007 var betesförhållandena mycket svåra vilket tyder på att ”bra skydd” endast av nyckelområden inte alls räcker till under sådana förhållanden. Skogliga beståndsregister kopplat till positionsdata möjliggör avancerade analyser som skulle kunna öka kunskapen om hur rennäringen och skogsbrukets markanvändning kan samordnas. En förutsättning för denna typ av analys är att det finns tillräckligt stor geografisk täckning av beståndsregistret i förhållande till renarnas positionsdata. Examensarbetet visar att det finns många områden som man bör gå vidare med och detaljstudera. I första hand bör man gå vidare med analyser kring hyggen och titta på hur markberedningsformer och avstånd till lav påverkar renarnas habitatanvändning. Även kombinationer av renbruksplaner/beståndsregister för att indexera och rangordna olika skogstyper/avdelningar efter hur eftertraktade de är ur betessynpunkt skulle vara ett intressant ”nästa steg”.