Home About Browse Search
Svenska


Wessberg, Jessica, 2008. Effekten av olika stora mjölkgivor på kalvars tillväxt och konsumtion av kraftfoder och hö. SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management

[img]
Preview
PDF
165kB

Abstract

Syftet med denna studie var att undersöka hur två olika stora mjölkgivor påverkar kalvars tillväxt och kraftfoderkonsumtionen under mjölkperioden och vid avvänjningen. Anledningen till att försöket gjordes var att få fram uppdaterade uppgifter om konsumtionen av mjölkersättning och tillväxten för att kunna utnyttja sambandet mellan dessa för att uppskatta hur mycket mjölk kalvar konsumerar som tillåts dia fritt från modern. Kalvarna utfodrades med mjölkersättning med samma energiinnehåll som i helmjölk. Studien var en del av ett större projekt där kalvar gick med mödrarna i ett lösdriftsstall med robotmjölkning.

I foderförsöket ingick 47 kalvar av båda könen och av rasen SRB. Kalvarna inhystes i gruppboxar som utrustats med en transponderstyrd mjölkstation och kraftfoderstation. Nyfödda kalvar utfodrades med råmjölk från modern i minst tre dygn. Kalvarna delades in i två försöksled; låg giva (L) som utfodrades med 5 kg mjölkersättning (MER) per dag och hög giva (H) som gavs 9 kg MER per dag. Mjölkersätningen Kalvisan (18,7 MJ/kg, 23,5 % råprotein, 19,0 % råfett) blandades med en koncentration av 150 g pulver per liter vatten. Alla kalvar avvandes tvärt vid åtta veckors ålder. Kalvarna utfodrades ad libitum med kraftfoder och hö för att ge dem möjlighet att kompensera energiintaget vid den låga mjölkgivan jämfört med den höga mjölkgivan. Kraftfodret utgjordes av Talang (Lantmännen, ~11 MJ/kg, 17,0 % råprotein, 3,5 % råfett). Kalvarna vägdes vid födseln och ett dygn efter födseln, därefter vägdes de veckovis fram till tio veckors ålder.

Eftersom kalvarna gavs möjlighet att konsumera olika stora mjölkgivor konsumerade självklart H behandlingen signifikant större mängd MER under hela mjölkperioden. Fram till kalvarnas fjärde levnadsvecka fanns det inga signifikanta skillnader i kraftfoderkonsumtionen mellan L och H behandlingen. Efter vecka 4 och fram till avvänjning (v.5-8) konsumerade L gruppen 490 g kraftfoder mer per dag än H gruppen (0,79 kg/dag jmf med 0,30 kg/dag). Även efter avvänjningen är det signifikant skillnad i kraftfoderkonsumtion mellan grupperna. Kalvarnas intag av omsättbar energi från MER och kraftfoder tillsammans var signifikant större i H under hela mjölkperioden. Efter avvänjningen hade dock L behandlingen ett signifikant större energiintag eftersom de äter mer kraftfoder än H behandlingen. Under hela mjölkperioden konsumerar L gruppen mer hö än H gruppen. Skillnaden var som störst runt vecka sex då L gruppen konsumerade ungefär 200 g mer per dag än H gruppen (0,31 kg/dag jmf med 0,10 kg/dag). Efter avvänjningen ökade konsumtionen kraftigt för båda grupperna och under vecka 9-10 konsumerar kalvarna ca 0,85 kg/dag. Den största skillnaden i tillväxt mellan grupperna var under vecka 2-4. De kalvar som utfodrats med hög mjölkgiva växte 230 g mer per dag än de som utfodrats med låg mjölkgiva (0,78 kg/dag jmf med 0,49 kg/dag). Under den andra delen av mjölkperioden (v.5-8) och efter avvänjningen (v.9-10) fanns det ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Viktmässigt hade dock H behandlingen en signifikant större vikt vid vecka 8 och 10 med drygt 8 kg.

,

The aim of this study was to evaluate the effects of different levels of milk replacer on calf
performance and calf starter intake, during the milk feeding period and at weaning. This study
was performed in connection with a study where calves were allowed to suckle freely from
the dams when loose housed in a barn with an automatic milking system. The relationships
between milk intake and calf gain found in the present study will be used to estimate the
amount of milk suckled.
47 SRB calves of both sexes were used in this experiment. The calves were housed in group
pens with 10-12 calves equipped with automatic milk-feeders and concentrate-feeders.
Transponder identification regulated the amount of milk replacer and registered the milk-and
calf starter intake. Newborn calves were offered their mother’s colostrum for at least three
days. The calves were divided into two different treatments with either a low or high
allowance of milk replacer. In the low group (L) calves were offered 5 kg of milk replacer per
day and in the high group (H) 9 kg per day. 150 g of powder from the milk replacer Kalvisan
(18,7 MJ/kg, 23,5 % crude protein, 19,0 % crude fat) was mixed with one litre of water to
attain a energy content of 2,8 MJ ME per kg milk replacer. The calves were fed hay and calf
starter ad libitum allowing them to compensate a low energy intake from a low level of milk
replacer versus the high level.
Since the two treatments were offered different levels of milk replacer the H group, of course,
consumed significant more milk replacer. From birth and until week 4 there were no
significant differences in calf starter intake between the L and H treatment. After the fourth
week and until weaning (w. 5-8) the L group consumed 490 g more calf starter per day than
the H group (0,79 kg/day vs. 0,30 kg/day). Even after weaning the intake of calf starter was
significantly greater in the L group. The metabolizable energy intake from both milk replacer
and calf starter shows that the energy intake is significantly higher for the H treatment during
the milk period. After weaning the L treatment has a significantly higher energy intake due to
the higher intake of calf starter. During the milk period the calves in the L group had a higher
intake of hay compared to the calves in the H group. The biggest difference in hay intake was
around week 6 when the L group ate about 200 g more hay a day than the H group (0,31
kg/day vs. 0,10 kg/day). After weaning the hay intake increased for both groups and at week
10 all calves consumed about 0,85 kg of hay per day. The greatest difference in growth rate
was during week 2-4. Calves fed the high amount of milk replacer grew 230g more per day
than calves fed a low amount of milk replacer 0,78 kg/day vs. 0,49 kg/day). During the
second part of the milk period (w.5-8) and after weaning there were no significant differences
between the groups. However, due to the difference in daily gain during the first four weeks,
H treatment had a significantly higher weight at week 8 and 10, when the H calves were more
than 8 kg heavier than the calves in the L treatment group.

Main title:Effekten av olika stora mjölkgivor på kalvars tillväxt och konsumtion av kraftfoder och hö
Authors:Wessberg, Jessica
Supervisor:Olsson, Ingemar
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Volume/Sequential designation:273
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
Keywords:kalvar, mjölkgiva, kraftfoder, tillväxt
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8529
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8529
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:?? 7043 ??
Animal feeding
Language:Swedish
Deposited On:02 Nov 2017 08:29
Metadata Last Modified:02 Nov 2017 08:29

Repository Staff Only: item control page