Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

A substantial part of the Swedish outdoor education is being practiced in so called "school forests". The concept school forest was first introduced in the 1980's by the organization Skogen i Skolan. The definition of a school forest is an area that is being used for educational purposes, over which the school and the land owner has reached an agreement of how the school may utilize it. The success of the school forest activities vary between different school forests and the role of this study is to examine characteristics of successful school forests.

This study is based on interviews with pedagogues who practice outdoor education in eight different schools in Sweden. The physical features of the forest area has been in focus, but also non-forestal factors like support from the school board or need of an agreement with the land owner has been discussed. Furthermore, the physical features of the school forests has been documented by surveys, photographies and semantic environment reviews which deals with the experience values of different environments.

The most outstanding result of the interviews is the need for variation in the school forests – the access to different kinds of environments that correspond with the different school subjects or the different activities that are desirable to perform. The experience values of the successful school forest were very divers, which also supports the idea that there is no specific environment type that is the optimal one, but the environmental variation per se is rather much more important. The features that characterized the most successful school forests were spatiality, complexity, originality and wildness. This indicates that forests that give an enclosed feeling and that is experienced as exciting and thrilling can improve outdoor education.

Moreover it is important to adapt the size of the school forest area to the degree of utilization and its distance to the school to the age of the pupils who utilize it. Having the school forest located close to the school itself seem to more important than having a peaceful area separated from the outer world. For the pupils to gain understanding of the interactions in nature it is important that the outdoor education is practiced continuously all year around and consisting of many different activities. For the school forest activity to reach long-term stability, measures like composing long-term activity plans, utilization agreements and school policies should also be carried out.

En betydande del av det svenska utomhuspedagogiska arbetet bedrivs i så kallade skolskogar.
Konceptet skolskog utarbetades på 1980-talet av organisationen Skogen i Skolan och definieras
som ett område som disponeras av en skola för utomhuspedagogisk aktivitet, över vilket ett
nyttjanderättskontrakt upprättats mellan skola och markägare. Framgången i
skolskogsverksamheten varierar mellan olika skolskogar och huvudsyftet med denna studie har
varit att undersöka vad som kännetecknar framgångsrika skolskogar.
Studien som i huvudsak varit av kvalitativ art har grundats på intervjuer som genomförts med
pedagoger som bedriver utomhusundervisning på åtta utvalda skolor runtom i landet. Fokus har
legat på fysiska egenskaper hos skogsområdet i sig, men även icke-skogliga faktorer såsom
stöd från skolans ledning och behov av en skriven överenskommelse med markägaren har
behandlats. Dessutom har skolskogarnas fysiska beskaffenhet dokumenterats genom
fältinventeringar, fotografering samt semantiska miljöbeskrivningar vilka behandlar
upplevelsevärden hos olika miljöer.
Det tydligast framträdande resultatet från intervjuerna är behovet av variation i skolskogarna;
man vill ha tillgång till många olika slags miljöer som kan passa för de olika ämnen man ska
undervisa om eller de olika aktiviteter man vill ägna sig åt. Upplevelsevärdena hos de olika
framgångsrika skolskogsområdena varierade stort, vilket också stöder idén att det inte finns
någon specifik miljötyp som är den optimala, utan att variationen av miljötyper i sig är långt
mer viktig för en givande utomhuspedagogisk verksamhet. Egenskaper som kännetecknade de
mest framgångsrika områdena var rumslighet, komplexitet, originalitet och vildhet. Detta tyder
på att skogar som ger en omslutande känsla samt upplevs som spännande kan främja
skolskogsverksamheten.
Vidare är det av vikt att anpassa områdets storlek efter utnyttjandegrad, samt dess avstånd från
skolan efter ålder på de elever som nyttjar det. Att skogen ligger nära skolan och är
lättillgänglig kan ses som viktigare än att den upplevs som rofylld och skild från omvärlden.
För att uppnå förståelse för samspel och växelverkan i naturen hos eleverna är det av vikt att
den utomhuspedagogiska verksamheten bedrivs kontinuerligt året runt och omfattar skiftande
aktiviteter. Om skolskogsverksamheten skall uppnå långsiktighet bör också åtgärder såsom
författande av långsiktiga verksamhetsplaner, nyttjandekontrakt och skolpolicys genomföras.