Home About Browse Search
Svenska


Ringmark, Sara, 2008. Effekter av två olika hösilagefoderstater på tarmfloran och träcksammansättningen hos häst och gris. SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

The aim of this study was to investigate if the botanical composition of haylage affects pH, dry matter content and microbial composition of the faeces in horse and pig and ileal environment in pigs. Two separate studies were conducted where pigs and horses were fed two diets containing haylages with different botanical composition. The first haylage was from a tilled land dominated by timothy and meadow fescue and the other haylage came from a meadowland with a large inclusion of dandelion, 25 % and common couch. The dry matter content (70.8 % and 73.0 % respectively) and the pH-value (5.7) were similar in both feeds.

The first study was made as a three-periods switch-back study with 7 Standardbred horses. In the first and the third period, 7 and 9 days long respectively, the diet consisted of the haylage from the tilled land, oats, sugar beet pulp, soy bean oil meal, lucerne pellets and brewers yeast. The second period, which lasted for 16 days, the horses were fed the meadowland haylage and a small amount of sugar beet pulp. Faeces were collected once in the first and the third period and twice in the second period, three days at the time.

The second study was conducted with four castrated ileum fistulated Yorkshire pigs and made up as a change-over study in two periods. The pigs were fed haylage together with a mix of maize starch, sugar, casein and rapeseed oil for two weeks with each haylage. The pigs were fitted with a Post Valve T Caecum cannula and samples were collected on day 9, 12 & 14 in each period. Samples of faeces were collected on day 8-11 in each period.

The faecal pH-value was significantly (P< 0.05) higher when horses and pigs were fed diets containing the meadowland haylage (pH 5.79 on haylage from tilled land and 6.26 on meadowland haylage). The dry matter content of the horse faeces were significantly (P< 0.05) lower on the meadow land haylage (19.5-20.6 %) the second period than on the haylage from the tilled land period I (25 %). No effects of pH-value could be observed in the caecum samples from the pigs.

The microbial populations of the faeces and digesta were investigated with Terminal Restriction Fragment Length Polymorphism methodology. Five of the bacterial groups detected in the horse faeces differed significantly (P<0.05) between periods and one of the bacterial groups from the pig digesta samples differed with diet.

,

Syftet med studien var att ta reda på om hösilagets botaniska sammansättning påverkar
tarmmiljön hos häst och gris. Dessutom var syftet att jämföra de olika djurslagens reaktioner
på fodermedlen. För att ta reda på detta utfördes två separata studier med grisar och hästar,
som utfodrades med samma hösilage, samt en litteraturstudie. Hösilagen som användes i
studien var ett slåttervallshösilage, främst bestående av timotej och ängssvingel, och ett
betesvallshösilage som hade stor inblandning av maskros, kvickrot samt en del örter.
Hösilagen hade likvärdiga ts-halter, 71 % resp. 73 % och pH-värde 5,7.
I häststudien ingick 7 hästar av rasen Svensk Varmblodig Travhäst som i en switch-back
studie under tre perioder först utfodrades med en foderstat dominerad av slåttervallshösilaget
under 1 vecka (period I), sedan med betesvallshösilaget under 2 veckor (period II) och sedan
bytte tillbaka till foderstaten med slåttervallshösilaget under 1 vecka (period III). Före
studiens början hade hästarna utfodrats med slåttervallshösilaget under 3 veckor. Under
period I och III utfodrades även 18 % havre, 13 % betfor, 9 % lusernpellets, 7 % soja och 2 %
foderjäst av totala ts intaget för att justera energi och proteinnivåerna så att foderstaterna blev
mer likvärdiga näringsmässigt. Träckprover samlades under varje period vid totalt fyra
tillfällen; period I dag 3-5, period II dag 7-9 samt dag 14-16 och under period III dag 7-9.
Grisstudien utfördes som en change-over studie med 4 kastrerade, ileumfistulerade, hangrisar
av rasen Yorkshire. Studien pågick under 4 veckor och foderbyte skedde efter halva tiden.
Förutom de två hösilagen utfodrades djuren med en blandning av majsstärkelse, socker,
kasein och olja. Träckprover samlades dag 8-11 i varje period. Tarmprover samlades dag 9,
12 och 14 under varje period där prover från dag 12 och 14 slogs samman.
Foderstaten med betesvallshösilaget visade sig ge ett signifikant högre pH-värde i träcken hos
både grisar och hästar. Hos hästarna var pH-värdet vid slåttervallsfoderstaten i genomsnitt
under period I 6,45 + 0,23 och under period III 6,55 + 0,25. På betesvallsfoderstaten (period II
dag 8) var istället genomsnittsvärdet 6,75 + 0,23 och under period II dag 16 var det 6,61 +
0,22. I träcken från grisarna var det genomsnittliga pH-värdet vid utfodring med
slåttervallshösilaget 5,79 + 0,14 mot 6,26 + 0,36 vid utfodring med betesvallshösilaget. Inga
effekter av foder kunde ses på pH-värdet i tarmproverna. Ts-halten i träcken från hästarna var
signifikant (P<0,05) lägre vid utfodring med betesvallshösilaget (19,5 + 0,6 % resp. 20,6 + 1,6
%) under de båda mättillfällena under period II än vid utfodring med slåttervallshösilaget (25
+ 0,9 % under period I och 23,4 + 4,7 % i period III). Även i träckproverna från gris kunde en
numerisk skillnad ses (slåttervallshösilaget 31,0 + 3,9 % ts och betesvallshösilaget, 26,6 + 1,4
% ts) men den var inte signifikant.
För att se om olika mikrobiella populationer gynnades, alternativt hämmades av någon av
foderstaterna undersöktes den mikrobiologiska sammansättningen i träck- och tarmprover
med Terminal Restriction Fragment Length Polymorphism (T-RFLP) metodik. Detta visade
på signifikanta (P <0,05) skillnader mellan foder i fem av de detekterade bakteriegrupperna
från häst och en av de detekterade bakteriegrupperna från tarmproverna på gris.
Slutsatsen från den här studien är att foderstaten med betesvallshösilaget ökade det fekala pHvärdet
hos både häst och gris och minskade ts-halten i träcken, hos gris dock bara numeriskt.
Även delar av de mikrobiologiska populationerna påverkades av de olika dieterna. Hästar och
grisar svarade lika på de båda fodren med höjda fekala pH-värden och sänkt ts-halt i träck vid
utfodring med hösilage från en betesvall jämfört med hösilage från en slåttervall.

Main title:Effekter av två olika hösilagefoderstater på tarmfloran och träcksammansättningen hos häst och gris
Authors:Ringmark, Sara
Supervisor:Jansson, Anna
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Volume/Sequential designation:263
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
Keywords:häst, gris, tarmflora, hösilage, fibrer, träcksammansättning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8570
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8570
Subjects:SLU > (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
Animal feeding
Language:Swedish
Deposited On:06 Nov 2017 08:10
Metadata Last Modified:06 Nov 2017 08:10

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits