Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Accessibility is today a topic of high current interest. It is a requirement for equality and a democracy question. By the year 2010, easy measured hindrances in all of Sweden's municipalities should be cleared away; this is stated in Swedish law. The physical accessibility to our public places is particularly important for functionally disabled people since it affects their possibilities to be outdoors and also their participation in society. When designing these places, it is difficult to find solutions that fit everybody, especially since good accessibility not only should fulfill all physical requirements of accessibility but also values of experience. The questions addressed in this thesis therefore are: How is a good accessible environment created? How is an environment made as good as possible for all, despite that people have different needs? How is balance made between physical accessibility and values of experience? And, is it possible to preserve the identity and expression of a place and at the same time make it physically accessible according to all the demands of today?

The work is presented in four parts, starting with a theory part where the background to the concepts of accessibility and function disability is introduced along with an overview of the legislation that concerns the accessibility planning of today. The accessibility concept consists of both physical accessibility and experience-related accessibility. A place with good accessibility is physically accessible for everybody, and has at the same time good experience-related values, so that people want to use it.

The concept of functional disability has replaced the earlier used expression handicap. Nowadays the expression handicap refers to the limitations people experience in an environment with too great demands. In an environment created for all, nobody is handicapped. In order to create places for everybody, it is important to know the needs of the people that the places are intended for. For disabled people it is important with an environment with no hindrance. Visually handicapped people need an environment that is spacious and legible in color and tactility. People with hearing disabilities need environments with visual contrasts and as little noise as possible. People with cognitive impairment need an environment that is easy and logical to understand. People with allergic problems need an environment with as little allergy causing elements as possible.

The second part of this thesis consists of method and realization. The method part includes inventory and analysis of the two biggest localities, Heby and Östervåla, of Heby municipality. In the inventory of the localities' physical accessibility, different hindrances in primary thoroughfares in Heby and Östervåla have been mapped out. The hindrances that were found have been analyzed and put together in maps where they are ranked with respect to accessibility hindrance. Common problems were links with uneven paving on the ground, lack of side delimitation, inaccessible crossings, obstacles in the streets such as steps and signs, lack of contrast marks and handrails in stairs, and inaccessible bus stops and benches.

An inventory and analysis has also been done for Kyrkogatan, which is Heby's main centre. The analysis of Kyrkogatan includes, apart from the physical accessibility, also accessibility with experience values. The entrances of Kyrkogatan does not presently indicate particularly clearly that the centre is located further down the street. The active part of the centre, where the stores are, is today unattractive with big parking areas and an environment planned mostly for cars and traffic. The pavements on both sides of the street are at many places too narrow. The street has inaccessible bus stops, benches and has at several places birches that need to be replaced.

The third part of the thesis is an application part. With the result from the earlier parts of the work as background, this part presents a proposal for Kyrkogatan that shows how the street can be made accessible for everybody. This part also includes examples of how various occurrences can be made accessible, but also a discussion on how to think when creating accessible solutions that fits everybody while still being architecturally appealing. The skill of the architect or planner is much about its knowledge of reconciliation of physical and experiential accessibility. All solutions can hold several functions. For example, a low wall can serve both as a seating place and as a thoroughfare to gather armature, vegetation, bicycle parking etc.; at the same time it can work as a guideline for visually disabled people. The wall can also be made aesthetically attractive.

The fourth part of the thesis is a conclusion where analyzing methods, conceptions and conclusions are evaluated and summarized. At the end, there is a register with references and appendices.

Tillgänglighet är ett högaktuellt ämne idag. Det är ett
jämlikhetskrav och en demokratifråga. Senast år 2010 ska
enkelt åtgärdade hinder i samtliga av Sveriges kommuner vara
åtgärdade, det står i svensk lag. Den fysiska tillgängligheten på
våra offentliga platser är särskilt viktig för funktionshindrade
då den påverkar deras möjlighet till utevistelse och delaktighet
i samhället. Det är dock svårt att vid utformandet av dessa platser
hitta lösningar som passar alla, särskilt som en god tillgänglig
plats inte bara ska uppfylla alla fysiska krav på tillgänglighet,
utan även bör väga in till exempel upplevelsevärden. Mina
frågeställningar i detta examensarbete har därför varit: Hur
skapas en god tillgänglig miljö? Hur gör man en miljö så bra som
möjligt för alla trots att brukargruppernas behov går isär? Hur
gör man en avvägning mellan fysisk tillgänglighet och en plats
upplevelsemässiga tillgängligheter? Går det att bevara en plats
identitet och uttryck och samtidigt göra den fysiskt tillgänglig
enligt alla krav som finns idag?
Arbetet presenteras i fyra delar och inleds med en teoridel där
bakgrunden till begreppen tillgänglighet och funktionshinder
presenteras tillsammans med en översikt av de regelverk som
berör tillgänglighetsplaneringen idag. Begreppet inrymmer både
fysisk tillgänglighet och upplevelsemässig tillgänglighet. En god
tillgänglig plats är fysiskt tillgänglig för alla, samtidigt som den
har upplevelsemässiga kvaliteter så att människor vill använda
den.
Begreppet funktionshinder har ersatt det tidigare använda ordet
handikapp. Numer står ordet handikapp för den begränsning man
får i en miljö som ställer för höga krav. I en miljö utformad för
alla, ska ingen behöva vara handikappad. För att kunna skapa
platser för alla är det viktigt att känna till vilka olika behov de
människor som ska använda platserna har. För rörelsehindrade
personer krävs en miljö som är rymlig och fri från hinder.
Synskadade behöver en miljö som är tydlig och kontrastrik i
färg och taktilitet. Hörselskadade behöver tydlighet i det visuella
och helst en så bullerfri miljö som möjligt. Kognitivt nedsatta
har ett behov av att miljön är enkel och logisk så att orientering
förtydligas och på så vis underlättas. Allergiker kräver en miljö
med så få allergena ämnen som möjligt.
I arbetets andra del presenteras metod och genomförande.
Metoddelen bygger på inventering och analys av de två största
orterna i Heby kommun, Heby och Östervåla. I inventeringen
över orternas fysiska tillgänglighet har brister och hinder kartlagts
i utvalda primära stråk i Heby och Östervåla. De funna bristerna
har analyserats och sammanställts i kartor där de rangordnats
efter hur pass mycket de försämrar tillgängligheten. Vanliga
problem var länkar med ojämn markbeläggning, avsaknad av
sidoavgränsning, ej tillgänglighetsanpassade övergångsställen,
utstickande hinder i gångytor i form av trappsteg eller skyltar,
avsaknad av kontrastmarkering och ledstång i trappa, otillgängliga
hållplatser och sittplatser.
Inventering och analys har också gjorts av Kyrkogatan, som
är tätorten Hebys huvudsakliga centrum. I analyserna för
Kyrkogatan har förutom den fysiska tillgängligheten, även den
upplevelsemässiga tillgängligheten undersökts. Kyrkogatans
infarter indikerar i dagsläget inte särskilt tydligt på att centrum
ligger längre in på gatan. Den aktiva delen av butikscentrum är
idag oattraktiv med stora parkeringsytor och en miljö i första hand
planerad för bilar och trafik. Trottoarerna längs med hela gatan är
på många ställen för smala. Gatan har otillgängliga hållplatser
och sittplatser och på en del ställen finns björkar som behöver
bytas ut.
Den tredje delen av arbetet är en tillämpningsdel. Med
resultatet från de tidigare delarna som grund presenteras här
ett gestaltningsförslag för Kyrkogatan som visar hur gatan kan
bli tillgänglig för alla. Denna del innehåller också typlösningar
som visar hur olika företeelser kan bli tillgängliga och
exempel på hur man kan tänka vid framtagandet av tillgängliga
lösningar som ska passa alla samtidigt som de är arkitektoniskt
tilltalande. Gestaltaren och planerarens konst handlar mycket
om att förena fysisk och upplevelsemässig tillgänglighet. Varje
lösning kan inrymma flera funktioner. Till exempel kan en låg
mur fungera både som sittplatser och som ett stråk att samla
belysningsarmaturer, växtlighet, cykelställ med mera i, samtidigt
som det är ett referensstråk i orienteringen för synskadade. Muren
kan dessutom utformas på ett estetiskt tilltalande sätt.
Den fjärde delen av arbetet är en avslutning där analysmetoder,
begrepp och slutsatser utvärderas och sammanfattas. Sist följer
en förteckning över referenser och bilagor.