Home About Browse Search
Svenska


Fogelqvist, Simon, 2008. Landvinning : scenarier för efterbehandling och gestaltning av Aitikgruvan, Gällivare. SLU, Dept. of Urban and Rural Development, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
14MB

Abstract

Open pit mining creates huge amounts of tailings and waste rock deposits. Due to it's content of sulphide minerals, predominantly pyrite (FeS2), there is a risk of oxidation and formation of acid water containing heavy metals, known as Acid Rock Drainage (ARD). To prevent the process of oxidation, the tailings and waste rock have to be reclaimed. The most commonly used methods of reclamation are a coverage of water or soil.

Mining also results in a large-scale interference in the landscape that will make an eternal change of its appearance. The way the waste rock is deposited can influence the spread, elevation, and the ultimate shape. The design of the deposits makes a difference for their future appearance. The landscape design process is always a choice of contrast or interplay between the landscape and the object. A large-scale interference as a mine will contrast by differences in shape, scale, lines, colour and texture.

This degree thesis makes a brief overview of the characteristics of the deposits from sulphide mines and the possible methods for reclamation of Boliden's Aitik mine, but the main purpose of this work is to give a proposal for the landscaping of the future mine area after the mining activity has ended. At the same time it's important to make a design that is long-term stable, accordingly taking the suggested methods of reclamation as a starting point.
At the moment the ore is calculated to last until 2025. On the basis of the rate of production of 36 Mton per year the amounts of waste rock and tailings that will be produced during this time is known. There is a permission to deposit the waste to certain elevations.

The Boliden mining company has presented a landscape plan that has won legal approval by the Environmental court. The plan indicates the levels that the waste rock deposits and the tailings dams will reach, but it doesn't reveal what shape they will adopt.
The consequence of the present landscape plan will be that the deposits get a flat, horizontal shape with the crest at the permitted level. The thesis intents to visualize this case. A main conclusion of this work is that the straight lines and flat shape of the waste rock deposits will make a bigger contrast to the surrounding landscape than their scale and elevation.

The degree thesis proposes an alternative strategy for landscape design that in a better way will interplay with the surrounding landscape. Most probably the Boliden mining company will apply for new permissions for prolonged activity and the ultimate end point for the mine is therefore unknown. Due to this, the most important part of the proposal is not the details but the principles.
The design proposal of this work has deliberately passed the permitted elevations for the wate rock deposits. One advantage of this is that, in case of an extended life of mine, the deposits will hold larger amounts of waste rock than calculated in the present landscape plan.

An Overview of the Proposal:

The waste rock deposits – a recreational landscape

The waste rock deposits will be shaped with bigger differences in altitude and slopes, still a maximum slope of 1:3. The proposed design will make parts of the deposits more visible. At long distance, their shape will interplay with the surrounding hills. Gett­ing closer, their altitude will be notable and make them outstanding landmarks.
Central parts of the mine area including the pit and the waste rock deposits will be developed for tourism and recreational purposes and affiliated to the adjacent nature reserve of Leipipir. A common visitor center including a parking area will be developed in the former buildings of the plant.

The tailings pond – a productive landscape

The pond of the tailings will be divided by embankments and get four different water surfaces. By this way the water table will be raised in a large part of the tailings. It will facilitate the growing conditions of the surface and further prevent oxidation of the tailings. The design will reinforce the impression of the straight lines, at least from high altitudes. From lower visual points in the landscape there are no sights of the pond surface. The tailings pond constituting almost 3600 acres, can according to the proposal be developed for energy production, either by the establishment of a wind power park, and/or cultivation of energy crops. Parts of the infrastructure of the mine can be reused and new job opportunities can be created.

,

Gruvdrift ger upphov till stora mängder avfall i form av gråberg
och anrikningssand. Gråberget deponeras i gråbergsupplag
medan
anrikningssanden vanligtvis pumpas ut i ett uppdämt sandmagasin.
Genom sitt innehåll av sulfidmineraler, framför allt pyrit
(FeS2), kan avfallet på sikt börja vittra och ge upphov
till syrabildning
och urlakning av tungmetaller,
ett problem som är känt
som Acid Rock Drainage (ARD). För att förhindra vittringsprocessen
måste syrabildande avfall efterbehandlas. Det sker oftast
genom någon form av torr- eller våttäckning.
Gruvdrift medför också ett storskaligt ingrepp i naturen som
för alltid kommer att förändra landskapsbilden. Hur avfallsmassorna
deponeras, deras slutliga höjd och form kan till viss del
påverkas. Formgivningen av deponierna får betydelse för hur de
kommer att upplevas och för hur marken kan användas efter avslutad
drift. Vid landskapsgestaltning kan man välja att kontrastera
eller harmoniera mot den omgivande naturen. Ett landskapsingrepp
som gruvdrift kontrasterar ofta genom avvikelser i form,
skala, linjeföring, färg och textur.
Examensarbetet redogör kortfattat för gruvavfallets egenskaper
och de metoder som är tillämpbara för efterbehandling av Bolidens
koppargruva i Aitik. Den primära uppgiften är dock att ge
förslag till landskapsgestaltning
av det framtida gruvområdet efter
driftens upphörande. Samtidigt måste gestaltningen vara långsiktigt
hållbar och den grundar sig därför på de efterbehandlingsmetoder
som finns beskrivna.
Dagens kända malmreserver beräknas räcka till år 2025 utifrån
den brytningstakt på 36 Mton malm/år som nu är planerad. Med
denna brytningstakt vet man också hur stora volymer gråberg och
anrikningssand som kommer att deponeras. Man har tillstånd att
deponera massorna inom vissa områden, upp till givna nivåer.
Boliden har presenterat en landskapsplan som vunnit Miljödomstolens
godkännande. Den anger de höjder som gråbergsupplag
och sandmagasin kommer att uppnå, däremot inte vilken form de
kommer att anta.
Konsekvensen av att man deponerar avfallsmassorna enligt
gällande tillstånd blir att deponierna blir platta och horisontella.
Examensarbetet visualiserar detta scenarie. Denna utformning
kommer att stå i skarp kontrast till det omgivande berg/kullandskapet.
Examensarbetet presenterar därför en alternativ strategi för
landskapsgestaltning som bättre harmonierar med omgivande
landskap. Med stor sannolikhet kommer nya tillstånd att utfärdas
och drifttiden kommer då att förlängas. Det viktiga är därför inte
förslagets detaljer utan dess principer kring gestaltningen.
Gestaltningsförslaget
har medvetet frångått tillståndsgivna höjder på
gråbergsupplagen. En fördel med detta är att de vid en förlängd
drifttid kan inrymma större volymer än vad som nu är beräknat.
Huvuddragen i förslaget:
Gråbergsdeponierna – ett upplevelselandskap
Enligt förslaget utformas gråbergsdeponierna med större höjdskillnader
och större variation i släntlutning än vad som föreslås
i Bolidens landskapsplan,
dock maximalt 1:3. Den föreslagna gestaltningen
kommer att synliggöra vissa toppar av deponierna. På
långt håll kommer de att harmoniera bättre med omgivningarna
medan de på nära håll kommer att framstå som monumentala.
De centrala delarna av dagbrott och gråbergsupplag kan utvecklas
till ett upplevelse- och rekreationslandskap och knytas samman
med den intilliggande ekoparken med ett gemensamt besökscentrum.
Sandmagasinet – ett produktionslandskap
Sandmagasinet delas in i flera segment av dammar och får flera
öppna vattenytor. Grundvattennivån höjs i större delen av sandmagasinet
vilket gynnar växtetablering och ytterligare minimerar
vittring av de djupare skikten av anrikningssanden. Från hög höjd
kommer denna gestaltning att ytterligare förstärka magasinets
raka linjer och ge det en arkitektonisk prägel. Sandmagasinet har
däremot ingen insyn från intilliggande vägar och bebyggelse.
Sandmagasinet som utgör nästan 1500 ha och intilliggande
industriområde
kan utvecklas för energiproduktion, exempelvis
genom anläggande av en vindkraftpark, och/eller odling av energigräs.
En stor del av infrastrukturen kan återanvändas och nya
arbetstillfällen kan skapas efter gruvans nedläggning.

Main title:Landvinning
Subtitle:scenarier för efterbehandling och gestaltning av Aitikgruvan, Gällivare
Authors:Fogelqvist, Simon
Supervisor:Florgård, Clas
Examiner:UNSPECIFIED
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2008
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Landscape Architecture
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:gruvor, gruvverksamhet, återställa, återvinna, efterbehandla, landskap, gestaltning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8603
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8603
Subjects:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
SLU > (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development

Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:06 Nov 2017 11:38
Metadata Last Modified:06 Nov 2017 11:38

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits