Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The objective of the present study was to evaluate distillers' dried grains with solubles (DDGS) as a protein source to rainbow trout (Oncorhynchus mykiss), by studying digestibility and growth measurements. One control diet, totally lacking DDGS, and three test diets were made containing 10 % (low), 31% (medium) and 51 % (high) DDGS respectively on dry matter (DM) basis. The control diet and the test diets were made to be as nutritionally equal as possible. Wheat bran was used to balance the fiber content of the diets. The fish were fed a restricted diet two times a day.

Protein digestibility was higher for fishes fed control- and low diets (>900 g/kg DM) than for fishes fed high diet (P < 0, 01), the group fed medium diet didn't show any statistical differences. Fat digestibility were the same for control-, low- and medium diets (> 830 g/kg DM), but lower for fishes fed the high diet (P < 0,05). The control group had significantly lower final weight than fishes fed the test diets (P < 0,01), and the medium group had a significant higher final weight than the low group. The daily weight gain and feed conversion rate had the same differences between the groups as the final weight. Fishes fed the medium diet had the lowest feed conversion rate (1,0 g feed/g weight gain). The test diets had a better protein efficiency rate than the control diet.

The amino acid profile of DDGS, and other vegetable protein sources, might limit the amount which could be used in fish feed. In the present study it doesn't seem as the amino acid profile of DDGS have reduced the growth of the fishes since the group fed the medium diet had a higher daily weight gain and a lower feed conversion rate than fishes fed low- and control diets. A possible explanation to this is that the amino acid profile of DDGS better fits the amino acid requirement of rainbow trout the one of fish meal. The wheat bran which has been used in the feeds could have a negative affect on the growth of the fishes. DDGS seems to have a good potential to be used as a protein source in fish feed.

Målet med detta försök var att utvärdera drank som proteinfodermedel till regnbågslax
(Oncorhynchus mykiss) genom att studera fodrets smältbarhet, och fiskarnas tillväxt
under ett 59 dagar långt försök. Ett kontrollfoder och tre försöksfoder tillverkades med
olika inblandningar av frystorkad drank; 10, 31 och 51 % av torrsubstansen (ts).
Kontrollfodret innehöll ingen drank. Fodren blandades med målet att de skulle bli så
näringsmässigt isogena som möjligt, varför vetekli tillsattes för att balansera fiberhalten.
Fodren benämns kontroll, låg (10 % drank), mellan (31 % drank) och hög (51 % drank).
Fiskarna utfodrades två gånger per dygn med en restriktiv fodergiva.
Smältbarheten av råprotein var högre för kontroll- och lågdieterna (>900 g/kg ts) än för
högdieten (P < 0,01), mellandieten uppvisade inga signifikanta skillnader från övriga
dieter. Smältbarheten av fett var likartad för dieterna kontroll, låg och mellan (>830 g/kg
ts) men var lägre för högdieten (P < 0,05). Slutvikterna uppvisade signifikanta skillnader
mellan kontrollgruppen och de tre försöksdieterna (P < 0,01), och mellangruppen
uppvisade signifikanta skillnader mot de fiskar som utfodrats med
lågdieten.Viktökningen och foderomvandlingen visade samma signifikanta skillnader
mellan grupperna som slutvikterna. Lägst foderomvandlingsförmåga hade fiskarna som
fått mellandieten (1,0 g foder/g tillväxt). Grupperna som utfodrats med försöksdieterna
hade signifikant bättre proteinutnyttjande än de som givits kontrolldieten (P < 0,01), men
ingen signifikant skillnad fanns mellan behandlingarna med försöksdieterna.
En faktor som kan begränsa mängden inblandad drank, och andra vegetabiliska
fodermedel, i fiskfoder är dess aminosyraprofil. I den aktuellla studien verkar det inte
som detta varit fallet då gruppen som fått mellandieten hade en högre daglig tillväxt och
lägre foderomvandlingsförmåga än de fiskar som fått kontroll och lågdieten. Möjligen
kan aminosyraprofilen hos drank tillgodose regnbågslaxens aminosyrabehov bättre än
fiskmjölets aminosyrasammansättning. Den rekommenderade protein/energi kvoten är
2,2-2,4 kg smältbart protein/MJ smältbar energi (NRC, 1993). Den aktuella studiens
försöksfoder har värden mellan 1,8-2,8 kg smältbart protein/MJ smältbar energi. Högst
tillväxt tycks 2,4 kg smältbart protein/MJ smältbar energi generera. En förklaring till att
kontrollgruppen har en sämre viktökning, foderomvandlingsförmåga och
proteinutnyttjande kan vara att den gruppen har den högsta inblandning vetekli, och att
detta har verkat negativt på tillväxten. Drank verkar således ha goda förutsättningar att
helt eller delvis kunna ersätta fiskmjöl som proteinfodermedel, även till karnivora fiskar.