Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Fröbehandling kan ha olika syften t.ex. växtskydd, storleksförändring, förbättrad groning, mikronäring och fördröjd groning. Behandlingen utförs oftast för att uppnå en säkrare odling med hög skörd och god kvalitet. För detta krävs en god start med snabb, jämn och fullständig groning. Fördröjd groning av raps är en del av fröbehandlingen som skulle kunna gynna jordbrukaren och miljön genom minskat antal jordbearbetningar. Målet med behandlingen är att höstrapsfrön skall kunna sås på våren men inte gro förrän till hösten, alltså att förhindra groning av fröna under några månader, s.k. reläodling. När den andra grödan skördas är målet att rapsen skall gro och tillväxa för skörd nästkommande år.

Behandlingen av fröna utfördes på KTH av ytkemisten, Jens Voepel. Min del av studien syftar till att se hur behandlingen av rapsfröna påverkar dess groning. När ett frö har alla förutsättningar för att gro befinner det sig i groningsfasen. I groningsfasen gynnar gibberelin (GA) groningen och abskisinsyra (ABA) hindrar den. För att hindra groning kan alltså ABA eller GA inhiberade substanser tillsättas. Fyra försök genomfördes (A-D) varav A med tillsats av 50 μg paclobutrazol (PBZ, en GA hämmande substans), B med 50 μg ABA, C med olika doser av PBZ (2-32 μg) och D med 1, 5 μg jamonatsyra (JA). Varje försök bestod
av 5-6 olika ytbehandlingar med 3 replikationer. Ytbehandlingarna för försök A och B var, groningshämmare G, G+skyddslager av vattenlöslig polymer S, G+S+modifierad hemicellulosa M, G+S+M+tvärbindningssalt adderas-hydrogel T, G+S+M+T+hydrofobt lager. I försök C tillsattes bara groningshämmare i olika doser (2-32μg) och i D groningshämmare i två olika doser +M. Groningsförsöken utfördes i inkubator. Efter tio veckor tvättades försök A och B med aceton vartefter GA3 tillsattes. I försök C och D tillsattes endast GA3.

PBZ hämmade groningen men dosstorleken påverkade inte hur många frön som grodde vilket inte stämmer överens med tidigare studier. ABA hämmade också groningen, enbart ABA var effektivast och den med flest övriga behandlingar hämmade minst. JA eller behandlingen med modifierad hemicellulosa hämmade groningen hos mindre än 10 % av fröna vilket inte är tillräckligt för att kunna utnyttjas. Ingen av produkterna gör det möjligt att styra groningen utan att tillsätta ytterligare substanser i efterhand, något som resulterar i ökade kostnader. Slutsatsen är att ytbehandlingarna inte fungerat som väntat vilket gett en ofärdig produkt.