Home About Browse Search
Svenska


Persson, Johan, 2007. Föryngringsresultat och beräknad virkesproduktion i naturligt föryngrade tallbestånd i Västerbotten under mitten av 1990-talet. SLU, Dept. of Forest Ecology and Management, Umeå. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
291kB

Abstract

According to the Board of Forestry, in Västerbotten, many natural regenerations of Scots pine (Pinus sylvestris) carried out on privately owned forest in the middle of 1990 in Västerbotten have rendered a bad regeneration outcome and will provide a low future forest production. The Board of Forestry believes that the negative result can be explained by the fact that the regeneration has been carried out in wrong locations and that scarification failed to work as planned. In order for an accepted rate of regeneration the guidelines of the Forrest Act require, not less than 10 years after final cutting at natural regeneration, that there should be at least 1300 (site indices 16 m) - 1700 (site indices 20 m) main crop stems per hectare. Main crop stems are defined as stems according to the place of growth and appropriate tree type, in addition with regard to quality, stage of development and damage risk have a prospect of succeeding. In addition main crop stems should be separated by surface so that the proportion sample plots with 3 meters radius, and lack main crop stems, are not more than 10 % of site indices 14 meters or higher. The purpose of this thesis is to describe the outcome of the regeneration and to estimate future production in 20 objects regenerated with natural regeneration below seed trees that took place in Lycksele and Umeå districts between 1992 and 1996.

In each district 10 objects were randomly chosen. The site indices for the objects were between 16 m and 20 m. Each studied object had 40 sample plots with an area of 10 m². On each sample plot the number of stems, main crop stems and the height of the main crop stems were registered. In each object registrations of altitude, soil condition, type of vegetation and scarification was carried out. To calculate the future forest production HUGIN: s forest models were used. There were two alternatives for calculation, one with pre-commercial thinning up to registrated number of main plants, and one without pre-commercial thinning. The calculations were set to a future thinning phase occuring when the objects had an average height of approximately 11 meters.

The location of the objects regarding altitude, soil condition and vegetation was in line with custom recommendations for natural regeneration. Merely twelve of the objects reached acceptable levels of regeneration according to the Forest Act § 6. Objects in Lycksele district had a better regeneration result than objects in Umeå district. Scarified objects had more stems and main crop steams per hectare than object were scarification did not take place, but this correlation could not be statistically secured.

The calculated production in the objects varied between 50 and 270 m³sk per hectare depending on the regeneration result and calculation method. Objects with more than 2500 main crop stems per hectare was calculated to produce three times more volume before thinning then objects with less than 1000 main crop stems per hectare. If pre-commercial thinning was excluded in the objects that did not meet the standards according to the Forest Act, they would estimate to produce more volume prior to thinning and give more merchantable timber than approved objects with pre-commercial thinning. However calculations without pre-commercial thinning took less consideration to the trees actual positioning than calculations with pre-commercial thinning so the future volume without pre-commersila thinning could be expected to be lower than the estimated values.

According to this study the location of the objects was in line with general recommendations fore natural regenerations below seed trees, despite the fact that eight of the objects did not meet the standards according to the Forest Act. Scarification and help planting was not carried out in several objects in Umeå district which could explain the worse regeneration result. The calculation shows that the future production in natural regeneration, with site indices between 16 m and 20 m in Umeå and Lycksele districts, could be expected to differ considerably between objects, primarily because of variations in regeneration result. The calculations also shows that the future production potential could be larger if the regeneration result is not only based on the amount of plants that fulfil the definition of main crop stems, but also is based on the total amount of plants in the regeneration.

,

En utbredd uppfattning på Skogsstyrelsen i Västerbotten är att många av de naturliga
föryngringar av tall (Pinus sylvestris) utförda hos privata skogsägare under mitten av 1990-
talet i Umeå och Lycksele kommuner har givit ett dåligt resultat som kommer att ge en låg
framtida virkesproduktion. Skogsstyrelsen tror att det dåliga föryngringsresultatet bland annat
beror på att föryngringarna har utförts på felaktiga ståndorter och att markberedning ej utförts.
Enligt föreskrifter till Skogsvårdslagen § 6 ska det vid naturlig föryngring finnas minst 1300
(SI T16)- 1700 (SI T20) huvudplantor per hektar, senast 10 år efter avverkning, för att
föryngringsresultatet ska vara godkänt. Huvudplantor definieras som plantor av för
växtplatsen lämpligt trädslag och som med hänsyn till kvalitet, utvecklingsstadium och
skaderisk har förutsättning att lyckas väl. Dessutom skall huvudplantor vara ytmässigt jämt
fördelade så att andelen cirkelytor med 3 m radie som saknar plantor (nollytor) inte är högre
än 10 % för ståndortsindex T14 och högre.
Huvudsyftet med detta examensarbete är att beskriva föryngringsresultatet och beräkna den
framtida virkesproduktionen i 20 bestånd som är naturligt föryngrade med fröträdsställning av
tall på privat mark mellan 1992 och 1996 i Umeå och Lycksele kommuner.
Ståndortsindex för bestånden som slumpades ut blev mellan T16 och T20. I varje bestånd
inventerades 40 systematiskt utlagda provytor på 10 m² vardera. På varje provyta
registrerades plantantal, antal huvudplantor och höjden på huvudplantorna. För varje bestånd
registrerades markfuktighetsklass, markvegetationstyp, jordartens textur, höjd över havet,
temperatursumman och om beståndet var markberett eller ej. För att beräkna
virkesproduktionen i bestånden användes HUGIN- systemets funktioner för ungskogens
utveckling i naturliga föryngringar. För varje bestånd gjordes tillväxtsimulering både utan
ungskogsröjning och med tänkt ungskogsröjning till det vid inventeringen funna antalet
huvudplantor per hektar. Beräkningarna framskrevs till tänkt förstagallring som inträffade då
bestånden nått en grundytevägd medelhöjd på cirka 11 m.
Ståndortsvalet med avseende på höjdläget, markvegetationstyp, markfuktighetsklass och
jordart var i linje med de allmänna rekommendationer som finns för metoden. I ett av
bestånden var temperatursumman lägre än vad som anses lämpligt för att naturlig föryngring
av tall ska fungera. Föryngringsresultatet varierade kraftigt mellan bestånden och endast i tolv
av de tjugo bestånden var föryngringsresultatet godkänt enligt Skogsvårdslagen § 6.
Bestånden i Lycksele kommun hade ett bättre föryngringsresultat än bestånden i Umeå
kommun. Markberedda bestånd hade fler tallplantor och huvudplantor per hektar än ej
markberedda bestånd men sambandet kunde ej statistiskt säkerställas.
Den beräknade virkesproduktionen i bestånden varierade mellan 50 och 270 m³sk/ha
beroende på föryngringsresultat och beräkningsalternativ. Bestånden med fler än 2500
huvudplantor per hektar beräknades i genomsnitt producera 3 gånger mer volym fram till
förstagallring än bestånden med mindre än 1000 huvudplantor per hektar. Virkesproduktionen
fram till förstgallring och gagnvirkesuttaget vid gallring blev i genomsnitt högre om alla
stammar räknades, än om enbart huvudstammar togs med i beräkningarna. För bestånd som
var underkända enligt Skogsvårdslagens 6 § beräknades produktionen fram till förstagallring i
medeltal bli större om alla stammar togs med i beräkningarna (oröjt) än om produktionen i
godkända bestånd baserad på enbart huvudstammarna (röjt). Vid simulering med oröjt
beräkningsalternativ togs dock mindre hänsyn till trädens egentliga rumsliga fördelning än
med röjt beräkningalternativ. Därför är det rimligt att antaga att beräkningarna med oröjt alternativ är överskattade och att de 20 bestånden i praktiken kommer producera mindre än
den, för oröjt alternativ, beräknade virkesproduktionen.
Enligt denna undersökning var ståndortsvalet i linje med allmänna rekommendationer för
metoden. Trotts detta var åtta av bestånden underkända enligt Skogsvårdslagens 6 §.
Markberedning och hjälpplantering hade uteblivit i flera av bestånden i Umeå kommun vilket
kan vara en bidragande orsak till det sämre föryngringsresultatet jämfört med bestånden i
Lycksele kommun. Den framtida virkesproduktionen fram till förstagallring för naturliga
föryngringar med SI T16 till T20 i Umeå och Lycksele kommuner kan förväntas skilja sig
stort mellan olika bestånd vilket främst beror på varierande föryngringsresultat.
Beräkningarna visar även att den framtida produktionspotensialen kan vara betydligt större
om föryngringsresultatet inte bara baseras på de plantor som uppfyller nuvarande definitioner
på huvudplantor, utan att även det totala antalet plantor tas hänsyn till.

Main title:Föryngringsresultat och beräknad virkesproduktion i naturligt föryngrade tallbestånd i Västerbotten under mitten av 1990-talet
Authors:Persson, Johan
Supervisor:Sahlen, Kenneth
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2007:10
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Forestry
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:tall, självföryngring, markberedning, ståndort, fröträd, huvudstammar, produktion, röjning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8766
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8766
Subjects:?? 5054 ??
Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:13 Nov 2017 13:37
Metadata Last Modified:13 Nov 2017 13:37

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits