Home About Browse Search
Svenska


Dermer, Richard, 2007. Picea mariana ((P. Mill.) B.P.S), P. abies (L.), Pinus contorta (Dougl.) och P. sylvestris (L.) : en jämförelse av produktion och potentiell kvalitet hos försöksbestånd i Jämtlands län. SLU, Dept. of Forest Ecology and Management, Umeå. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
318kB

Abstract

Swedish forests are dominated by just two conifer species Norway spruce and Scotch pine. They are not able to achieve the highest possible production or fulfill industry demands for raw materials. The introduction of exotic conifers can potentially meet these shortcomings and present a relevant solution.

This study was conducted in a block experiment with ten blocks planted in 1987 by SCA in North Sweden. The objective of the block experiment was to study if Black spruce is an appropriate alternative to Lodgepole pine, Norway spruce and Scotch pine on different site classes. Each block in experiment includes four planted treatments: One of each tree species, which lies parallel into each other in slopes. The basic data for this study were collected from three of the ten blocks which were all located in the province of Jämtland.

The purpose of this study was to compare production, quality, damages and survival for Black spruce to Lodgepole pine, Norway spruce and Scots pine. The hypothesis was that the performance varies with site type. Site index was classified according to vegetation type.

On average, after 19 growing seasons, Lodgepole pine had the highest dominant height and basal area. The survival for Lodgepole pine showed no significant difference between sites. However, the dominant height for Lodgepole pine generally increased with site index. The most frequently damages on the Lodgepole pine were spike knot and bend stems. Overall Scots pine performed second best in terms of production but it was the most damaged species and the most common damages on Scots pine were spike knots and pine twisting rust. The survival of Scots pine decreased with increasing site class. Also Black spruce and Norway spruce had the lowest survival on fertile sites. The dominant height for Black spruce was independent of the site index. Norway spruce had significantly higher dominant heights on the best site class compared to all other two site classes. According to this study, from a management point of view, Black spruce is no alternative to Lodgepole pine, Norway spruce and Scots pine on any studied site type.

,

Då den svenska barrskogen till största del bara består av två trädslag (tall och gran) finns det
många orsaker till att dessa inte kan producera optimalt på alla typer av mark. De kan inte
heller fylla alla krav som finns på skogsråvaran. Detta gör att det blir intressant att introducera
exotiska trädslag med andra kvaliteter i det svenska skogsbruket, för att på så sätt höja
produktionen och kvaliteten på råvara.
För att studera möjligheterna med exotiska trädslag lade SCA ut ett trädslagsförsök 1987.
Blocken är tio stycken och ligger skiljda åt. Varje block innehåller fyra behandlingar, gran,
svartgran, tall och contortatall. Behandlingarna ligger parallellt utför sluttningar. Denna studie
omfattar tre av de tio blocken i Jämtlands län.
Syftet med studien var att jämföra produktionen, kvaliteten, skadebilden och
stamantal/överlevnad för svartgran, contortatall, gran och tall. Hypotesen var att trädslagens
odlingslämplighet varierade med med ståndortstypen. Ståndortstypen klassifieras med
vegetationsklasser.
Contortatallen hade i medeltal, efter 19 tillväxtsäsonger, den högsta övre höjden och
grundytan. Överlevnaden för contortatallen visade ingen signifikant skillnad mellan de olika
vegetationsklasserna men contortatallens övre höjd var högre ju bördigare vegetationsklassen
var. Contortatallens vanligaste skador var sprötkvistar och krökar. Orsaken till skadorna var
till största del ”växtfel”. Tallen var det trädslag som hade näst högst grundyta och höjd.
Tallens överlevnad sjönk med markvegetationsklassens ökade bördighet. Tallen hade absolut
högst skadegrad. Den vanligaste skadan på tallen var sprötkvist och den vanligaste
skadeorsaken var knäckesjuka. Svartgranen och granen hade lägst skadegrad. Svartgranens
vanligaste skada var många toppskott och den vanligaste skadan för granen var sprötkvistar.
Granen liksom svartgranen hade lägst överlevnad på ytorna med bördigast markvegetationen.
Övre höjden för svartgranen var oberoende av vegetationsklass, gran på örttyp hade en högre
övre höjd än på de andra klasserna. Enligt denna studie fanns ingen ståndortstyp
(vegetationsklass) där svartgranen skulle vara ett ekonomiskt alternativ till tall, gran och
contortatall.

Main title:Picea mariana ((P. Mill.) B.P.S), P. abies (L.), Pinus contorta (Dougl.) och P. sylvestris (L.)
Subtitle:en jämförelse av produktion och potentiell kvalitet hos försöksbestånd i Jämtlands län
Authors:Dermer, Richard
Supervisor:Albrektson, Arne
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2007:2
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Forestry
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:Picea contorta, Picea mariana, Picea abies, Pinus sylvestris, produktion, överlevnad, kvalitet, försök, jämförelser
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8806
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8806
Subjects:?? 5054 ??
Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:15 Nov 2017 08:59
Metadata Last Modified:15 Nov 2017 08:59

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits