Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

A great deal of the nature experience we get today is from travelling along our roads, which to a large extent go through the forest landscape. This makes the forest along our roads interesting to look at from a nature experience perspective. The main idea of this work is to increase the awareness of how we are affected by the forest when we travel through it and find out how the forest should be adapted to the road environment to create a pleasant nature experience as well as increase traffic safety.
0.9 % of Sweden's total forest area (equivalent to 200 000 hectares) is in close proximity to roads. Additionally, in Sweden 440 million hours are spent behind the wheel of which a great deal probably is spent on roads surrounded by forest in some form. These figures emphasize the importance of how forest close to roads is managed for nature experience and traffic safety.
This is a qualitative study of how forest and vegetation is planned and managed along car roads. This work is limited to study the passengers' nature experience and traffic safety during car travel. It will also give a conclusion on how road-users are affected by forest close to the road. The study will also try to find out how the planning and management of forest and vegetation alongside car roads could be improved to increase the nature experience and traffic safety.
The work has been conducted with the help of a literature study and six interviews with people whose profession is directly or indirectly associated with the landscape along car roads. The work began with reading literature on the subject as well as on method. After that, the questions that would serve as the basis for the conducting of the interviews were formulated. Most of the interviews were carried out during one week. After that, the result of the interviews was processed to become a text for this essay. The final result of this work is a fusion of the result of the interviews and of the conclusion of the literature study.
The most evident result of this work is the importance the variation in the landscape close to roads has for both the nature experience and traffic safety. In large parts of the country, this variation is lacking. An example of this is the typical forest areas where the forest is not touched to a large extent along the road. If the design of the road itself is too monotonous, the landscape around it becomes trivialized. The vegetation along the roads is an important element for breaking the monotony, but if it's used in the wrong way it could give the opposite effect. It is also clear that a view as well as an open landscape is appreciated, meaning that parts of the vegetation should be removed to reduce the monotony and by that increase the experience of the nature along the road.
One thing that is asked for by people who work with the forest landscape is a rational and cheap way to manage the forest along roads. There is also a need for more knowledge about how to remove forests and vegetation in these areas. The literature that deals with this subject has mostly been about adding vegetation to the forest landscape, which in reality happens rarely in Sweden. There is also a request for more studies on the relationship between nature experience and traffic safety as well as the impact these elements have on the attention of the driver.
When it comes to manage the landscape close to roads, a weak link in the communication between the people who plan the management and the people who carry out the management, is evident. If this link is strengthened, we might have a better forest landscape along car roads as a result. In addition, the ownership of the forestland is divided among many different owners, which makes it more difficult to coordinate the planning of the landscape as well as the large scale management along the roads. To solve this problem, a forum for the involved parties needs to be created, something that has been mentioned by some of the interviewees. Finally, the most significant elements of the road landscape could be mapped out (such as the view, old tree solitaires, etc) to make it possible to manage and to bring out these elements along the road in the same way as key biotopes and other objects nature objects in the landscape are being mapped out.

En stor del av den naturupplevelse vi upplever idag får vi när vi färdas med bil längs våra vägar som till stor del går genom skogslandskap. Detta gör att skogen utmed vägen är intressant ur naturupplevelseperspektiv. Den övergripande idéen med detta arbete är att öka kunskapen om skogens betydelse för oss när vi färdas med bil igenom den. Arbetet ska ta reda på hur den ska anpassas till vägmiljön för att bli en god naturupplevelse och samtidigt vara trafiksäker. Den vägberörda arealen av skogen utgör ca 0,9 % av den totala svenska skogsarealen vilket är ca 200 000 ha skog totalt. Vidare så tillbringas ca 440 miljoner timmar bakom ratten årligen i Sverige vilka till stor del torde tillbringas på skogsomgiven väg i någon form. Dessa nämnda siffror pekar på betydelsen av hur vägnära skog sköts för naturupplevelse och trafiksäkerhet.
Detta är en kvalitativ studie av hur man planerar och sköter skog och vegetation längs bilvägar. Arbetet är avgränsat till att studera trafikanternas naturupplevelse och trafiksäkerhet vid bilfärd. Arbetet ska besvara frågorna om hur man tror att trafikanten påverkas av skog invid vägen. Arbetet ska också ta reda på hur man kan förbättra planering och skötsel av skog och vegetation invid bilväg för att öka naturupplevelse och trafiksäkerhet.
Arbetet har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och sex stycken intervjuer med personer vilkas yrke är direkt eller indirekt kopplat till landskapet utmed bilvägar. Arbetet började med inläsning av ämneslitteratur och metodlitteratur. Därefter formulerades frågor som underlag för genomförandet av intervjuerna. De flesta intervjuerna utfördes under en vecka. Därefter bearbetades intervjuresultatet för att kunna bli en läslig textmassa i denna uppsats. Det totala resultatet som arbetet mynnar ut i är en sammanslagning av resultat från främst intervjuerna men även från litteraturstudien.
Det mest påtagliga resultatet från arbetet är den stora betydelsen som variation har i det vägnära landskapet för både naturupplevelse och trafiksäkerhet. I stora delar av landet är just variationen en bristvara. Ett exempel på detta är typiska skogslän där skogen är obruten i långa partier utmed vägen. Är vägutformningen i sig enahanda trivialiserar det landskapet som vägen går igenom. Vegetation längs vägen är ett viktigt element för att bryta monotonin men fel använd kan den ge motsatt effekt. Det har också framgått tydligt att utsikter och öppet landskap är uppskattade. Detta innebär att man ska ta bort en del vegetation längs vägen för att minska monotoni och på så sätt öka naturupplevelsen invid vägen.
Något som efterfrågas av de som jobbar med väglandskapet är ett sätt att rationellt och billigt sköta skogen utmed vägen. Det behövs vidare mer kunskap om hur man tar bort skog och vegetation längs väg. Den litteratur som finns på området har mestadels handlat om att tillföra vegetation till väglandskapet vilket oftast tillhör undantagen i vårt skogsklädda land. Det efterfrågas också fler studier på kopplingen mellan naturupplevelse och trafiksäkerhet samt dess påverkan på förarens uppmärksamhet.
När det gäller skötseln av det vägnära landskapet har ett glapp kunnat skönjas i kommunikationen mellan de som planerar och de som utför skötseln. Om detta glapp kan elimineras så kan vi kanske få ett bättre väglandskap som resultat. Vidare är ägarskapet till skogsmarken intill vägen uppdelat på många olika ägare, vilket ger svårighet att kunna koordinera landskapsplanering och skötsel i stor skala längs vägarna. För att lösa detta problem så måste man ordna ett forum för de inblandade parterna vilket har nämnts av några intervjuade personer. Slutligen så skulle man kunna kartlägga väglandskapets viktiga element så som utsikter, gamla trädsolitärer m.m. Detta för att kunna vårda
och framhäva dessa längs vägen på samma sätt som man exempelvis kartlägger nyckelbiotoper och andra värdefulla naturvärden i landskapet.