Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dairy farms have during a long time been under pressure and this situation was aggravated during the spring and summer of 2009, when profitability declined to historically low levels. Lower milk price and relatively high input prices have caused Swedish dairy farms great liquidity concerns and profitability problems. For a long time, Denmark has been identified as a leading country for the agrarian development with a leading structural rationalization and willingness to grow. In 2009, it was shown that the Danish agriculture, which is generally more leveraged, has difficulties in maintaining profitability and when market price of land started to fall, the proportion of technically insolvent agricultural enterprises rose dramatically. In light of this prevailing situation, this study highlights differences between Denmark and Sweden with the hope to learn from each other.

The study aims to identify the main factors influencing the Swedish and Danish dairy farmers decision making about their farm development and thereby contributes to the different rates of development between the countries. The study has adapted an exploratory approach, which means that the study seeks broad, and focuses on identifying the areas where differences exist. The explorative approach and geographical distance contributed to the choice of a quantitative survey, in form of a mail questionnaire.

With four hypotheses, several aspects of the purpose are tested and the results of the study show that two could be rejected. These were the hypotheses that the Danish dairy farms experienced a more favorable business environment and that they have more business-oriented motivations and values. The hypotheses concerning Danish dairy farmers experiencing more strength in their farms and that Danish dairy farmers are more active in their role as managers are supported by empirical evidence, where there were significant differences on several points. Dairy farms in both countries have similar motivations and values in their business, but the Danish dairy farmers have a higher drive to continue developing because of their personal characteristics, farm conditions, interest, business confidence and use of strategic management.

The strongest reason for Swedish and Danish dairy farmers deciding to phase out their production is the lack of successors. The Swedish dairy farmers who plan to develop their business feel hindered by the difficulty of finding additional land, while the Danish dairy farmers planning to develop their business feel that laws and rules are the strongest hindrance.

Since the survey results are analyzed country by country it has a large degree of generalization and it is likely that there are relatively large groups of dairy farms who are more or less effective, have a greater or lesser confidence, and so on in each country. This means that the result's explanatory power varies between individual dairy farms.

An analysis of the dairy farms, which have more than 100 cows, was also carried out. This analysis was based on the difference in mean values without going through statistical tests, because only 14% of Swedish respondents had over 100 cows. The result shows that it is no longer any differences in educational level between the groups, the Swedish dairy farmers are younger, have similar farm size, but still has a less positive view of their business, not as much interest in the production and are not as active in their use of strategic management compared to the Danish famers with a head size over 100 cows.

Mjölkbranschen har länge varit pressad och denna situation förvärrades under våren och sommaren 2009, när lönsamheten sjönk till historiskt låga nivåer. Sänkta avräkningspriser och relativt höga priser på insatsvaror gjorde att svenska mjölkföretagare fick stora likviditetsbekymmer och lönsamhetsproblem. Under lång tid har Danmark angivits som ett föregångsland för den agrara utvecklingen med en långt gången strukturrationalisering och utvecklingsbenägna lantbrukare. Under 2009 har det dock visat sig att de danska mjölkföretagarna, som generellt sett är högt belånade, har svårt att upprätthålla lönsamheten. När markvärdena sjunker ökar andelen tekniskt insolventa lantbruksföretag drastiskt. Mot bakgrund av denna rådande situation belyser denna studie skillnader mellan Danmark och Sverige med förhoppningen att ta lärdom av varandra.

Studien syftar till att finna de huvudsakliga faktorer som påverkar svenska och danska mjölkföretagares beslutsfattande kring företagens utveckling och därigenom leder till skillnader i utvecklingstakt länderna emellan. Studien har en explorativ ansats, vilket innebär att studien söker brett, och fokus ligger på att identifiera de områden, där skillnader föreligger. Den explorativa ansatsen och de geografiska avstånden bidrog till valet av en kvantitativ undersökning, i form av postenkät.

Med fyra hypoteser har flera aspekter av syftet testats, och resultatet av studien visar att två kunde förkastas. Dessa var hypoteserna kring att danska mjölkföretagare upplever ett gynnsammare företagsklimat samt att de har fler företagsinriktade drivkrafter och egenskaper. Hypoteserna att danska mjölkföretagare upplever fler styrkor i sina företag och att danska mjölkföretagare är mer aktiva i sin roll som företagsledare stöds av empirin, då det på flera punkter fanns signifikanta skillnader. Studien visar att danska mjölkföretagare har en högre utvecklingsvilja på grund av personlig karaktäristika, gårdsförutsättningar, intresse, tilltro och användning av företagsstyrning. Det som starkast påverkar både de svenska och danska mjölkföretagarna i beslutet att avveckla sin produktion, är avsaknaden av en efterträdare som vill driva mjölkproduktionen vidare. De svenska mjölkföretagare som planerar att fortsätta eller utveckla sina mjölkföretag känner sig mest hindrade av svårigheten att finna ytterligare mark samtidigt som de danska mjölkföretagarna, som planerar att fortsätta eller utveckla anser att lagar och regler är mest hindrande.

Då studiens resultat analyseras landsvis finns en viss grad av förenkling, och det är tänkbart att det finns förhållandevis stora grupper av mjölkföretagare, som är mer eller mindre effektiva, har en större eller mindre framtidstro och så vidare i respektive land. Detta innebär att resultatets förklaringsvärde varierar mellan varje enskild mjölkföretagare.

Det genomförs också en analys med de mjölkföretagare som uppger att de har över 100 årskor. I denna dataanalys analyseras endast skillnader i medelvärden utan att genomgå statistiska test, detta då endast 14 % av de svenska respondenterna har över 100 årskor. Resultatet visar att det inte längre går att se några skillnader i utbildningsnivå mellan grupperna, att de svenska mjölkföretagarna är yngre, har liknande driftsenheter men fortfarande har en mindre positiv syn på sitt företagande. Vidare har de inte lika stort intresse för mjölkproduktionen och använder heller inte företagsstyrning lika aktivt som de danska mjölkföretagarna med en besättning över 100 kor.