Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Milk ejection in dairy cows can be inhibited if oxytocin is not released from the pituitary gland. The problem with inhibition of the milk let down is not new, but has recently regained interest. It is observed during different types of emotional stress, for example when cows are moved to an unfamiliar environment, during oestrus, changing from suckling to machine milking or when being milked for the first time.

The aim of the study was to examine the extent of cows with disturbed milk ejection in Sweden. A survey was sent out to 1000 dairy farmers in order to collect data about herd size, housing systems and routines at calving and milking. Farmers that had primiparous cows with disturbed milk ejection also gave information about treatment of the affected animals and if they differed in temperament compared to the other primiparous cows.

The results of the study showed that the occurrence of inhibited milk let down were more frequent in automatic milking systems compared with tie-stalls and loose-housing systems with for example parlour milking. The herd size had no influence on the frequency of animals with inhibited milk release. There was a tendency that cows who were fed during milking had fewer problems with inhibition of milk let down compared to cows that were not being fed during milking.

The results also showed that it did not matter of how the cows were kept during calving but the time cow and calf were kept together were of importance. Cows that were separated from their calf directly after calving had less problem compared to cows that spent one or more days together with their calf. Differences in udder stimulation before milking did not affect the milk ejection, but in this study all cows got some kind of stimulation of the udder before milking.

There was no difference in the occurrence of inhibited milk let down between heifers that were introduced to the cows housing system before calving, compared to those that were moved to the cow stables after calving. The length of the introduction period varied between herds but there were no difference between heifers with long or short introduction period.

About 3 % of the heifers in the study had inhibited milk let down during the first days of lactation, half of them needed treatment with injections of oxytocin in order to be milked. There were no differences in the occurrence of inhibited milk ejection between the two major breeds, Holstein and Swedish Red and White.

Bristande mjölknedsläppning hos kor förekommer i flera olika situationer, ofta som ett svar
på psykisk stress om djuren flyttas till en ny miljö, vid brunst, vid övergång från digivning till
mjölkning eller hos förstakalvare som börjar mjölka för första gången. Anledningen till att
mjölknedsläppningen hämmas är att oxytocin inte frisätts från hypofysens baklob som svar på
förstimulering och mjölkning.
Problemet med bristande mjölknedsläppning är inte nytt, men har på senare tid väckt ökad
uppmärksamhet. Syftet med den här studien var att undersöka förekomsten av bristande
mjölknedsläppning i Sverige och försöka klargöra orsakerna till att problemet uppstår. En
enkätstudie genomfördes under sommaren 2005 där enkäter skickades ut till 1000 slumpmässigt
utvalda mjölkbönder. I enkäten frågades det efter besättningsstorlek, inhysningssystem,
rutiner vid kalvning och mjölkning samt om det förekom förstakalvare med bristande mjölknedsläppning
i besättningen. Fanns det djur med bristande mjölknedsläppning följde frågor om
vilken behandling djuren fått samt om de skiljde sig i temperament mot övriga förstakalvare i
besättningen.
Resultatet av studien visade att vilket inhysningssystem korna hölls i hade betydelse för förekomsten
av bristande mjölknedsläppning. Andelen djur som inte släppte ner mjölken var högre i
robotbesättningar jämfört med uppbundna besättningar och lösdriftsbesättningar där korna
mjölkades konventionellt, till exempel i grop eller uppbundet. Det fanns ingen skillnad mellan
små och stora besättningar sett till förekomsten av bristande mjölknedsläppning, andelen djur
med problem var oberoende av besättningsstorleken. Det saknade också betydelse om kvigan
introducerades i kogruppen innan kalvning eller om hon flyttades till kogruppen efter kalvning.
Längden på introduktionen varierade mellan besättningar men det fanns ingen skillnad i
antalet djur med problem vid en jämförelse av kort respektive lång introduktionstid.
Resultatet av undersökningen visade en tendens till att de besättningar där korna utfodrades
under mjölkning hade mindre problem med bristande mjölknedsläppning än de besättningar där
korna inte utfodrades under mjölkningen. Tiden ko och kalv fick vara tillsammans vid kalvning
visade sig ha betydelse för förekomsten av bristande mjölknedsläppning. Kor som fick ingen
eller mycket lite tid med kalven hade mindre problem med bristande mjölknedsläppning än kor
som gick flera dagar tillsammans med kalven. De skillnader som fanns i rutinerna vid mjölkning
i form av avtorkning, juvermassage och förmjölkning påverkande inte förekomsten av
bristande mjölknedsläppning, dock förekom inga besättningar där djuren inte förstimulerades att
jämföra med.
Av de förstakalvare som ingick i besättningarna i studien hade cirka 3 % hämmad mjölknedsläppning
under de första dagarna av laktationen. Hälften av dessa djur behandlades med
oxytocin för att släppa ner mjölken. Det fanns ingen skillnad i förekomst av bristande mjölknedsläppning
mellan raserna SRB och SLB.