Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This thesis was carried out to give some background information to a report of SLU (Swedish University of Agricultural Sciences) for the Swedish National Rail Administration (Banverket). The requested information was to provide basic data for an environmental impact assessment of the construction of the tunnel through Hallandsås. The aim with the thesis work was to discuss and quantify the leaching of nitrate and the emission of nitrous oxide from the soil at the groundwater level established through the tunnel project. The nitrogen related processes that could be affected were described and discussed. The different areas where a decreased groundwater level can cause changes in the nitrogen processes are the wet and moist areas. These areas were located by a vegetation inventory together with two independent assessments of the risk for a change in groundwater table. The potential nitrogen mineralisation and nitrification were determined through incubation experiments. Retention of nitrogen and denitrification were also studied.

The result showed that 55 - 67 ha of wet or moist land on Hallandsås could be affected by a decline in groundwater table due to the tunnel project. Vegetation types on this land were wet alder forest, wet birch forest and poor fens of flark-type. Among these types of vegetation wet alder forest was dominating. The three types of vegetation had different chemical properties The wet alder forest had the lowest carbon nitrogen ratio and the highest nitrate to total mineral nitrogen ratio while the poor fens of flark-type had the highest carbon nitrogen ratio and the lowest nitrate to total mineral nitrogen ratio. The vegetation types also differed in their response to a declined groundwater table. The most significant effects on leaching of nitrate and emission of nitrous oxide were recorded for the wet alder forest. The soils under this vegetation type can mineralise and perhaps even nitrify around 100 kg nitrogen per ha and year. Leaching of nitrogen from the soil can increase the content of nitrogen in local watercourses, which might cause damage. However, the leaching will be limited in time, since much nitrogen will be utilised by an increased vegetation growth. The effects of nitrogen supply on the see bays, Laholmsbukten and Skälderviken, would be marginal. The flow of nitrogen from the affected areas on Hallandsås contributes less than 0,1 % to the amount of nitrogen received from other surrounding areas. The effects of a lowered ground-water table on nitrous oxide emission would be negligible.

Examensarbetet utfördes för att ge bakgrundsmaterial till den rapport från SLU som beställts
av Banverket till underlag för en miljökonsekvensbeskrivning över tunnelbygget genom
Hallandsås. Syftet med examensarbetet var att belysa samt kvantifiera den nitratutlakning och
lustgasavgång som kan ske från mark på Hallandsås med den grundvattennivå som beräknas
etableras genom tunnelbygget. Hur kväverelaterade processer kan påverkas vid en
grundvattensänkning beskrevs och diskuterades. De områden där en grundvattensänkning kan
orsaka en betydligt förändrad kväveomsättning i mark, dvs områden med blöt eller fuktig
mark, lokaliserades med hjälp av vegetationsinventeringsunderlag samt två oberoende
bedömningar av vilka områden som kommer att drabbas av grundvattensänkning.
Kvävemineraliserings- och nitrifikationspotentialen bestämdes för dessa områden genom
inkubationsförsök. Kväveretentionen och denitrifikationspotentialen undersöktes även.
Resultatet av studien blev att 55 - 67 ha blöt och fuktig mark på Hallandsås kan drabbas av en
grundvattensänkning. Denna areal utgjordes huvudsakligen av sumpalskog, sumpbjörkskog
och mjukmatte-fattigkärr, varav sumpalskogen svarade för den största andelen. De tre
vegetationstyperna uppvisade skillnader i markkemi. Sumpalskogen hade lägst kol-kvävekvot
och högst andel nitratkväve av totalt mineralkväve medan mjukmatte-fattigkärret hade högst
kol-kvävekvot och lägst andel nitrat av totalt mineralkväve. De olika vegetationstyperna
uppvisade även skillnader i hur de skulle reagera på sänkt grundvattennivå. Sumpalskogen
bedömdes vara den vegetationstyp där det efter grundvattensänkning råder störst risk för
nitratutlakning och lustgasavgång. I dessa marker kan ca 100 kg kväve per ha och år
mineraliseras och eventuellt även nitrifieras. Utlakning av detta kväve kan öka nitrathalten i
lokala vattendrag och negativa effekter kan inte uteslutas. Utlakningen minskar dock med
tiden eftersom kvävet kommer att tas i anspråk för en ökande vegetationstillväxt. Effekten av
kväveutflödet på Laholmsbukten och Skälderviken blir marginell. Merflödet blir mindre än
0,1 % av den mängd nitrat som tillförs från andra källor i respektive tillrinningsområde. Ur
såväl lokalt som nationellt perspektiv är också grundvattensänkningens effekt på utsläppet av
växthusgaser till atmosfären försumbar.