Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Different techniques for precision agriculture have been available during the last decade.
Some of them are more widely used than others. The main purpose of this thesis was to
investigate the different attitudes to precision agriculture that exists among farmers and
advisors in Sweden.

Eight advisors and sixteen farmers were asked for their opinion of a number of specific
techniques for precision agriculture, such as yield-mapping, precision liming, the Yara
Nitrogen Sensor and site-specific fertilization with phosphorous and potassium. They were
also asked to describe the way in which the counselling in Swedish agriculture is used and
also about it's importance for the adaptation of new techniques.

The high costs are mentioned to be one of the most important reasons why precision
agriculture hasn't been more widely spread. Several farmers refer to their farms as too small to bear the costs that come with the techniques. The individual interest for technique among the potential users plays an important role. A person who is very interested in the techniques is more inclined to use it himself or to recommend it to others.

The farmers and advisors interviewed in this thesis mention precision liming and auto steering as the most interesting techniques to adapt at this point. Some farmers have used the Yara Nsensor with good results, while others don't really see the benefits with the technique. Yieldmapping seems to be regarded as the least beneficial technique according to the interviews. Most farmers were positive to site-specific measures such as liming within fields, but did this manually without GPS-equipment.

The counselling organisations don't give recommendations about investments in new
techniques to any large extent. The advisors request more relevant information and knowledge of precision agriculture techniques, before recommending them to their clients. Also the farmers want to know more about the actual benefits of the techniques. Still, the farmers have confidence in their advisors' competence. The counselling plays an important role as a sounding board for most of the farmers.

Those of the farmers who have already applied some of the precision agriculture techniques
demand a more developed technical support for the different systems used. Several of the now available techniques are mentioned as yet too uncertain to function properly. This fact decreases the interest among farmers to apply those specific techniques. Specific techniques should perhaps be evaluated by a few users before they reach the common market. Research and advertising of these techniques could maybe be posed in a way that more obviously shows the benefits associated with the same.

Precisionsodlingsteknik i olika former har funnits tillgänglig under det senaste decenniet.
Användningens omfattning varierar dock kraftigt och detta examensarbete syftar till att utreda
vilka uppfattningar som finns om olika specifika tekniker och vilka skäl som finns för
användning av vissa tekniker och framförallt av vilka anledningar vissa tekniker inte används.
Åtta rådgivare och sexton lantbrukare har intervjuats och tillfrågats om sina åsikter när det
gäller precisionsodlingstekniker såsom skördekartering, precisionskalkning, användning av
Yara N-sensor och varierad kalium- och fosforgödsling. Dessutom ställdes frågor som rörde
rådgivningens roll för lantbrukarna och hur den påverkar inställningen till nya tekniker.
Ur intervjuundersökningen framkom att precisionsodlingstekniken upplevs som dyr. Det
krävs relativt stora arealer för att motivera investeringskostnaderna. Det individuella
teknikintresset har stor betydelse för om en lantbrukare eller rådgivare ska
tillämpa/rekommendera en viss teknik. Precisionskalkning och teknik för autostyrning är de
tekniker som uppfattas som mest positiva och aktuella att tillämpa i dagsläget. N-sensorn
används av vissa med goda resultat, medan några inte tycker sig se några egentliga vinster
med tekniken. Skördekartering är den teknik förknippad med precisionsodling som man anser
ge minst utbyte i dagsläget. De flesta är öppna för att variera t.ex. kalkgivan inom fält, men de
flesta gör detta manuellt utan GPS-positionering.
Rådgivningen kommer i relativt liten utsträckning med rekommendationer om vilka tekniker
som är intressanta att investera i. Rådgivarna efterfrågar mer objektiv information och
kunskap om vinsterna med precisionsodling. Detta gäller också lantbrukarna som vill se
nyttan med teknikerna i större utsträckning. Lantbrukarna känner i övrigt förtroende för
rådgivarnas kompetens och använder rådgivningen som ett viktigt bollplank i diskussioner om
sitt företagande.
De lantbrukare som tillämpar precisionsodlingsteknik i någon form i dag, efterfrågar bättre
tillgång på service och support vid eventuella tekniska problem med utrustningen. De nya
teknikerna upplevs i flera fall inte vara färdigutvecklade och alltför osäkra för att vara
intressanta att investera i. Detta skulle kunna bemötas genom att låta pilotanvändare utvärdera
teknikerna rent praktiskt, innan dessa når den öppna marknaden. Forskningen och tillverkarna
av de olika systemen bör kanske formulera sina rapporter och sin marknadsföring på sådant
sätt att den praktiska och ekonomiska nyttan med tekniken framhålls tydligare.