Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Buffer zones play an important role for the water quality in our watercourses. When harvesting a forest close to a watercourse a buffer zone should be left. When it's not left, it will lead to radical changes in the environment for the water organisms. The overall purpose of this thesis was to illuminate the production- and environmental thinking when establishing new buffer zones in south of Värmland. The partials goals were to determine choice of tree species, ways of regenerate, occurrence of soil scarification and the occurrence of machine tracks in newly established buffer zones. To full fill these purposes a field inventory was made of harvested buffer zones. The clear cuts were chosen from the database from the project "Skog och Vatten" run by the forest authorities in Värmland/Örebro. More than one hundred watercourses have been inventoried in field. A little bit less than 2/3 of them were cut on both sides of the watercourses while the rest were cut only on one side of the water course. The mixture among tree species was broadleaved trees>spruce>pine. The broadleaved trees mixture was birch>alder=aspen=other broad leaved trees. It turned out that plantation was as common as self regeneration in harvested buffer zones. Where it was planted the soil was also scarified. If the water course was harvested on both sides of the watercourse the probability of plantation, soil scarification and machine tracks increased, compared to where they had harvested on only one side of the watercourse. It was more common that they had planted in the 5-10 m zone then in the 0-5 m zone. At thin water courses the occurrence of soil scarification and machine tracks were more common then at wider watercourses. Shallow machine tracks were more common than deep ones. The results have been evaluated according to the forest law, certification norms, and environmental policies of different forest organizations. Recommendations for management of future buffer zones will be given.

Skyddszoner vid vattendrag spelar en viktig roll, bland annat för vattenkvaliten.
Vid avverkning skall enligt gällande lagstiftning skyddszoner mot vattendrag lämnas.
När detta inte sker påverkas vattenorganismernas livsmiljö radikalt. Det övergripande syftet
med detta examensarbete var att belysa produktions- och miljötänkandet vid nyetablering
av skyddszoner vid vattendrag i södra Värmland. Delmålen var att fastställa trädslagsval, föryngringsåtgärder
och förekomsten av markberedning i den bäcknära zonen samt att fastställa
förekomsten av maskinspår i och kring vattendraget efter avverkning och nyetablering av
skyddszoner. För detta ändamål genomfördes en fältinventering av avverkade skyddszoner. De
avverkade skyddszonerna valdes ut med hjälp av databasen från projekt “Skog och Vatten”
som genomfördes vid Skogsvårdsstyrelsen i Värmland/Örebro. Drygt hundra vattendrag inventerades
i fält. Vid knappt 2/3 av dessa var skyddszonen avverkad på båda sidor om vattendraget
medan vid resterande vattendrag var skyddszonen avverkad bara på ena sidan av vattendraget.
Trädslagsblandningen på de nyetablerade skyddszonerna var löv>gran>tall. Lövträdsblandningen
var björk>al=asp=övrigt löv. Plantering och självföryngring var lika vanliga föryngringsåtgärder
i avverkade skyddszoner. Där man hade markberett hade man också planterat.
Markberedning, plantering och maskinspår var vanligare där man avverkat på båda sidor
om vattendraget jämfört med där bara ena sidan av vattendraget var avverkat. Plantering var
vanligare i zonen 5-10 m räknat från vattendraget än i zonen 0-5 m.Vid smala vattendrag var
förekomsten av markberedning och maskinspår högre än vid breda vattendrag. Grunda
maskinspår var vanligare än djupa. Erhållna resultat har utvärderats och bedömts utifrån gällande
skogslagstiftning, certifieringsnormer och olika skogsaktörers miljövårdspolicy med avseende
på skyddszoner. Rekommendationer för skötsel av framtida skyddszoner lämnas.