Home About Browse Search
Svenska


Fröberg, Carl Peter, 2005. Röjningsbenägenheten bland privata skogsägare : en enkätundersökning bland medlemmar i SÖDRA. SLU, Southern Swedish Forest Research Centre, Alnarp. Alnarp: SLU, Southern Swedish Forest Research Centre

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

The intensity of cleaning declined dramatically in the early 1990's in the Swedish forests.
Recession, an economic depressed forestry and the new law of silviculture from 1993, where
the duty of cleaning was removed have been considered as sources to the decline. This has led to a situation where huge areas of forests are untouched, which can lead to negative effects for those stands in the future.

The purpose of this thesis was to find out how the individual landowner acts and feel when it concerns cleaning activities. Has the landowner noticed Södra's campaigns about cleaning and what sort of measure should Södra implement to increase the members' cleaning activity?

The thesis is based on a opinion poll made through a random draw among all Södra's members. Two categories were defined, one category in which Södra had run a cleaning campaign during the current year and a second category in which there had not been a campaign. In total, 480 surveys were sent out equally among the two categories. The answer frequency was 69 percent.

It is difficult to find any specific groups of landowner in the material with similar thoughts and actions concerning cleaning. In one specific question it's impossible to find some groups, but when we study the survey as a whole it is impossible to find similarities.

The most part of the members regard themselves to have knowledge of cleaning, above 60 percent of the cleanings are made by themselves. About 20 percent of the cleanings are done by entrepreneurs. There is a slight increase in the cleaningactivity, but between the two categories there was no significant difference. If we observe the short period of time (2 years) that the survey concerns, the survey shows that the result is not what was expected. Even though 57 percent of the members of the first category, where the campaign was held, had notice the campaign and it was noted the increased amount of information that was sent out and also different occasions of meetings. The question about whether to reinstate the duty of cleaning or not, 45 percent answered that they did not want to see a reinstatement meanwhile 34 percent were positive to reinstate the duty.

Based on the facts presented in this thesis there are some suggestions what Södra should do to maintain and increase the cleaning propensity of their members. Since it is mostly the members' own knowledge about cleaning that makes the cleaning take place in their forests, it is important that Södra enlarge the different channels of information that they are already working on. Also education and information concerning time planning of self-performing are important instruments. The civil servants' part in the giving advice is also of great importance. Except the knowledge that the landowner possess, the landowner also has support in the forest management plan and the civil servants' advices. Therefore should a certain advisor routine concerning cleaning be installed whenever the member is in contact with Södra. However, the civil servants also need more time to be able to give these advices. At each occasion of a new membership takes place the civil servants should be more active in taking contact with the new member to have the ability to find out the member's knowledge and what level of cleaning need is needed. Lately the silviculture in southern Sweden has been discussed frequently as the hurricane Gudrun destroyed parts of the forests. The future of the cleaning will probably become more important to be able to produce more stabilized stands so the forests can manage storms and hurriances better.

,

Röjningsintensiteten sjönk drastiskt i början av 1990-talet i de svenska skogarna.
Lågkonjunktur, ett ekonomiskt pressat skogsbruk och den nya skogsvårdslagen från 1993, där
röjningsplikten slopades har angivits som orsaker till detta. Detta har lett till att stora arealer
skogsmark i Sverige är oröjda, vilket kommer att få negativa konsekvenser för beståndens
framtid.
Syftet med arbetet var att försöka ta reda på hur den enskilde markägaren agerar och tänker
när det gäller röjningsåtgärder. Har markägaren märkt av Södras röjningskampanj och vilka
åtgärder ska företaget vidta för att öka medlemmarnas röjningsaktivitet?
Arbetet genomfördes som en enkätundersökning riktad till slumpvis utlottade medlemmar
inom hela Södras område. Två kategorier definierades, en kategori där det i medlemmens
skogsbruksområde bedrivits en röjningskampanj under året och en kategori där det inte hade
bedrivits någon kampanj. Totalt skickades 480 enkäter ut jämnt fördelat ut på de två
kategorierna. Svarsfrekvensen blev 69%.
Det är svårt att urskilja några specifika grupper av skogsägare i materialet med liknande
förhållningssätt till röjning. Inom en specifik fråga kunde vissa grupper urskiljas, men sett
över hela enkäten var detta omöjligt.
De flesta medlemmarna anser sig ha någon form av kunskap om röjning, över 60% av de
arealer som röjs utförs av de självverksamma. Drygt 20% av arealen röjs av entreprenörer.
Det går att se en ökning i röjningsaktiviteten, men mellan de båda två kategorierna fanns inte
någon påtaglig skillnad. Sett över den korta tidsperiod (2 år) som enkäten berör har inte
röjningskampanjen alls inte gett det resultat som eftersträvats. Dock var det 57% av
medlemmarna inom skogsbruksområden med röjningskampanj som tycker att de har märkt av
kampanjen och då främst via ökad information i form av utskick samt vid olika
sammankomster.
Vid frågan om vad man har för åsikter om röjningsplikten skulle återinföras vad det 45% som
svarade att de inte ville återinföra den men 34% var för ett återinförande.
Med grund i arbetet presenteras här några åtgärder som Södra bör vidta för att bibehålla och
öka röjningsbenägenheten hos sina medlemmar. Eftersom det främst är medlemmens egen
kunskap om röjning som ligger till grund för att det röjs så är det viktigt att Södra förstärker
det informationsflöde som man redan har. Även utbildning och information om tidsplanering
för självverksamhet är viktiga moment. Tjänstemännens roll i rådgivningen är också
betydelsefull. Förutom sin kunskap stödjer sig medlemmen på skogsbruksplanens och
tjänstemännens råd, därför bör en rådgivningsrutin vid all medlemskontakt inrättas som
innefattar röjning. Tjänstemännen behöver således mer tid för rådgivning. Vid varje
nytecknande av medlemskap bör tjänstemännen mer aktivt ta kontakt med medlemstecknaren
för att få en uppfattning om vilken kunskap och vilket röjningsbehov denne har.
Skogsskötseln i Sydsverige har kommit att diskuteras i samband med stormen Gudrun.
Röjningens roll i framtiden kommer med all säkerhet att bli allt viktigare för att skapa
stabilare bestånd som ska klara mindre stormar bättre.

Main title:Röjningsbenägenheten bland privata skogsägare
Subtitle:en enkätundersökning bland medlemmar i SÖDRA
Authors:Fröberg, Carl Peter
Supervisor:Ekö, Per-Magnus
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Volume/Sequential designation:69
Year of Publication:2005
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Forestry
Department:(S) > Southern Swedish Forest Research Centre
Keywords:röjning, röjningsåtgärder, SÖDRA, skogsskötsel
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7336
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7336
Subjects:SLU > (S) > Southern Swedish Forest Research Centre
Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:02 Oct 2017 08:54
Metadata Last Modified:02 Oct 2017 08:54

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits