Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In 1993 the Swedish parliament substantially revised the nations Forestry Act, deregulating forestry operations and establishing an environmental goal for national forestry policy equal to the previous goal of high production. long the leading aim for Swedish forestry These actions resulted from an extended process during late 1980s and early 1990s, trough which Swedish forestry developed its sectoral responsibilities for nature conservation measures, in particular the protection of biological diversity within the context of timber and pulp production. This thesis examines the legislative history behind these changes, including the ideas and concepts drawn from comprehensive environmental legislation approved during the same period. another legacy of the period is the inclusion of specific legal protection for small forest and agricultural habitats in the Nature Conservancy Act. This paper also explores the impact of this measure on Swedish forestry, specifically the efforts of the national forestry agency to retain authority to administer the habitat protection law on forestland, the majority of Sweden's land cover.

Three major themes emerged from the analysis. First, the parliament and industry appeared to support increased nature conservation and biological diversity within production forestry in large parts a way to maintain the health of the forest, and thus the industry. Fundamentally, this position supported the responsible use of natural resources, and not simply protection from the effects of human influence. Second, Sweden's long history of forest use significantly shaped the discussion and outcomes. The policy now highlights the importance of nature conservation measures in the context of ordinary forestry activities, mainly because these comprise by far the largest share of forest use. National parks and forest reserves make up a relatively small portion of Swedish forestland. Third, conflicts between existing institutional actors yielded trade-offs and compromises during legislative development and implementation. The largest of these was an implicit agreement with the nation's forest owners described as "freedom under responsibility". In exchange for broader responsibility to meet the new and stronger environmental goal, forest owners received greater latitude to manage their forest without the regulatory oversight that many had found objectionable. Overall, the result is a seemingly simple system that in fact anticipates a sophistically set of shared understandings for long-term success.

The thesis incorporates translations of relevant excerpts from original Swedish materials, including legislative proposals, unpublished government documents, and position statements from forest and environmental organizations. A short appendix provides an outlive of the Swedish legislative process as a guide to the documentation.

I 1993 fattade Riksdagen beslut om en ny skogsvårdslag som innebar en
kraftig dereglering vad gäller skogliga åtgärder, och stadgade ett nytt miljömål,
jämställt med det tidigare produktionsmålet vilket i många år var huvudmålet i
svenskt skogsbruk. Riksdagens avgörande resulterade ur en lång rad handlingar i
slutet på 1980-talet och i början av 1990-talet. Under den tiden utvecklade svenskt
skogsbruk sitt sektorsansvar för naturvård inklusive biologisk mångfald i virkesoch
massaproduktion. Examensarbetet granskar lagstiftningshistorien som ligger
bakom ändringarna, särskilt idéerna och begreppen som växte fram ur omfattande
miljölagstiftning som godkändes under samma tidsperiod. Ett annat arv från den
här tiden är biotopskyddet som infördes i naturvårdslagen. Examensarbetet
undersöker också biotopskyddets inflytande på svenskt skogsbruk, i synnerhet
skogsvårdsorganisationens ansträngningar för att behålla befogenheten att
administrera biotopskyddet på skogsmark, den största delen av Sveriges landyta.
Tre huvudämnen framgår utifrån analysen. För det första verkade Riksdagen
och skogsindustrin stödja utvidgad naturvård och biologisk mångfald i skogsbruk
för det mesta som ett sätt för att upprätthålla skogens hälsa, och således industrin. I
själva verket tillstyrkade den här ståndpunkten ansvarigt bruk av naturresurser och
inte bara skydd mot effekterna av människans påverkan. För det andra formades
diskussionen och resultaten av Sveriges långa skogsbrukshistoria. Politiken nu
lägger tonvikten på viktighet av naturvårdsåtgärder i vardagslandskapet eftersom
det utgör den största delen av skogens utnyttjande. Nationalparker och naturreservat
omfattar en begränsad areal av svensk skogsmark. För det tredje skapade
konflikter mellan påtryckningsgrupper och myndigheter kompromisser under
lagstiftnings utveckling och utförande. Den största var en underförstådd överenskommelse
med landets skogsägare som beskrevs som “frihet under ansvar.” I utbyte
mot ett utvidgat ansvar att genomföra det nya och starkare miljömålet fick
skogsägare bredare utrymme för att förvalta deras skogar utan detajlregleringen
som många tyckte illa om. Resultatet är till synes ett enkelt system som faktiskt
förväntar omsesidiga förståelser för att bli framgångsrikt i längden.
Texten innehåller—i engelsk översättning—delar av de ursprungliga svenska
dokumenten som hör till saken, inklusive propositioner och andra officiella
trycksaker, opublicerade myndighetsdokument, och avsiktsförklaringar som
utfärdades av skogliga grupper och naturvårdsorganisationer. En kort bilaga
erbjuder en översikt av det svenska lagstiftningsförloppet som en vägvisare till
dokumentationen.