Nilsson, Staffan and Nilsson, Tobias, 2005. Ny teknik för kombisådd. SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101), Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
|
PDF
1MB |
Abstract
The use of combi-drilling during spring tillage has become very common in southern
Sweden in recent years. Combi-drilling leads to fewer passes on the field and better plant
nutrient utilisation. An example of a combi-drill is the Väderstad Rapid, which is very
widely used in spring tillage in southern Sweden. The Rapid has separate fertiliser and
seed coulters, which means that the draught requirement is relatively high. It thus
requires large, heavy tractors, which compact the soil and are comparatively expensive to
buy and run.
A few years ago the Finnish combi-drill Tume Nova Combi came onto the Swedish
market. This machine places the seed and fertiliser using the same coulter, with the
fertiliser placed just below the seed. The risk with placing the fertiliser so near the seed is
that it can lead to a relatively high salt content in the vicinity of the seed, which can result
in lower yields.
In this work, we evaluated the Tume Nova Combi combi-drilling method and compared it
with the conventional combi-drilling method in the form of Väderstad Rapid.
The work comprised three sub-sections:
1. An overview of the literature on combi-drilling in Sweden
2. A practical field experiment in which we used Tume Nova Combi and
Väderstad Rapid to combi-drill malting barley. The results were evaluated by counting
plant emergence in experimental plots drilled by the two different combi-drilling
methods.
3. An interview survey of farmers with experience of Tume Nova Combi.
We found that there were significant differences in emergence of malting barley between
the two combi-drilling methods at the Lönnstorp Experimental Station in the very dry
spring of 2005. Tume Nova Combi, which places the fertiliser near the seed, gave a
somewhat lower emergence (around 15% less) than the Väderstad Rapid.
The poor plant emergence was probably due to the fertiliser burning off some of the seed.
Furthermore, the effects of high salt concentration in the immediate vicinity of the seed
may have been particularly large in this experiment, since only 5 mm of rain fell between
drilling and emergence.
Användning av kombisådd vid vårbruk i södra Sverige har blivit mycket vanlig under de
senaste åren. Kombisådd leder till färre överfarter på fältet och bättre växtnäringsutnyttjande.
Ett exempel på kombisåmaskin är Väderstads Rapid som är mycket vanligt
förekommande i det sydsvenska vårbruket. Rapiden har både gödnings- och utsädesbillar,
vilket gör att dragkraftsbehovet blir relativt stort. Därmed behövs stora och tunga
traktorer som packar marken och som är förhållandevis dyra att äga och köpa.
Sedan några år tillbaka finns den finska kombisåmaskinen Tume Nova Combi på den
svenska marknaden. Denna maskin sår ut utsäde och gödning med samma bill, men
gödningen läggs strax under utsädet. Risken med att lägga gödningen nära utsädet är att
det kan leda till en relativt hög salthalt i utsädets närhet, vilket kan resultera i en lägre
avkastning.
Vi har i detta arbete utvärderat Tume Nova Combis kombisåmetod och jämfört den med
konventionell kombisåmetod i form av Väderstad Rapid.
I arbetet finns tre delmoment:
1. En översiktlig litteraturgenomgång om kombisådd i Sverige.
2. Ett praktiskt fältförsök där vi använde Tume Nova Combi och Väderstad Rapid
för kombisådd av maltkorn. Resultatet har utvärderats genom att räkna
plantuppkomsten i försöksleden från de båda kombisåmetoderna.
3. En intervjuundersökning av lantbrukare med erfarenhet av Tume Nova Combi.
Vi har kommit fram till att det finns signifikanta skillnader i uppkomst mellan de olika
kombisåmetoderna vid sådd av maltkorn under den mycket torra våren 2005 på
Lönnstorps försöksstation. Tume Nova Combi, som lägger gödningen nära utsädet, har en
något sämre uppkomst, i vårt försök ca 15 %, jämfört med Väderstad Rapid.
Rekommendationen att öka på utsädesmängden med cirka 20 % verkar därför ganska
rimlig.
Den sämre plantuppkomsten beror sannolikt på att gödningen har ”bränt” bort en del av
utsädet. Vidare kan effekten av höga salthalter i utsädets omedelbara närhet ha varit
speciellt stort i detta försök, eftersom det mellan sådd och uppkomst kom endast fem
millimeter regn.
Main title: | Ny teknik för kombisådd |
---|---|
Authors: | Nilsson, Staffan and Nilsson, Tobias |
Supervisor: | Nilsson, Johan |
Examiner: | UNSPECIFIED |
Series: | Examensarbete i lantmästarprogrammet / Sveriges lantbruksuniversitet |
Volume/Sequential designation: | 2005:53 |
Year of Publication: | 2005 |
Level and depth descriptor: | Other |
Student's programme affiliation: | LMP Agricultural and Rural Management Programme (admitted before July 1, 2007) 120 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
Keywords: | odlingstekniker |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7367 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7367 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Agricultural structures |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 02 Oct 2017 11:39 |
Metadata Last Modified: | 02 Oct 2017 11:39 |
Repository Staff Only: item control page