Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of this work is to demonstrate how the net present value (NPV) at the time of the first thinning depends on the spacing after pre-commercial thinning, and show how net value from first thinning in same stand is influenced.

This study is performed with models based on non-distant dependent growth models for single trees. Two different growth models have been used, one for cleaning (pre-commercial thinning) and one for thinning. The first one yields stem density distributed over diameter classes. In the second one, (the thinning model), it is possible to choose when thinning should be done, the thinning method, thinning grade and numbers of thinning. Growth functions that are not influenced by thinning are applied. The models have also been used in project "Hugin".

The rate of interest used at the calculations, the silviculture and quality aspech are also discussed.

The conclusion of this project is that it might be reasonable with more information about the importence of different spacings for the NPV under different rates of interest. According to the results in this study, it also might be conceivable to make a reduction of recommended stem density before first thinning in "The Royal Boards' (Skogsstyrelsens) template for thinning", (when rate of interest is 2 %), especially for spruce.

The reduction of recommended stem density before first thinning is in the region of:

Pine

T20: 0
T24: 100
T28: 500

Spruce

G24: 500
G28: 600
G32: 600
G36: 600

This study do not consider that a lower stem density gives higher cleaning cost.

Syftet med arbetet är att analysera hur nuvärdet diskonterat till första gallring, samt hur
rotnettot vid första gallring för samma bestånd påverkas av röjningsförbandet.
En av de mest centrala faktorerna vid bedömning av lönsamhet av olika skötselalternativ är
fördelningen av beståndets stamantal och volym på skilda diameterklasser. Det är därför
avgörande att en analys för nuvärdets förändring med stamantalet görs med funktioner för
enskilda träd. Detta arbete baseras på två program som använder funktioner för enskilda träd.
Ett röjprogram som utvecklats av Nils Pettersson som ger stamantal per diameterklass. Detta
överförs till ett gallringsprogram. I programmet går det att bestämma på vilket sätt det ska
gallras, hur mycket, antal gånger samt när. I programmet används av ingrepp opåverkade
tillväxtfunktioner enligt Ulf Söderberg, (samma som används i projekt Hugin).
Gallringseffekter är baserade på Bengt Jonssons funktioner.
Följande stamantal efter röjning har undersökts:
G24 G28 G32 G36 T20 T24 T28
2300 2500 3000 3300 1700 2100 2500
1900 2000 2500 2800 1400 1700 2000
1500 1600 2000 2300 1100 1400 1600
1100 1200 1600 1900 900 1100 1200
800 800 1200 1500 700 800 800
Val av kalkylränta diskuteras i rapporten samt dess påverkan på olika skötselalternativ,
räntekrav, virkeskvalitet samt risker.
Slutsatsen i arbetet är att det kan vara rimligt för markägaren att skaffa sig ökad information
angående förbandets betydelse för nuvärdet vid olika kalkylräntor. Vid en kalkylränta på 2
procent är det enligt resultaten i detta arbete lämpligt att sänka ingående stamantal vid första
gallring i Skogsstyrelsens gallringsmallar (framförallt för gran).
Sänkningen av stammar per hektar är i storleksordningen:
Tall
T20: 0
T24: 100
T28: 500
Gran
G24: 500
G28: 600
G32: 600
G36: 600
I detta arbete beaktas dock inte att glesare förband ger högre röjningskostnader.