Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The forests in the unique archipelago of the Baltic Sea is housing many and high values. For the resident population, which has a central role in sustaining a living archipelago, the forest can contribute to the outcome. The forest also contributes to turn the archipelago into one of Sweden's most attractive recreational areas. Furthermore, these forests exhibit very high environmental values, and they are an element in the traditional cultural landscape.
This work suggests a silviculture in the archipelago where environmental-, cultural-, recreational-, and economical values are integrated. With Kallsö, in the archipelago of S:t Anna, as example, seven habitats were identified as particularly important to distinguish when managing forests in the archipelago of Östergötland. The forest in the archipelago can be divided accordingly to these habitats into the following management classes:

Typical rocky grounds high up in the terrain
Periodically, very dry sites with shallow soil where almost exclusively pine is growing. The stands contain a great share of impediment. Only cautious selective cuttings are recommended.

Slopes and moraine grounds of medium heights
The largest management class and thereby also the most important for forestry on Kallsö. However, the silviculture must be flexible since the terrain is varying. Leaving shelterwoods and seedtrees, and gap-cuttings can be carried out in combination.

Valley bottoms and sediment grounds
Fertile sites, which often has been used for agriculture. If the location is not too exposed clearcutting can be used. The stands should be managed to maximise the volume production. Yet, some parts should be set aside for environmental consideration.

Forests along shores
Larger sites with the character of shore-forest, which often have long continuity. The stands are often dense and dominated by broadleaves. Should be set aside for environmental consideration.

Small islands
Minor forested islands that are suitable to set aside for environmental- and recreational values, either for free development or tending with focus on conservation.

Sites dominated with alder
Larger sites with alder by the sea, or alder swamps further up on the islands. These should be set aside for their highly environmental values.

Oak dominated sites with character of pastureland
Very important sites for the environment in the archipelago, which also have an aesthetic value in the scenery. Should be tended and grazed to accomplish a continuous oak succession.

The outcome of the suggested management has been compiled and indicates that there are potential for forestry in the archipelago. But it has to be carried out with great caution and consideration to other interests. The conclusion is that a small-scaled and well adapted forestry is most advisable in the archipelago, and that there are several advantages in choosing silviculture methods that implies that the land always is more or less forested.

Skogarna i Östersjöns unika skärgårdslandskap hyser många och höga värden. För den bofasta
befolkningen, vilken har en central roll i bevarandet av en levande skärgård, kan skogen ge ett
viktigt bidrag till utkomsten. Skogen bidrar även till att göra skärgården till ett av Sveriges
attraktivaste rekreationsområden. Dessutom uppvisar skärgårdsskogen mycket höga
naturvärden, och ingår till viss del i det traditionella kulturlandskapet.
I det här arbetet föreslås en lämplig skötsel av skärgårdsskog efter att natur-, kultur-,
rekreations-, och ekonomiska värden integrerats. Med Kallsö, i S:t Anna mellanskärgård, som
exempel identifierades sju skogstyper eller ståndorter som särskilt viktiga att urskilja vid
förvaltning av skog i Östergötlands mellanskärgård. Utifrån dessa skogstyper kan
skärgårdsskog delas in i följande skötselklasser inom vilka liknande skötsel rekommenderas:
Utpräglade hällmarker högt upp i terrängen
Periodvis mycket torra partier med grunt jordlager där det växer nästan uteslutande tall.
Bestånden innehåller en stor andel impediment. Endast försiktiga plockhuggningar
rekommenderas.
Sluttningar och medelhögt liggande moränmarker
Den areellt största skötselklassen och därmed också den viktigaste för skogsbruket på Kallsö.
Terrängen är dock varierad varför skogsvården måste vara flexibel. Skärm- och
fröträdställning och luckhuggning kan kombineras.
Dalbottnar och sedimentmarker
Bördiga marker som i flera fall tidigare varit åkermark. Om läget inte är allt för exponerat kan
trakthyggesbruk bedrivas. Bestånden bör röjas, gallras och planteras så att volymtillväxten
maximeras. Vissa bestånd, eller delar av bestånd, väljs ut för förstärkt naturhänsyn.
Strandskog
Större partier med strandskogskaraktär som ofta är tämligen orörda. Bestånden är ofta
tätvuxna och lövdominerade med höga naturvärden. Lämnas för fri utveckling.
Småöar
Mindre skogsbevuxna öar som lämpligen avsätts av hänsyn till natur- och rekreationsmiljön,
antingen för fri utveckling eller med naturvårdsinriktad skötsel.
Aldominerade partier
Större partier med al vid vattnet, eller alkärr längre upp på land. Dessa bör lämnas för fri
utveckling för sina höga naturvärden.
Ekdominerade områden med hagmarkskaraktär
Mycket viktiga områden för skärgårdens naturvärden. De har även ett estetiskt värde i
landskapsbilden. Bestånden bör skötas och betas i syfte att skapa kontinuerlig eksuccession.
Utfallet av den föreslagna skötseln har sammanställts och visar att det finns potential att
bedriva skogsbruk i skärgården. Men det måste göras med stor försiktighet och hänsyn till
andra intressen. Slutsatsen är att ett småskaligt och ståndortsanpassat skogsbruk lämpar sig
bäst i skärgården, och att det finns flera fördelar med att välja skötselmetoder som innebär att
marken alltid är mer eller mindre beskogad.