Wistrand, Mattias, 2004. Säker hantering av lösgående nötkreatur. SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101), Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
|
PDF
404kB |
Abstract
After I heard that two deadly accidents in farming 2003 were created by work with
cattle, I got the idea of writing this degree project. So far there are not too many reports
written about safety for the worker nor the animal. Therefore it will fit in with a report
about safe handling of free stalled cattle.
The Swedish Board of Agriculture would also like to do an information material about
outside stalled cattle with this degree project as a background.
The collecting of material was made by visiting farmers. The goal was to visit 15 – 20
herds and when this is being written 19 herds have been visited. The project had by that
point enough material to put a good degree project together. The visits were aimed at
beef producers, both beef cow and bull producers.
Each question was put together from where it came out what was most common in the
herds. In the result its visible that panels are the most common way of making a calving
pen and that permanent pens are most common as calf pens. To put ear tags in and to
weigh the calves there is most common to do that when the cow is locked up. To weigh
the cattle, the most common method in the herds was to use the mobile scale and a few
panels. Just two herds didn't weigh their cattle. To do the testing (blood and manure
test) on cows, the most common way was to lock up the cows by the feeding table. That
was also the work moment that the farmers thought was most dangerous. The compact
loader and the tractor with a front end loader were both popular machines to do feeding
and to put out straw with. When it's about the walls between the pens, it's most
common with standing pipes, but many farmers thought that it would be safer for the
worker with laying pipes in the walls.
The things that the farmers thought worked best were the work with dehorned or polled
cattle, to be able to lock up the cows and the use of a compact loader.
Big areas for the cattle to be on and cattle without horns are both things that the farmers
think were important for the cattle safety.
The work moments that were mentioned as most dangerous were blood and manure
testing, ear tagging calves and moving cattle.
One thing that the farmers would like to improve was to butcher the freshly calved
cows, which are aggressive. The thing is, that some cows have stronger mother feelings
than others and I don't mind that. But if the cow is too aggressive, than it's dangerous. I
think it's more important get to know your cows and be more observant when you are
about to tag the calf. If you don't have the opportunity to lock the cow up, chase her
away if she seems to be aggressive.
When it's about safety for the cattle, I think it's very important to have lots of space for
the cows to move on. Cattle whitout horns are important too, lots of work get more
dangerous with horned cattle. And when it's about beef cow production I figure that the
choice of a new herd bull is very important. The bull should get easy calvings, that is
very important for the cows health.
Finally I would like to say that it's been very interesting to do this degree project. I have
seen lots of good things and I've got lots of ideas how things are working with cattle. I
hope this degree project will be interesting for you to read as well.
Efter att ha fått vetskapen om att två dödsolyckor i lantbruket 2003 skedde p.g.a. arbete
med nötkreatur så föddes idén om att skriva detta examensarbete. Hittills finns det inte
många skrifter skrivna om varken säkerhet för djurskötaren eller säker het för djuren.
Därför passar det med en skrift som behandlar både säkerhet för djurskötare och djur.
Statens jordbruksverk ville också framställa en skrift om utegångsdjur med detta
examensarbete som underlagsmaterial.
Insamlandet av data genomfördes genom att resa runt och besöka djurägare och
djurskötare. Målet var att besöka 15 – 20 besättningar och när arbetet skrevs samman så
hade 19 besök utförts. Arbetet hade då samlat ihop material för att kunna sammanställa
ett bra examensarbete. Besöken var inriktade på diko- och tjurproducenter.
Av det insamlade materialet så sammanställdes varje fråga för sig och där framgick vad
som var vanligast ute i besättningarna. I sammanställningen framgår att flyttbara grindar
var den vanligaste formen av kalvningsboxar och att fasta boxar var den vanligaste
typen av kalvgömmor. Öronmärkning och vägning av kalvar utfördes oftast när kon var
fastlåst. Besättningarna använde sig mest av mobil våg och flyttbara grindar för att väga
sina djur, bara två besättningar vägde inte sina djur. För att utföra provtagning på vuxna
djur, var det vanligast att låsa fast djuren vid foderbordet. Det var även ett av de
arbetsmomenten som upplevdes som farligast. Minilastaren och traktorlastaren var
väldigt populära maskiner för att utföra utfodring och ströarbete. Vad gällde boxväggars
utformning så var det vanligast att dessa bestod av stående rör, men att många
djurskötare trodde att det skulle vara säkrare för djurskötaren med liggande rör. De
saker som djurskötarna tyckte fungerade bäst var att dom använde hornlösa eller
avhornade djur, hade låsbara fronter till djuren och användandet av minilastare. Stora
ytor för djuren att vistas på och att ha djur utan horn tyckte flera av djurskötarna var
viktigt för djursäkerheten.
De arbetsmoment som upplevdes som farligast var provtagning och
dräktighetsundersökning, märkning av kalvar och flyttning av djur.
En av punkterna om vad djurskötarna vill förbättra djursäkerhetsmässigt är att de vill
slakta ut aggressiva nykalvade kor. Men det är så att en del kor har starkare
moderskänslor än andra och det tycker inte jag är något fel. Men går det till överdrift så
är det farligt. Jag tycker det är viktigare att lära känna sina kor och vara observant vid
ingrepp på kalven. Om man ej har möjlighet att låsa fast kon, mota då undan henne om
hon visar tendens på att vara aggressiv.
Vad gäller säkerhet för djuren så tycker jag att det är väldigt viktigt att ha stora ytor,
hellre för stora än för små. Djur utan horn är också väldigt viktigt, mycket blir farligare
vid arbete med hornade djur. Och när det gäller dikoproduktion så tycker jag att
tjurvalet är mycket viktigt. Tjuren ska ge lätta kalvningar, det är otroligt viktigt för
kornas hälsa.
Slutligen så vill jag säga att det gett väldigt mycket att genomföra detta examensarbete.
Jag har fått sett mycket bra och fått många idéer om hur man ska hålla djur. Jag hoppas
att det här examensarbetet även kommer ge något för Er som läser det.
Main title: | Säker hantering av lösgående nötkreatur |
---|---|
Authors: | Wistrand, Mattias |
Supervisor: | Lundqvist, Peter |
Examiner: | UNSPECIFIED |
Series: | Examensarbete i lantmästarprogrammet / Sveriges lantbruksuniversitet |
Volume/Sequential designation: | 2004:11 |
Year of Publication: | 2004 |
Level and depth descriptor: | Other |
Student's programme affiliation: | LMP Agricultural and Rural Management Programme (admitted before July 1, 2007) 120 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
Keywords: | arbetsmiljö, säkerhet, lösdrift |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7489 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7489 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal husbandry Faculties > Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science (until 2013) |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 04 Oct 2017 11:08 |
Metadata Last Modified: | 04 Oct 2017 11:08 |
Repository Staff Only: item control page