Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hemoglobin is built up from protein and heme groups which give the blood its red colour . Hemoglobin transports oxygen and carbon dioxide between the lungs and other tissues in the body. Normally, a piglet has a hemoglobin value of 130-150 gram per liter blood, and the lower limit before anaemia appears is 80 grams per liter blood. The immune defense is also dependent upon the presence of iron in hemoglobin, since iron participates in different enzyme systems. When the piglet develops anaemia, it becomes pale and thicker around the neck. It also has a decreased growth rate, becomes listless and has loss of appetite. The symptoms appear when the available iron becomes less than needed to build sufficient new hemoglobin molecules. The colour of a healthy piglet is light pink with a darker string on its back.

The piglet is born with an iron deposit of approximately 50 milligrams, and they use about seven milligrams per day. That means that they have used up the innate deposit after one week. Sow milk only contain small amounts of iron. Therefore iron has to be provided in other ways. The methods of providing the piglets with iron are many and different. Which method used varies from herd to herd. In order To complement the amount of iron, the piglets are given iron by injection or by paste orally. With feed they can also be given peat, pellets, sulphate or iron enriched drinking water. Usually the piglets are given an iron injection according to Fass vet. recommendation in connection with castration at an age of three to five days. Then for certain they will get the iron.

Arthritis in piglets is an illness that more or less all piglet producers has to deal with. It is difficult to know exactly what causes the illness, but it is known that a Streptococcus bacteria reaches the joints via the blood circulation. The underlying causes are not known, but possible routes of entry for the bacteria could be: damaged teeth when clipped or ground; cuts on the front legs; wear injuries under their hooves; navel cuts; scratches on their cheeks; or early iron injection as well.

It is important to discover the illness at an early stage, to be able to do something about it. A piglet suffering from anaemia shows symptoms such as swollen joints, lameness, stiffness, and walk with a tottering gait, dragging one foot. The piglets quickly become tired and do not have the strength to defend their status within the litter. The outbreak is most common during the two first weeks of life, and the herdsman has to be extremely observant. Every day the herdsman has to make the piglets move around and observe them carefully to discover if they are affected by arthritis. If so, for best effect, the treatment has to start immediately. The treatment is the use of any of the antibiotics recommended by Fass vet.

The practical experiment was carried out at SLU:s experimental farm Odarslöv. The aim of the experiment was to see how iron injections affected the risk of developing arthritis. A total of 137 piglets were used in the experiment. Each piglet was numbered and the litters were split into two groups. One group got iron injections on day three, the other group on day eight. When the piglets reached an age of three days, the litter as divided with consideration to weight and sex as precisely as possible. The piglets were weighed and clinically examined carefully and checked for arthritis. Everything was written down and registered. All the boars were castrated on day three, and small amounts of Streptocillin vet., were put in the cut. At
6
day seven, all the piglets were clinically examined and checked for arthritis once again. New cases were treated and registered as before. At day eight all the piglets were weighed and checked for arthritis. The rest of the piglets received iron injections. On day 21, all the piglets were weighed and a blood sample taken to measure the hemoglobin level.

All the data were compiled. Statistical calculations were made for growth, hemoglobin levels and arthritis. The experiment showed no effect on the growth rate of the piglets of different ages, according tot iron injection. The hemoglobin level showed some difference (P-value 0.0564.), where the pigs receiving the earlier injection of iron having slightly higher levels. No significant difference in the occurrence of arthritis was observed. Out of the 71 piglets that received an iron injection on day three, 18 had arthritis (13%). Of the 69 piglets which were injected with iron on day eight, 11 pigs had the illness (8%). The experiment gave no strong arguments for waiting with the iron injection until day eight instead of giving it on day three in connection with castration.

Blodets röda färg kommer från hemoglobinet som transporterar syre och koldioxid mellan lungorna och andra vävnader. Det är uppbyggt av protein och hemgrupper. Grisen har en hemoglobinhalt på 130-150 gram per liter blod och den undre gränsen innan blodbrist uppträder är 80 gram per liter. Immunförsvaret är beroende av järnet eftersom det medverkar i olika enzymsystem. Vid blodbrist blir grisen blek och kraftigare över nacken. Den uppvisar även avstannad tillväxt, slöhet och tappad aptit. Sjukdomen kallas även anemi och den uppträder när det tillgängliga järnet blir mindre än vad som krävs för att nytt hemoglobin ska bildas. En frisk gris är ljusrosa med en rosa sträng längs ryggen.
Smågrisarna föds med en järndepå på ca 50 milligram och de förbrukar ca sju milligram per dag. Detta gör att de förbrukat sin medfödda depå efter ca en vecka. Eftersom inte järnet räcker måste det tillföras på annat sätt. Det finns många olika metoder för att tillföra grisarna järn och vilken metod man väljer varierar från besättning till besättning. Man kan tillföra järn genom injektion av järn, järnpasta oralt, järntorv, järnpellets, järnsulfat eller järnberikat dricksvatten. Vanligen ger man en järninjektion enligt Fass Vet. rekommendationer i samband med kastrering vid tre till fem dagars ålder. Då vet man med säkerhet att alla grisar får i sig järnet.
Ledinflammationer är något alla grisproducenter lider mer eller mindre av. Det är svårt att veta den bakomliggande orsaken men sjukdomen sätter sig på lederna och orsakas i de flesta fallen av en streptococcbakterie. Bakterien når leden via blodet som cirkulerar i hela kroppen. Den bakomliggande orsaken är inte ännu klarlagd men tänkbara inkörsportar för bakterien kan vara: skadade tänder vid tandslipning, skavsår på frambenen, slitskador under klövarna, naveln, rivskador på kinderna och tidig järninjektion.
Det gäller att upptäcka sjukdomen och symptomen i tid för att kunna göra något åt dem. En gris som fått ledinflammation kan ha svullna leder, hälta, stelhet, stapplande gång och dra på ett ben. De blir fort nedgångna och orkar inte försvara sin plats i kullen. Under de två första levnadsveckorna är utbrotten som flest och djurskötaren måste vara ytterst observant. Var dag ska grisarna motas upp för att se hur de rör sig, hittar man någon med ledinflammation ska den behandlas omedelbart för bästa effekt. Behandling sker med ett antibiotika av något slag enligt Fass Vet. rekommendationer.
I det praktiska försöket som genomfördes på SLU: s försöksgård Odarslöv skulle man titta på hur järninjektionen påverkade antal ledinflammationer. Smågrisarna delades upp i två behandlingsled inom kullen; järn på dag tre och järn på dag åtta. På dag tre delade man upp dem så jämt som möjligt efter vikt och kön. I försöket ingick 137 grisar som försågs med ett nummer. På dag tre fick halva kullen järn och samtliga grisar vägdes och undersöktes kliniskt för ledinflammation. Allt skrevs upp och registrerades. Alla hangrisar kastrerades på dag tre och i snittet efter kastrering lades lite Streptocillin vet. Dag sju undersöktes grisarna åter igen kliniskt för ledinflammation, nya fall behandlades och registrerades som förut. På dag åtta vägdes grisarna, undersöktes för ledinflammation och resterande del av kullen fick järninjektion. Grisarna vägdes åter igen på dag 21 då även blodprov togs för att mäta hemoglobinhalterna.
Sedan sammanställdes allt och det gjordes statistiska beräkningar på tillväxt, hemoglobinhalt och ledinflammationsfall . Det man kom fram till var att grisens tillväxt inte påverkades av de olika järntillfällena. Hemoglobinhalterna visade en viss skillnad (P-värde på 0,0564 som nästan är signifikant), då de grisar som fick järn tidigare visade högre värden. Ledinflammationerna visade ingen signifikant skillnad men gav resultatet att av de 71 grisar som fick järn dag tre hade 18 grisar ledinflammation (13 %). Av de 69 som fick järn dag åtta hade 11 grisar sjukdomen (8 %). Försöket gav inga starka argument för att vänta med järninjektionen till dag åtta istället för att ge järn på dag tre i samband med kastrering.