Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of this thesis was to analyse BARO WOOD AB:s timber measuring and quality sorting and to evaluate the analyse program Stockholmen. The purpose was to get a better understanding for the quality sorting made at BARO WOOD AB today, analyse differences in center board quality from logs with a good quality and logs with a bad quality, suggest new sorting criterias developed from analyses made with Stockholmen and to evaluate the program Stockholmen. All analyses are based on data gathered in a test sawing made at BARO WOOD AB in June and July 2002. The test sawing was made on four different diameter classes and every diameter class consisted out of A or M-grade logs, with a better quality, and B-grade logs with a lesser quality. The logs where sorted out with BARO WOOD AB:s existing quality criterias. The test sawing was carried out so that the centre board yield from each log could be related to the geometry of every individual log. The sawn wood were graded according to the "green book" (the Swedish standard) and to BARO WOOD AB:s rules for grading of sawn wood to specific products. The comparison between the amount of approved centre boards for the better A and M-logs and the B-logs indicated that quality sorting for the A and M classes was functioning satisfying. All the better log classes had a higher amount of approved center boards. It was in the log classes with a lesser quality that an improvement of the quality sorting could be made by sorting more of these logs to the better A and M-classes. By analysing the data from the test sawing with the analyse program Stockholmen it was possible to find relations between the logs with an approved centre board quality and the sorting criterias that influences the quality sorting. The sorting criterias that affected the quality sorting was VMR 1/99 quality, log type and bumpiness. A suggestion to new sorting criterias for every diameter class was worked out with Stockholmen. The new sorting criterias increased the share of approved logs but it also decreased the total amount of sorted out logs. An adjustment must be made between the higher share of approved logs and the lesser amount of sorted out logs to be able to decide if a change in sorting criteria gives an increased value. The evaluation of Stockholmen has shown that the program is a very good tool and complement to a quality sorting system. With Stockholmen analyses can be made to get an easy overview of log criteria such as taper, bumpiness and VMR 1/99 quality for a specific batch, try different sorting criteria to see what the outcome would be and to see what a change in sorting criteria would give in outcome over time.

De primära syftena med examensarbetet har varit att analysera BARO WOOD AB:s
kvalitetssortering samt utvärdera analysprogrammet Stockholmen. Avsikten var att
undersökningen skulle ge en bättre insikt i och förståelse för den kvalitetssortering
som sker hos BARO WOOD AB idag, undersöka skillnader i centrumutbytes kvalitet
för stockar med hög kvalitet och stockar med låg kvalitet samt genom att ta fram
alternativa sorteringsförslag för de olika kvalitetsklasserna visa på de praktiska
fördelar som finns med att använda Stockholmen.
Samtliga analyser bygger på en provsågning som utfördes under juni och juli 2002 på
BARO WOOD AB i Åtvidaberg. Provsågningen skedde på timmer ur fyra
kvalitetsklasser som sorterats fram med det befintliga sorteringssystemet på BARO
WOOD AB. Varje kvalitetsklass bestod av A eller M stockar vilka höll en högre
kvalitet och B stockar vilka höll en lägre kvalitet. Vid provsågningen kopplades
samtliga data som samlats in på stocknivå och bedömningen av centrumutbytena efter
sågning ihop med rätt stock som den insamlade informationen härstammade ifrån. I
och med detta kunde den yttre mätbara geometriska formen kopplas samman med
centrumutbytesutfallet från varje specifik stock. Den information som samlades in
från provsågningen har legat till grund för allt analysarbete och de slutsatser som har
dragits utifrån de gjorda analyserna.
Vid jämförelsen mellan antalet godkända centrumutbyten för de bättre A- eller Mstockarna
och de sämre B-stockarna påvisades att det för samtliga diameterklasser så
fungerar kvalitetssorteringen av A- eller M-stockarna bra. Det är i den sämre stock
klassen B-stockarna som en förbättring av sorteringen skulle kunna ske. Genom att
sortera mer av dessa stockar till A eller M klasserna så kan ett större antal stockar med
godkänd centrumutbyteskvalitet sorteras ut.
Genom att med analysverktyget Stockholmens hjälp analysera den data som
insamlades vid provsågningen är det möjligt att hitta samband mellan de stockar som
klarar kvalitetskraven för en godkänd stock och de urvalskriterier som påverkar
kvalitetssorteringen. De stockar som ingick i analysen är samtliga stockar i respektive
diameterklass och vid kvalitetssorteringen var strävan att alla stockar som sorterades
ut skulle ha samtliga centrumutbyten godkända. De urvalskriterier som påverkade
utsorteringen mest var kvalitet enligt VMR 1/99, stocktyp och bulighet. Ett förslag på
ett nytt sorteringsalternativ har utarbetats för var och en av de fyra kvalitetsklasserna.
Vid analysen framkom att det med enkla urvalskriterier var möjligt att öka andelen
utsorterade godkända stockar för samtliga diameterklasser. Detta medförde dock att
andelen utsorterade stockar av det totala antalet stockar minskade. En avvägning
mellan det högre antalet godkända utbyten och det lägre antalet utsorterade stockar
måste göras för att avgöra om den förändrade utsorteringen ger ett ökat mervärde.
Utvärderingen av Stockholmen har visat att programmet är ett mycket bra hjälpmedel
och komplement till ett kvalitetssorteringssystem och det finns stora fördelar med att
använda Stockholmen för att förbättra en kvalitetssortering. Med Stockholmen kan
analyser göras för att se vad förändringar i sorteringen skulle få för effekt över tiden,
på ett enkelt och överskådligt sätt skapa en uppfattning om hur ett stockparti är
beskaffat med avseende på kvalitet, rotavsmalning, bulighet mm, skaffa sig kunskap
om hur olika sorteringsalternativ skall utvecklas och förbättras och få förståelse för
vilka urvalskriterier som har störst påverkan på utfallet.