Home About Browse Search
Svenska


Ekman, Lars, 2003. Hantering och lastning av nöt på gården : praktiska studier vid hämtning av slaktdjur - råd för att minska stress och skador på djur och människor. SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101), Alnarp. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

There is present a lot of focus on animal welfare issues during transport and the related
loading and unloading of animals. This thesis is a field study investigating the present
situation of beef and dairy farms in Sweden. The predominant reasons stressing cattle when
transported to abattoirs are when they are loaded and unloaded on the trucks. The aim of this
thesis is to improve the handling and the loading facilities to facilitate the handling and
reduce the stress for the animals as well as the personnel.
The field study was done by travelling together with the transports from the farm to the
abattoir in Uppsala. Three trucks where used and about 60 farms were visited January to
March 2003. The loading of 220 cattle were registered. Following were registered at each
farm; loose or tied up cattle, floor, type and amount of litter on the alley floors, gates and
other aid to direct the animals, noise and light conditions the angle of the loading ramp,
material in ramp, and animal behaviour, especially slipping.
The absolutely main reason why cattle balk is the appearance of the floor in the alleys. Very
few farms used litter in the alleys where the animals should walk to the loading ramp. Many
cattle slipped or balked on the floors who where too slippery or appeared uncommonly.
Another main reason why the cattle stopped or balked if been tied up was that the animal was
forced to jump over the dung channel and then slipped when landing on the other side.
All animals from farms with tied up dairy cows were loaded directly from the ground outside
the building without anything to reduce the angle of the loading ramp to the truck. All farms
with specialised beef production held their animals loose in pens with slatted floor or deep
bedding. However only 25 % of those farms had specially loading facility.
Cattle walk towards lighter illuminated areas, they don't want to go into dark areas. The light
conditions in the buildings and the truck can be used to make the loading easier. The truck
and the alleys to the truck should be brighter illuminated than the box. In that way the cattle
always walk towards brighter illuminated areas.
Conclusions and recommendations:
The angle of the loading ramp or loading stairs should not exceed 20 degrees and not 0
degrees. Reducing the loading angle closer to 0 than 20 degrees will make the loading easier.
An easy way to prevent the cattle from jumping over the dung channel would be to bridge
over the dung channel and then hide the bridge by litter. All alleys should be littered one or
two days before the transport of the cattle. The litter then will be a little bit wet and get stuck
to the floor and in that way give the cattle a good grip.

SAMMANFATTNING

En stor anledning till att nötkreatur stressas upp på sin väg till slakt eller vid hantering är
lastning och lossning. Om det med enkla medel går att sänka stressen för djuren vid lastning
bör detta göras. Inga tidigare studier har i Sverige genomförts angående hur och för vad
djuren reagerar vid lastning. Målsättningen med detta arbete är att dels sammanfatta vilka
anordningar och utrustning som används på gårdarna och vad som kan göras för att förbättra
förhållandena vid hantering och lastning och dels hur man ska planera och bygga nya stallar
för att minimera stressen vid hantering eller lastning.
Det finns inte många litteraturreferenser som behandlar lastning av nöt. Den litteratur som
finns visar att det finns vissa viktiga saker att tänka på för att minska stressen vid lastning.
Att beakta är: ljud, ljus, golv, golvbeläggning, rörelser, färgsättning och rampvinkel.
Ljudnivån bör hållas låg. Skrammel från grindar, pysande från hydraulpumpar eller skrik och
rop bör hållas på ett minimum. Alla ljud som djuren inte är vana vid bidrar till att stressa upp
dem i onödan. Ljuset bör vara lika överallt eller sådant så att djuren går mot ljusare områden.
Inget bländande ljus direkt mot djuren får förekomma. Helst ska ljuset vara sådant så att det
inte bildas skuggor där djuren ska gå. Golvet ska vara halkfritt. Detta kan åstadkommas
genom att gjuta i fyrkants- eller hexagonmönster eller genom att lägga på något ytskikt eller
lager av strö t.ex. halm eller spån eller motsvarande material som ger bra fäste. Detta material
ska vara samma från box till bil. Helst ska det inte finnas någon form av hinder i golvet som
t.ex. trösklar eller golvbrunnar. Personalen skall inte använda onödiga eller häftiga rörelser i
närheten av djuren. Alla rörelser bör vara genomtänkta och menade att styra djuren åt rätt
håll. Färgsättningen bör vara samma från box till bil. Helst ska väggar och golv inte byta färg
då detta kan få djuren att rygga. Vinkel på bilens lastningsramp, rampvinkeln, ska inte
överstiga 20 grader. Man kan istället för ramp även tänka sig att bygga en trappa.
Studien genomfördes genom att åka med ordinarie transporter till slakt. Tre olika bilar i
Uppsalaregionen användes för att kunna studera fler transporter på kort tid. Följande
noterades vid varje lastning: antal djur/gård, ras, ålder, uppbundna eller lösgående djur,
väggmaterial, golvmaterial, eventuell lastningsramp eller kaj och vad den bestod av,
rampvinkel, hur stor andel av djuren som halkade och hur stor andel som halkade omkull.
60 gårdar besöktes och lastning av drygt 220 djur studerades. Urvalet av gårdar var helt
slumpmässigt då meningen med studien var att kartlägga hur situationen var vintern 2002-
2003 då studien genomfördes. Ca 16% av gårdarna hade någon anordning för att underlätta
lastning. De flesta mjölkkor lastades direkt från mark, utan någonting för att minska
rampvinkeln.
Den enskilt viktigaste faktorn för att djuren ska gå självmant är att de har fäste för klövarna.
Detta medför att det är viktigt att golven fungerar som de ska och om det inte gör det att man
vet hur man ska göra något åt dem. Det finns både dyra och billiga metoder för att förbättra
ett gjutet golv. Billiga och ofta väl fungerande metoder är att strö med halm eller spån en eller
ett par dagar innan flytten så att strömaterialet får suga åt sig lite fukt och få fäste mot
underlaget. Man kan också grusa gångarna lite för att förbättra fästet. Dyrare metoder är att
fräsa nytt mönster i slitna golv eller lägga på ett lager med material som förbättrar fästet för
klövarna t.ex. gjutasfalt eller epoxymassa. I nya stallar kan man göra mönster i betongen från
början genom att t.ex. borsta ytan med kvast eller trycka mönster med armeringsnät eller med
peciella s vältar. Dessa mönster ger oftast ett mycket bra fäste åt djuren. Den absolut största anledningen till att djur halkade eller halkade omkull var att gödselrännan
bakom uppbundna djur inte var övertäckt. Detta ledde till att djuren först ryggade och sen
hoppade över rännan för att sedan inte få fäste med klövarna på det blanka betonggolvet på
andra sidan gödselrännan. Därför är det mycket viktigt är att täcka rännan bakom det djur som
skall flyttas med t.ex. kalvningsbrygga eller liknande.
Ett sätt att få djuren att gå dit man vill är att utnyttja ljuset. Nötkreatur går mer gärna mot
platser som är bättre upplysta jämfört med där dom befinner sig. Detta beteende går att
utnyttja genom att t.ex. låta nattbelysningen vara på den dag djuren ska hämtas och på detta
sätt skapa en ljus utgång för djuren att gå mot. Djurutrymmet i bilen skall vara ljust upplyst
utan att blända djuren. I de flesta fall är belysningen i bilarna tillräcklig, men det finns
tillfällen då det skulle kunna behövas bättre belysning. T.ex. ljusa dagar på våren då det blir
stor skillnad mellan belysningen inomhus och ljuset ute. Ingången till transporten kan då
upplevas som mörk.
Gamla stallar med uppbundna djur innebär i allmänhet inget stort problem då djuren lastas
bundna i grimma vilket medför att transportören ofta har bra kontroll på var djuren är och vad
de gör. Ur arbetsmiljösynpunkt är det dock dessa stallar som är de sämsta då transportören
ofta får ta emot mycket stryk i axlar och armar av djur som knycker med huvudet eller på
annat sätt drar i repet till grimman. Det bästa vore om alla djur kunde lastas lösa och drivas
upp på bilen.
I stallar med lösgående djur bör det finnas lösa grindar som gör att djuren har en klar gång att
följa och personer som handskas med djuren har något mellan djuren och sig eller kan komma
undan bakom något. Lösa grindar gör även att det går bra att anpassa utlastningsgången till
lastbilen. Helst ska det också finnas en dockningsenhet för lastbilen med en förhöjning av
golvet eller en lastkaj. Genom att minska lastningsrampens vinkel blir det lättare för djuren att
gå upp på bilen. Lastningsrampens vinkel skall vara högst 20 grader och aldrig mindre än 0
grader.
Som slutsatser kan nämnas att viktigaste faktorn för att djuren självmant ska gå är att golvet
ger ett bra fäste. Därefter kommer utan inbördes ordning; rampvinkel, ljus, ljud, tydlig
drivgång, drivhjälpmedel och hantering. Att ranka dessa inbördes går inte då de påverkar
varandra och att det därför kan vara svårt att skilja ut den specifika orsaken till att djuren
ryggar, ofta är det flera samverkande orsaker.

,

En stor anledning till att nötkreatur stressas upp på sin väg till slakt eller vid hantering är
lastning och lossning. Om det med enkla medel går att sänka stressen för djuren vid lastning
bör detta göras. Inga tidigare studier har i Sverige genomförts angående hur och för vad
djuren reagerar vid lastning. Målsättningen med detta arbete är att dels sammanfatta vilka
anordningar och utrustning som används på gårdarna och vad som kan göras för att förbättra
förhållandena vid hantering och lastning och dels hur man ska planera och bygga nya stallar
för att minimera stressen vid hantering eller lastning.
Det finns inte många litteraturreferenser som behandlar lastning av nöt. Den litteratur som
finns visar att det finns vissa viktiga saker att tänka på för att minska stressen vid lastning.
Att beakta är: ljud, ljus, golv, golvbeläggning, rörelser, färgsättning och rampvinkel.
Ljudnivån bör hållas låg. Skrammel från grindar, pysande från hydraulpumpar eller skrik och
rop bör hållas på ett minimum. Alla ljud som djuren inte är vana vid bidrar till att stressa upp
dem i onödan. Ljuset bör vara lika överallt eller sådant så att djuren går mot ljusare områden.
Inget bländande ljus direkt mot djuren får förekomma. Helst ska ljuset vara sådant så att det
inte bildas skuggor där djuren ska gå. Golvet ska vara halkfritt. Detta kan åstadkommas
genom att gjuta i fyrkants- eller hexagonmönster eller genom att lägga på något ytskikt eller
lager av strö t.ex. halm eller spån eller motsvarande material som ger bra fäste. Detta material
ska vara samma från box till bil. Helst ska det inte finnas någon form av hinder i golvet som
t.ex. trösklar eller golvbrunnar. Personalen skall inte använda onödiga eller häftiga rörelser i
närheten av djuren. Alla rörelser bör vara genomtänkta och menade att styra djuren åt rätt
håll. Färgsättningen bör vara samma från box till bil. Helst ska väggar och golv inte byta färg
då detta kan få djuren att rygga. Vinkel på bilens lastningsramp, rampvinkeln, ska inte
överstiga 20 grader. Man kan istället för ramp även tänka sig att bygga en trappa.
Studien genomfördes genom att åka med ordinarie transporter till slakt. Tre olika bilar i
Uppsalaregionen användes för att kunna studera fler transporter på kort tid. Följande
noterades vid varje lastning: antal djur/gård, ras, ålder, uppbundna eller lösgående djur,
väggmaterial, golvmaterial, eventuell lastningsramp eller kaj och vad den bestod av,
rampvinkel, hur stor andel av djuren som halkade och hur stor andel som halkade omkull.
60 gårdar besöktes och lastning av drygt 220 djur studerades. Urvalet av gårdar var helt
slumpmässigt då meningen med studien var att kartlägga hur situationen var vintern 2002-
2003 då studien genomfördes. Ca 16% av gårdarna hade någon anordning för att underlätta
lastning. De flesta mjölkkor lastades direkt från mark, utan någonting för att minska
rampvinkeln.
Den enskilt viktigaste faktorn för att djuren ska gå självmant är att de har fäste för klövarna.
Detta medför att det är viktigt att golven fungerar som de ska och om det inte gör det att man
vet hur man ska göra något åt dem. Det finns både dyra och billiga metoder för att förbättra
ett gjutet golv. Billiga och ofta väl fungerande metoder är att strö med halm eller spån en eller
ett par dagar innan flytten så att strömaterialet får suga åt sig lite fukt och få fäste mot
underlaget. Man kan också grusa gångarna lite för att förbättra fästet. Dyrare metoder är att
fräsa nytt mönster i slitna golv eller lägga på ett lager med material som förbättrar fästet för
klövarna t.ex. gjutasfalt eller epoxymassa. I nya stallar kan man göra mönster i betongen från
början genom att t.ex. borsta ytan med kvast eller trycka mönster med armeringsnät eller med
speciella vältar. Dessa mönster ger oftast ett mycket bra fäste åt djuren.
II
Den absolut största anledningen till att djur halkade eller halkade omkull var att gödselrännan
bakom uppbundna djur inte var övertäckt. Detta ledde till att djuren först ryggade och sen
hoppade över rännan för att sedan inte få fäste med klövarna på det blanka betonggolvet på
andra sidan gödselrännan. Därför är det mycket viktigt är att täcka rännan bakom det djur som
skall flyttas med t.ex. kalvningsbrygga eller liknande.
Ett sätt att få djuren att gå dit man vill är att utnyttja ljuset. Nötkreatur går mer gärna mot
platser som är bättre upplysta jämfört med där dom befinner sig. Detta beteende går att
utnyttja genom att t.ex. låta nattbelysningen vara på den dag djuren ska hämtas och på detta
sätt skapa en ljus utgång för djuren att gå mot. Djurutrymmet i bilen skall vara ljust upplyst
utan att blända djuren. I de flesta fall är belysningen i bilarna tillräcklig, men det finns
tillfällen då det skulle kunna behövas bättre belysning. T.ex. ljusa dagar på våren då det blir
stor skillnad mellan belysningen inomhus och ljuset ute. Ingången till transporten kan då
upplevas som mörk.
Gamla stallar med uppbundna djur innebär i allmänhet inget stort problem då djuren lastas
bundna i grimma vilket medför att transportören ofta har bra kontroll på var djuren är och vad
de gör. Ur arbetsmiljösynpunkt är det dock dessa stallar som är de sämsta då transportören
ofta får ta emot mycket stryk i axlar och armar av djur som knycker med huvudet eller på
annat sätt drar i repet till grimman. Det bästa vore om alla djur kunde lastas lösa och drivas
upp på bilen.
I stallar med lösgående djur bör det finnas lösa grindar som gör att djuren har en klar gång att
följa och personer som handskas med djuren har något mellan djuren och sig eller kan komma
undan bakom något. Lösa grindar gör även att det går bra att anpassa utlastningsgången till
lastbilen. Helst ska det också finnas en dockningsenhet för lastbilen med en förhöjning av
golvet eller en lastkaj. Genom att minska lastningsrampens vinkel blir det lättare för djuren att
gå upp på bilen. Lastningsrampens vinkel skall vara högst 20 grader och aldrig mindre än 0
grader.
Som slutsatser kan nämnas att viktigaste faktorn för att djuren självmant ska gå är att golvet
ger ett bra fäste. Därefter kommer utan inbördes ordning; rampvinkel, ljus, ljud, tydlig
drivgång, drivhjälpmedel och hantering. Att ranka dessa inbördes går inte då de påverkar
varandra och att det därför kan vara svårt att skilja ut den specifika orsaken till att djuren
ryggar, ofta är det flera samverkande orsaker.

Main title:Hantering och lastning av nöt på gården
Subtitle:praktiska studier vid hämtning av slaktdjur - råd för att minska stress och skador på djur och människor
Authors:Ekman, Lars
Supervisor:Sällvik, Krister
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete för agronomexamen, Alnarp
Volume/Sequential designation:12
Year of Publication:2003
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:nötboskap, hantering, slakttransporter, lastning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7595
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7595
Subjects:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:06 Oct 2017 09:51
Metadata Last Modified:06 Oct 2017 09:51

Repository Staff Only: item control page