Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This thesis reports on a case study of a forest company, Stora Enso, and their experience from a number of trials and experiments with ash recycling. A literature survey and a total of eleven in-depth interviews were carried out. Ash recycling was found to be the concern of three different divisions of the company. The pulp industry which produces the ash, the forest division which would be responsible for identifying land and spreading the ash, and Stora Research, which has had a major part in the design and implementation of research trials. Lacking an overall company decision on ash recycling the matter is left to the individual divisions. The interviews show that neither the industry nor the forestry divisions pursue an active interest in ash recycling. This is due to, among other things, high costs, incomplete government directives and a goal conflict. The research division which has its interest in ash recycling intact has sometimes acted as a communication channel between the other two divisions. While research has not yet yielded large-scale implementation, the matter is not closed. New research is still being carried out to gain new knowledge.

Trädbränsle är en förnyelsebar energiresurs som ökar i användning. I enlighet med ett
kretsloppstänkande som får alltmer betydelse i samhället har Riksdagen infört en
deponiskatt på 288 kr/ton i syfte att uppmuntra nya lösningar på avfallshanteringen.
En sådan ny användning är att askan som är en restprodukt från
trädbränsleanvändningen kan återföras till skogen istället för att deponeras. Detta
överensstämmer också med Skogsstyrelsens rekommendationer att man vid uttag av
grenar och toppar, så kallad grot, ska kompensera näringsbortförseln med aska. Det
har forskats mycket om hur askan påverkar skogsmarken och man känner till hur
spridningen ska gå till rent tekniskt, men fortfarande är återföringen av aska
begränsad och ännu har inget skogsbolag någon storskalig askåterföring.
Stora Enso har ingen strategi på koncernnivå för kretsloppet skog-energi-restproduktnäringstillförsel
men man har i ett flertal år arbetat i olika projekt för att möjliggöra
återföring av trädbränsleaskan från industrin till skogsmark. Jag följde upp ett tidigt
askprojekt som kallas ”Granulen” där man ville se hur storskalig askhantering kan
skötas under de förutsättningar som gäller för Stora Ensos verksamhet.
Inom företaget finns det tre större intressenter i askåterföringsfrågan och i min
kvalitativa studie gjorde jag 11 intervjuer med representanter från dessa delar. Den
första intressenten är Skogen som består av personer engagerade i skogsskötseln på
företaget. Här ansvarar man för trädbränsleråvaran och skogsmarken som kommer
ifråga för askspridning. Den andra intressenten är Industrin som använder trädbränslet
för energiutvinning och därmed får askan som restprodukt. Den tredje intressenten är
Forskningen där man prövar och utvecklar ny teknik i för behandling av askan.
Men ännu har man inte tagit steget från försök till praktik. Askåterföring till
skogsmark kunde vara ett naturligt inslag i strävan mot en fungerande
kretsloppslösning inom företaget, men det kan vara svårt att integrera askhanteringen i
företagets verksamhet. En fungerande återföring av askan kräver samordning av olika
enheter i organisationen, något som inte finns idag. Stora Enso inte har fattat något
gemensamt beslut som uppmuntrar askåterföring och därför grundar avdelningarna
sina åsikter om askproblematiken utifrån sina egna intresseområden.
Inom företaget är det industrin som är den askproducerande delen och därmed
ansvarar för att göra sig av med restprodukten på ett miljöriktigt och ekonomiskt sätt.
Tidigare fanns planer på att investera i en anläggning som skulle göra askan lämplig
att sprida i skogen men tveksamheter kring myndigheters direktiv samt oklarhet om
avsättningsmöjlighet på företagets skogsmark gjorde att man inte vågade satsa på
detta. Investeringen ansågs dessutom för dyr och idag anlitar man företag utanför
koncernen för att lösa sina askrelaterade problem.
Ansvariga för Stora Ensos skogsinnehav har många åtaganden och idag finns inget
intresse för att prioritera utvecklandet av en fungerande askåterföring. Vid uttaget av
trädbränslen håller man sig till såväl skogsstyrelsens som egna restriktioner och man
anser inte att den egna skogsmarken har något behov av näringskompensation. I
framtiden kan uttaget av grönt grot öka och vill man fortsätta följa handlingsplanen
för biobränsleuttag kommer man snart stå inför nödvändigheten att
kompensationsgödsla med aska.
Intresset för att få fram en spridningsbar askprodukt kvarstår på
forskningsavdelningen Environment. Som fristående forskningsenhet kan man stå för
en helhetssyn och ser att skog och industri har bristande förståelse för varandras
förutsättningar. Environment är den sammanbindande länken mellan dessa och har
den viktiga uppgiften att få de olika enheterna att mötas om man vill få en fungerande
askåterföring.
Teorin som jag använder mig av i analysen behandlar organisationers mål och relation
till omvärlden. Min analys av Stora Ensos förhållningssätt och intresse för
askåterföring pekar på att det finns en målkonflikt mellan företagets enheter som gör
det svårt att fatta ett beslut för en implementering av storskalig askåterföring i
verksamheten. Man följer istället ett medelaktivt handlingsprogram där insatsen består
i att satsa på ökad kunskap genom forskning och medverkan i projekt.