Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The storm Gudrun January 8-9 2005 felled about 70 millions cubic metres forest in southern Sweden. The majority of the wind damaged forest was spruce (Picea abies). In order to decrease the risk of wind damages in the future other trees species are of interest for forestry in southern Sweden.

The purpose of this master thesis was to study if larch were more wind tolerant than spruce. The method was to compare larch, Japanese larch (Larix kaempferi Lamb.), European larch (L. decidua Mill.) and hybrid larch, (L. x eurolepis A. Henry) and spruce growing side by side and with equivalent premises. Totally 26 pairs of larch and 34 stands of spruce were used. Of the larch stands 15 was hybrid larch, 9 Japanese larch and 2 European larch.

This study showed that larch was damaged by wind to a smaller extent than spruce. In the larch stands 23% of basal area was felled by the storm compared to 32% for spruce. The difference was not significant.

No difference in wind damages between the larch species was found, but there was a trend that hybrid larch hade more damage than Japanese larch.

The relationships between wind damage and studied stand properties were generally weak. For spruce wind damage increased with increasing age and dominant height. For larch there were no such trend.

Spruce had increased wind damages with increased numbers of thinning. Larch however, showed no significant relationship between wind damages and number of thinning.

The local comparisons between larch and spruce showed that the selection of the material agreed with the criteria that were set up with regard to similar phase development and previously thinning.

Different treatments in a thinning experiment with hybrid larch showed severe wind damage in untreated and intensively thinned stands. However, treatments with low density shelterwood stands were not damaged by the wind.

Generellt har lärk enligt tidigare erfarenheter framställts som ett mer stormhärdigt trädslag än
t ex gran. I andra studier har det dock konstaterats omfattande stormskador i bestånd av yngre
lärk. Då framhölls det att lärk på grund av snabbare ungdomstillväxt nådde stormkänslig höjd
tidigare än t ex yngre gran. Långsam utveckling av pålrot och nedsatt vitalitet har också
angivits vara bidragande faktorer till stormskador i lärk.
Denna studie syftade till att undersöka om lärk kan vara ett stormhärdigt alternativ till gran.
Metoden gick ut på att lokalt jämföra lärk och gran i gallrings- och slutavverkningsålder.
Valet av material gjordes så att lärk och gran i lokalerna skulle vara likartade med avseende
på utvecklingsgrad och tidigare gallringsåtgärder.
Studien visade att lärk skadades i mindre omfattning än gran under stormen Gudrun.
Skillnaden var dock inte signifikant och sambanden var generellt svaga för både lärk och
gran. Gran visade i allmänhet att det fanns tydligare samband mellan stormskador och de
studerade beståndsegenskaperna än hos lärk. De lokala jämförelserna mellan lärk och gran
visade att urvalet av materialet i hög grad stämde överens med de kriterier som sattes upp med
hänsyn till att lärk och gran skulle vara i liknande utvecklingsfas.
Ett av de tydligare sambanden påvisades i gran där stormskadorna ökade med stigande övre
höjd och även med ökande ålder. I lärk verkade stormkänsligheten inte påverkas av stigande
övre höjd eller ålder. Några långtgående slutsatser kunde inte dras eftersom spridningen var
stor.
Ett annat samband som studerades var stormskador och antalet gallringar. Gran uppvisade
högre stormskador med ökat antal gallringar. Övre höjd och ålder spelar med största
sannolikhet en roll även i detta fall då äldre och högre granbestånd gallrats flest gånger. Lärk
visade inga tydliga samband mellan stormskador och antal gallringar.
Gallringsförsöket i lärk vid Vedby visade att skärmställningar med lågt stamantal klarade
stormen bättre än olika intensivt gallrade parceller med fler stammar. Gallringshistoriken var
troligen den viktigaste faktorn till stormfällning i försöket, skärmställningarna gallrades hårt,
flera gånger och för längre tid sedan.
Slutsatsen av studien var att lärk uppvisade en bättre stormhärdighet med stigande övre höjd
och oavsett antal gallringsingrepp under omloppstiden. Gran däremot var mera stormkänslig
med ökande trädhöjd och ökat antal gallringar.