Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The background for this thesis is that at the beginnings of 1980´s the National Board of Forest started an experiment of lime dressing to reduce acidification in forest soil and in ground water. The purposes of this report are to explain organization's, government's and private landowners viewpoint on lime dressing and vitalization fertilization, some socio-economic aspects are presented. The general conclusions are that the majority of the interested party's are positive to vitalization fertilization but the forests owner's in generally need much more information about this topic.

År 1989 började Skogsvårdsstyrelsen ett försöksprojekt att ta fram lämpliga
spridningsmetoder för kalk. Detta projekt var ett led i regeringens program, tilldelat SVO, för
åtgärdsprogram mot markförsurning. Under de senaste åren har Skogsstyrelsen utarbetat
förslag för att komma tillrätta med den pågående markförsurningen. Remisser från
Skogsstyrelsen har skickats ut till olika intressenter för att fånga deras syn, erfarenheter och
kunskaper inom kalkning och vitaliseringsgödsling. Syftet med denna undersökning har varit
att belysa ekonomi och synpunkter på Skogsstyrelsens åtgärdsförslag mot markförsurning.
Arbetet består av tre huvuddelar, ”Ekonomiska kalkyler”, ”Organisationer och myndigheters
syn på vitalisering” och ”Markägares syn på kalkning och vitaliseringsgödsling”. Vad det
gäller de ekonomiska kalkylerna kan sägas att enligt Skogsstyrelsen innebär åtgärdsförlaget
en total kostnad på mellan 525 och 845 miljoner kronor. Enligt en analys som gjorts på
uppdrag av NUTEK är det samhällsekonomiskt motiverat att återföra biobränsleaska till
skogen. Det samhällsekonomiska resultatet av att återföra biobränsleaska ligger i intervallet
+464 kr/ton aska till +779 kr/ton aska. Om dock askåterföring inte har någon betydelse för
framtida tillväxtminskningar förändras situationen och den samhällsekonomiska nyttan till
största sannolikhet uteblir. Vad det gäller svaren som inkommit på remissen som
Skogsstyrelsen skickade ut i januari 2001 kan man se vissa generella mönster.
Miljöintressenterna avfärdar i stort Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram. Främsta
anledningen är dagens skilda kunskapsläge bland forskare och experter. De organisationer
som innefattas i gruppen markägarintressenter är något mer positivt inställda till
åtgärdsprogrammet. Det som markägarintressenterna främst tar upp, förutom
finansieringsdelen, är kompensationsgödslingens vara eller inte vara. De flesta menar att uttag
av stamved skall ses som ett normalt markutnyttjande och således inte medföra lagkrav på
kompensationsgödsling. Vad det gäller statliga/kommunala intressenter kan man inte direkt se
några likheter eller olikheter i svaren. Bortsett från Skogsvårdsstyrelsen Jönköping-Kronoberg
uppmanas det generellt till stor försiktighet. För fyra organisationer som ej besvarat remissen
har anledningen till uteblivit remissvar varit tids- och resursbrist. De fyra organisationerna
som jag talat med är i huvudsak positiva till ett åtgärdsprogram. Utifrån spridningsförsök med
kalk och vitaliseringsmedel hos enskilda markägare på tre områden i Kronobergs län har en
uppföljning av markägarnas syn på detta utförts. Totalt utskickades 59 enkäter varav 46
stycken har besvarats. Undersökningen av privata markägares syn och erfarenheter av
kalkning och vitaliseringsgödsling visar att det är viktigt med en ordentlig dokumentation på
de områden som behandlats. Angående skador har 70 % angett att det inte uppstått några.
Resterande 30 % har angett skador i form av körskador på träd, mark, tillväxtminskningar
etc.. Utifrån svaren från referensområdet visar dessa att de markägarna framförallt är rädda för
skador såsom virkesskador och tillväxtminskningar. Vidare visar undersökningen att den
främsta anledningen till att markägare vill kalka eller vitalisera är för att behålla skogens
uthållighet och vitalitet samt höja tillväxten i skogen. Mindre viktigt i detta sammanhang
anser markägarna vara vattenkvalitéer och miljövärden. Detta i sin tur visar att en stor mängd
information behövs. Det som saknas är bl.a. nyttan av åtgärderna i ett större perspektiv t.ex.
för ett avrinningsområde, beskrivning av de idag kända negativa effekterna av
vitaliseringsgödsling, alternativa angreppssätt mot markförsurning samt information om de
långvariga effekterna. Vad som även framgår är att markägare några år efter behandlingen
önskar någon form av uppföljning. Dessa uppföljningar kan till exempel vara, för markägaren,
från ett närliggande försöksområde.