Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I have chosen in this work to examine which factors are affecting the artificially creation of a tree cavity containing decomposed wood. The purpose of the work is to find out which factors are affecting the most when a tree cavity is created, and to apply these results when you artificially try to create a tree cavity. The need to create tree cavities comes from the situation where many tree cavity living beetles finds themselves today. When existing trees are to pass out there will be no suitable inheritors yet. The work was initially to focus on cavities created from cut branches. The lack of proper examinations materials forced me to work on naturally dead branches. The field work has consisted of searching for oaktrees with cavities. These have then been examined and if they were suitable, data and samples were collected from them.
The wood covering that results from a branch death has given us the date for the very
start of the tree cavity.
Whether these results apply to tree cavities created from cut branches is uncertain, perhaps the results are more to be regarded as a pointer to which trees/ branches where focus should be put in such a measure. The work shows yet what time perspective which is current when it comes to naturally created tree cavities.

Med detta arbete har jag valt att undersöka de faktorer vilka är av betydelse då man på
konstgjord väg skapar en trädhålighet med mulm i. Arbetets syfte är att ta reda på vilka
faktorer som har störst betydelse vid bildande av trädhålighet, och att tillämpa dessa resultat
när man på konstgjord väg försöker skapa en trädhålighet. Behovet av att skapa trädhåligheter
kommer från den situation många vedlevande skalbaggar befinner sig i. På många lokaler där
hålträdslevande skalbaggar förekommer föreligger ett åldersglapp i trädbeståndet. När
nuvarande träd går ur tiden kommer ännu inga lämpliga arvtagare med trädhåligheter hunnits
skapats. Från början var arbetet tänkt att koncentrera på trädhåligheter vilka härstammade
från kapade grenar. Brist på undersökningsmaterial tvingade dock mig att arbeta med naturligt
döda grenar. Fältarbetet har bestått utav uppletande av ekträd med håligheter, dessa har sedan
inventerats och i de fall de bedömts lämpliga har trädprov och data insamlats från dem. Den
övervallningsved som uppkommer vid grendöd har sedan bearbetats för att ge oss ett tidsmått
för själva början på trädhåligheten.
Huruvida resultaten från dessa är direkt tillämpbara när det gäller att skapa trädhåligheter
genom grenkapningar är osäkert, resultaten kanske mer skall ses som en fingervisning på
vilka träd/ grenar man bör fokusera vid sådan åtgärd. Arbetet visar dock vilka tidsperspektiv
som är gällande då det på naturlig väg skall bildas trädhåligheter.