Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of this report was to investigate the hypothesis that Norway spruce (Picea abies L. Karst), planted on poor "Scots pine" stands will not have sustained growth during the whole rotation, due to water deficit in the closed stands. In order to investigate this hypothesis, data from 10 Norway spruce stands in southern-eastern Sweden were collected. In 10 plots in each stand, diameter and breast heights were measured on every tree. Furthermore, height damages and intercept (length of five internodes above 2,5 meters) were measured on sample trees. Totally 2169 trees on 87 plots were measured. Two growth and yield models were used to simulate the growth of the stands. This was done in order to investigate if the height or volume in older stands showed a declined growth when compared to the simulated growth of younger stands.
Results from this study did not support the hypothesis of declined growth in mature Norway spruce on poor soils. The simulated growths of the stands were the same as the observed growth of older stands.

I början av åttiotalet blev älgbete ett stort problem i tallskogarna i Sydsverige. Älgens betning av tallskott innebär tillväxt och kvalitetsnedsättning. Detta fick till följd att många markägare började plantera gran på tallmarker. Det finns vissa uttalanden ifrån praktiker enligt om att granbestånd på tallmarker har en bra produktion i ungdomen men tappar ”stinget” efter ett antal år (Eriksson 1984). Detta utan beroende på vattenbrist under försommaren, vilket ofta drabbar östra delarna av Sverige.
Denna studie omfattar inventeringar av granbestånd på relativt svaga marker där data från inventeringarna simuleras i framtiden med hjälp av tillväxtfunktioner som är empiriska. Tio bestånd är utvalda av skogsvårdstyrelsen (Västervik). Dessa bestånd är geografiskt belägna i Hultsfred och på Bodaskogar i Kalmar län. Åldersfördelningen i bestånden var mellan åtta och trettio år. Resultaten visar att dessa bestånd håller en alldeles normal produktion upp till trettio års ålder. Vad som ej kan simuleras är vatten och näringsbrist som dessa bestånd kan få problem med i framtiden beroende på ytliga rötter och nederbördsmängd.
Det finns ekonomiska aspekter som antyder att det inte är felaktigt att plantera gran på svaga marker under förutsättningar att en tidig avverkning utförs. Produktionen är god även om bestånden tappar ”stinget” i högre ålder.
Dock så kan tallplantering ändå vara att föredra på grund av riskspridning, biologiska aspekter och landskapsvård.