Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The incidence of Heterobasidion spp. in the roots of Scots pine (Pinus sylvestris L.)
was investigated in fifteen monocultures of Scots pine in southern Sweden. On the
basis of crown condition, all trees were divided into four classes from healthy to dead
trees on a number of sample plots at each site. The root systems were excavated and
sample discs were taken from two healthy looking trees and two defoliated trees in
each stand. All samples were analysed for the presence of Heterobasidion spp. The
data was used to create a probability model for trees getting infected. Estimated
volume losses were then compared to the costs for treating stumps.
Heterobasidion spp. was found in root samples from pines at fourteen of the fifteen
stands. A total of 44 of the 60 sampled trees were infected by Heterobasidion spp. in
the root systems. Of the infected pines 20 trees were assessed as healthy looking and
24 as defoliated trees. Previous land use, thinning season and crown condition class
had significant effects on the percentage of root discs infected by Heterobasidion spp.
Accordingly, highest probability of finding an infected tree was among the defoliated
trees in stands on former agricultural land with thinnings carried out during season of
spore spread.
The results show that at three percent interest rate stump treatment to prevent spore
infection of Heterobasidion spp. in monocultures of Scots pine in southern Sweden is
clearly beneficial, especially in stands established on former arable land.

Förekomsten av rotticka (Heterobasidion spp.) i rötterna av tall (Pinus sylvestris L.)
undersöktes i 15 tallmonokulturer på sandig mark i södra Sverige. Baserat på
kronutglesningen delades alla träd in i fyra klasser, från friska till döda, på ett antal
provytor i varje bestånd. På två till utseendet friska respektive kronutglesade individer
i varje bestånd grävdes rotsystemen fram och prover togs. Döda träd provtogs ej. Alla
prover analyserades med avseende på förekomsten av rotticka. Det erhållna materialet
användes sedan för att skapa en modell för att prediktera sannolikheten att ett träd i ett
bestånd var infekterat av rotticka. Estimerade volymsförluster till följd av angrepp av
rottickan jämfördes sedan med kostnaden för en stubbehandling vid gallring.
Rotticka återfanns i 14 av 15 undersökta bestånd. I 44 av totalt 60 fall hade provtagna
tallar infektion av rottickan i någon rot. Av de undersökta tallarna var 20 visuellt
bedömda som friska och 24 som kronutglesade. Tidigare markanvändning, säsong för
gallring och kronutglesningsklass hade en signifikant effekt på frekvensen infekterade
rotprover. Följaktligen var risken störst att stöta på ett infekterat träd bland de
kronutglesade tallarna i bestånd på tidigare åkermark med gallringar utförda under
tiden för rottickans sporspridning.
Vid en treprocentig internränta visar resultatet av denna studie att stubbehandling för
att undvika sporinfektioner av rotticka i monokulturer av tall i södra Sverige är klart
lönsam, speciellt i bestånd etablerade på tidigare jordbruksmark.