Home About Browse Search
Svenska


Karlsson, Alexander, 2006. Jämförelse av fyra rundbalspressars packningsförmåga som funktion av grödans torrsubstanshalt. SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101), Alnarp. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img]
Preview
PDF
89kB

Abstract

To succeed, and make money at your animal production you need to feed your animals with
high quality fodder. Other condition to succeed is that you keep your production costs at a minimum. To be able to produce baled silage at a low cost it's very important that the bales have a high density. Density is measured in kg dry matter (DM) per cubic meter.
The purpose with this report was to learn more about making silage in round bales and to how much the bale density varies between different brands of round balers. I also wanted to se how much the DM contents in the grass affected the bale density.

In this study I have compared four different brands of round balers. The different round balers are Claas 255, Welger RP235, Taarup Bale In One and NewHolland 658. The Newholland
baler is a flex chamber baler and the other three are fix chamber balers. The difference
between the different types of balers is that the flex chamber is made of belts that keep
pressure on the material from the moment you start making a new bale. The chamber in the
fix chamber balers are made of steel rollers that doesn't put pressure on the bale until the bale chamber is full.

The test with the Welger RP235 where made by me on a farm in Halland. The other tests
where made a in the year 2002 by other students. The Claas 255 and NewHolland 658 were
tested in Västergötland and the Taarup baler where tested in Närke. All the bales in the tests where weighed and some of the grass in the bales where collected to test the DM contents. When I calculated the density of the bales I used the volume of the press chamber, the nominal volume and not the real volume.

When I analysed the test results and compared them with each other I could see that in the first cut the NewHolland baler made bales with the highest density followed by Claas and the baler who made bales with the lowest density was the Welger baler. And in the second cut the bales with the highest density were made by the NewHolland baler at DM contents over 50 % and with less than 50 % DM the Claas baler made the bales with the highest density. The Taarup baler made the bales with the lowest density at all levels of DM contents.

To compare the results of the tests may be a bit misleading because they where performed at different locations and at different cut seasons. Because of that the maturity and fibre contents of the crops varied a lot and that affects the balers' ability to make bales with high density. And since the NewHolland baler is a flex chamber baler it's hard to measure the nominal volume of the press chamber, so it would probably be better to use the real volume of the bales to get a fair picture of the balers ability to make bales with high density.
My conclusions of this report:
• The comparison of the tests between the different round balers shows big differences
of the bales density. In the first cut the NewHolland baler made bales with the highest
density followed by Claas and the baler who made bales with the lowest density was
the Welger baler. And in the second cut the bales with the highest density were made
by the NewHolland baler at DM contents over 50 % and with less than 50 % DM the

Claas baler made the bales with the highest density. The Taarup baler made the bales
with the lowest density at all levels of DM
• The density in the bales increases when the DM levels increases in the material. All
the balers show the same results, and my results are consistent with results from older
tests.
• It is possible to lower the usage of stretch film and net per kilo DM, if you let the
material dry to levels of 50 % DM before baling it.
• When you buy a new round baler or choose contractor it is important to choose a baler
that makes bales with high density, because it may save you a lot of money.

,

För att lyckas med, och få lönsamhet i sin djurproduktion måste djuren få tillgång till
högkvalitativt grovfoder. En annan förutsättning är att produktionskostnaderna minimeras.
För att kunna producera ett så billigt paketkonserverat foder som möjligt är det viktigt att
balarna är hårt packade, så man får in så mycket som möjligt i dem. Detta mäts som kg
torrsubstans per kubikmeter eller baldensitet.
I detta arbete har jag jämfört packningsförmågan hos fyra rundbalspressar.
Packningsförmågan har jämförts vid olika torrsubstanshalter från 30 upp till 60 procent. De
rundbalspressar som jämförts är tre fixkammarpressar Claas 255, Welger RP235 och en
Taarup bale in one som innebär att det är en press och inplastare i samma maskin (Öhrman,
2003). Den fjärde pressen i jämförelsen var en NewHolland 658 av flexkammarmodell. Av de
utförda försöken gjorde jag det på Welger pressen på en förstaskörd i Halland. Claas och
NewHolland pressarna testades av Olsson och Wilsson i ett försök i Västergötland år 2002.
Försöket gjordes i både första och andraskörd (Olsson och Wilsson 2003). Taarup pressen
testades i en andraskörd av Öhrman. Försöket ägde rum i Närke år 2002 (Öhrman 2003).
Målet var att ta reda på hur stor skillnad i packningskapacitet det är mellan de olika
rundbalspressarna vid olika torrsubstanshalter. För att komma fram till svaren på dessa frågor
vägdes alla balar i försöken och borrningar gjordes för att kunna göra torrsubstansprov på
grönmassan som pressades. Vid sammanställningen av de olika försöken har jag räknat på de
nominella balvolymerna, det vill säga de faktiska måtten på presskamrarna och därifrån fått
fram de olika baldensiteterna.
Slutsatserna av mitt arbete blev dessa:
• Det är stor skillnad i packningsförmåga mellan de olika pressfabrikaten. I min
jämförelse med de nominella balvolymerna gör Claas pressen balar med högst
densitet följd av NewHolland och Welger i förstaskörden. I andraskörden gör Claas
pressen balar med högst densitet upp till cirka 50 % ts och däröver gör NewHolland
pressen balar med högst densitet. Taarup pressen gör balar med lägst densitet bland
pressarna i andraskörden. I tidigare försök med den reala balvolymen har de fått en
annan rangordning. Anledningen till att Claas pressen gör balar med hög denstitet vid
nominellvolymsberäkning kan vara att luckan på Claas pressen eventuellt öppnar sig
vid för högt tryck.
• Med utgångspunkt från ovanstående antagande att luckan på Claas pressen öppnar sig
vid för högt tryck, och att det är svårt att ange en exakt presskammarvolym på
NewHolland pressen som är en flexkammarpress så är det egentligen bara Welger och
Taarup pressen som är jämförbara eftersom de har en fast och exakt
presskammarvolym därför att de har en mekanisk låsning på luckan.
• Baldensiteten ökar hos alla pressarna när torrsubstanshalten stiger i grönmassan vilket
även tidigare studier som gjorts visar.
• Man kan minska förbrukningen av plast och nät per kilo torrsubstans ensilage om
man förtorkar grödan, gärna upp till 50 % torrsubstanshalt.
• Vid investering i rundbalspress bör man lägga stor vikt på val av pressfabrikat
beroende på fabrikatets förmåga att pressa balar med hög densitet vilket är en
ekonomisk fördel. Detta bör man även väga in vid val av maskinstation.

Main title:Jämförelse av fyra rundbalspressars packningsförmåga som funktion av grödans torrsubstanshalt
Authors:Karlsson, Alexander
Supervisor:Hörndahl, Torsten
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete i lantmästarprogrammet / Sveriges lantbruksuniversitet
Volume/Sequential designation:2006:17
Year of Publication:2006
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:LMP Agricultural and Rural Management Programme (admitted before July 1, 2007) 120 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:foder, produktionskostnad, rundbalar
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7725
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7725
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Feed processing and preservation
Language:Swedish
Deposited On:11 Oct 2017 07:44
Metadata Last Modified:11 Oct 2017 07:44

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics