Home About Browse Search
Svenska


isaksson, jessica, 2017. Changes in dairy cows’ temperature. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Lactating cows have a higher heat production due to the milk synthesis compared to dry cows. In the regulation and general advice regarding animal husbandry (SJVFS 2010:15) it is stated that animals should be kept in thermal comfort. Animals have thermal comfort within the thermoneutral zone, where the animals can maintain their heat balance without any difficulty. The thermoneutral zone is restricted by the lower and upper critical temperature. When the temperature in the environment is lower than the lower critical temperature, the animal needs to increase their metabolism to maintain their body temperature. When the temperature in the environment instead is higher than the upper critical temperature the animals will start to sweat or pant, in an attempt to lower the body temperature. If they cannot get rid of the excess heat the body temperature will increase. No measurement of the thermal comfort is made in Sweden today, during the official dairy farm inspections. The aim of this study was therefore to examine if it is possible to measure cows’ thermal comfort by measuring their heat loss.
Temperature measurements were collected from 20 dairy cows (eleven Swedish Red and White cattle and nine Swedish Holstein), at Lövsta the Swedish Lifestock Research Centre at SLU, Uppsala. The temperature measurement methods examined, were one rectal thermometer (Microlife AG, model MT20RA), one skin temperature meter (DM852), one IR meter (TN1) and two IR cameras (FLIR E8 and FLIR C2). The skin temperature meter and the IR meter were used to measure the temperature both ten centimeters below the hip bump and at the neck, while the IR meter also were used to measure the temperature at the vulva. The rectal thermometer was used to measure the temperature seven to eight centimeters into the rectum and photos were taken with both IR cameras at the eye, udder and vulva. The measurements were conducted monthly during the study period (6th February, 8th February, 10th February, 9th March, 19th April, 17th May, 21th June, 18th July, 30th August, 27th September, 13th October, 7th November, 13th December and 18th January). A weather station (Nexus prologue, model: IW004/36-5136) was used to measure the temperature and relative humidity in the middle of the stable. The mean temperatures and variance calculated for the lactating- and dry cows were used to make charts that evaluated and compared the measurement methods. The cows’ milk yield was also obtained and compared to the mean udder temperature.
The conclusion was that the IR meter was most suitable to measure the cows’ thermal comfort, because the mean temperature followed the housing temperature the most and the variance was low even if the housing temperature increased. The skin temperature meter and the IR camera FLIR C2 was after the IR meter the measuring methods that were most suitable to measure the cows’ thermal comfort. These measuring methods was less suitable compared to the IR meter because they followed the housing temperature less and generated a larger variance. The measuring methods that was the least suitable to measure the cows’ thermal comfort were the rectal thermometer and the IR camera FLIR E8. It is however important to remember that the result for the IR cameras could have been different if different measuring locations would have been chosen. More research is needed to construct the most effective method to measure cows’ thermal comfort. It is also important to look at the farmers’ perspective and generate a method that they practically can use to improve the cows’ thermal comfort.

,

Mjölkkor har en högre värmeproduktion på grund av deras mjölkproduktion jämfört med sinkor. I Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. (saknr. L100) står det att djurens behov av termisk komfort ska tillgodoses. Djur har termisk komfort inom den termoneutrala zonen, där djuren kan behålla sin värmebalans utan några svårigheter. Den termoneutrala zonen begränsas av den nedre och övre kritiska temperaturen. När temperaturen i miljön är lägre än den lägre kritiska temperaturen, måste djuret öka sin ämnesomsättning för att bibehålla sin kroppstemperatur. När temperaturen i miljön istället är högre än den övre kritiska temperaturen kommer djuren börja svettas eller hässja i ett försök att minska sin kroppstemperatur. Om de inte kan bli av med överskottsvärmen kommer deras kroppstemperatur att öka. Inga mätningar görs dock idag i Sverige gällande den termiska komforten vid offentliga djurskyddskontroller. Syftet med denna studie var därför att undersöka om det går att mäta mjölkkors termiska komfort genom att mäta deras värmeavgivning.
Temperaturmätningar togs från 20 mjölkkor (elva Svensk röd och vit boskap och nio Svensk Holstein) på Lövsta forskningscentrum, SLU, Uppsala. Temperaturmätnings-metoderna som undersöktes var en rektaltermometer (Microlife AG, modell: MT20RA), en hudtemperaturmätare (DM852), en IR-mätare (TN1) och två IR-kameror (FLIR E8 och FLIR C2). Hudtemperaturmätaren och IR-mätaren användes båda tio centimeter nedanför sittknölen och vid nacken, medan IR-mätaren också mätte temperaturen vid vulvan. Rektaltermometern mätte temperaturen sju till åtta centimeter in i rektum och foton togs med båda IR-kamerorna vid ögat, juvret och vulvan. Mätningarna utfördes en gång per månad under studieperioden (6 februari, 8 februari, 10 februari, 9 mars, 19 april, 17 maj, 21 juni, 18 juli, 30 augusti, 27 september, 13 oktober, 7 november, 13 december och 18 januari). En fuktighetsmätare (Nexus prologue, modell: IW004/36-5136) användes också för att mäta temperaturen och luftfuktigheten i mitten av stallet. Medelvärdena och variansen för de lakterande- och sinkorna beräknades och användes för att göra grafer, vilka utvärderade och jämförde mätmetoderna. Kornas mjölkavkastning jämfördes även med juvrets medeltemperatur.
Slutsatserna är att IR-mätaren är mest anpassad för att mäta kornas termiska komfort eftersom medeltemperaturen följde stalltemperaturen mest och för att variansen var låg även om stalltemperaturen ökade. Hudtemperaturmätaren och IR-kameran FLIR C2 var efter IR-mätaren mest anpassad att mäta kornas termiska komfort. Dessa mätmetoder var mindre anpassade jämfört med IR-mätaren eftersom de följde stalltemperaturen mindre och genererade en större varians. Mätmetoderna som var minst anpassade att mäta kornas termiska komfort var rektaltermometern och IR-kameran FLIR E8. Det är dock viktigt att komma ihåg att resultatet för IR-kamerorna kunde ha blivit annorlunda om andra mätplatser hade valts. Mer forskning behövs för att konstruera den mest effektiva metoden för att mäta kors termiska komfort. Det är också viktigt att studera det ur bönders perspektiv och generera en metod som de praktiskt kan använda för att öka kors termiska komfort.

Main title:Changes in dairy cows’ temperature
Authors:isaksson, jessica
Supervisor:Staaf Larsson, Birgitta
Examiner:Dahlborn, Kristina
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC
Department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:dairy cows, core body temperature, rectal temperature, skin temperature, infrared camera
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7312
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7312
Subjects:Animal ecology
Language:English
Deposited On:02 Oct 2017 06:47
Metadata Last Modified:02 Oct 2017 06:47

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits