Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Active immunization against gonadotropin-releasing hormone (GnRH) is an alternative to surgical castration of male pigs to avoid boar taint. The aim of this study, including 128 pigs, was to evaluate the effect of a GnRH-vaccine Improvac® on performance and on social and sexual behaviour. Male pigs were assigned to three treatments; surgical castration at four days of age, immunization against GnRH and no castration. Vaccination was performed eight and four weeks before slaughter. Surgically castrated male pigs had significantly lower daily weight gain during the suckling period than entire male pigs (235 vs. 268 g). Daily weight gain from start of the experiment (at 69 days of age) to the second injection (at 139 days of age) did not differ between the groups. Immunization against GnRH resulted in significantly higher daily weight gain (160 g) compared to the other groups after the second dose of Improvac®. Immunocastrated males had 0.5 kg higher daily feed intake in this period than entire male pigs, but similar to castrated pigs. Immunized pigs had 1.5%-units lower lean meat content in carcass than entire male pigs, but 2.2%-units higher than surgically castrated pigs. They had significantly lower dressing percentage. After the second dose of Improvac®, the immunized pigs had less skin damage than the entire male pigs (21% vs. 33% of the pigs), but the same frequency as the surgically castrated. The frequencies of aggressive and social behaviours were lower for the immunized pigs than for the entire male pigs and they performed no mounting behaviour at all. Testes weight and length of Gl. Bulbourethralis at slaughter were significantly lower for the immunized pigs.

Hos en del hangrisar bildas s.k. ornelukt i köttet i samband med puberteten och därför
kastreras de flesta hangrisar under den första levnadsveckan. Androstenon och skatol är de
viktigaste komponenterna i lukten. Detta examensarbete är en del i hangrisprojektet
”Alternativ till kirurgisk kastrering av gris”, som genomförts på SLUs försöksstation, vars
syfte var att undersöka om det går att producera griskött av hög kvalitet utan ornelukt med
hjälp av immunokastrering. I försöket ingick 128 hangrisar, 88 i 11 konventionella
slaktsvinsboxar och 40 i två storboxar med djupströ. I storboxarna fanns intakta hangrisar. I
de konventionella slaktsvinsboxarna fördelades grisarna på tre försöksled; kirurgiskt
kastrerade, immunokastrerade (immunisering mot gonadotropin releasing hormone (GnRH)
med Improvac®) och okastrerade hangrisar. Injektioner med Improvac® utfördes åtta och
fyra veckor före slakt, vid en medelvikt av 58 resp. 88 kg. Grisarna vägdes varje vecka och
vägde i genomsnitt 124 kg då de slaktades. Beteendestudier gjordes vid fyra tillfällen, vid en
medelvikt av 49, 78, 111 och 119 kg. Studien visar att kirurgiskt kastrerade hangrisar växte
signifikant sämre från födsel till avvänjning jämfört med grisar som inte kastrerats (235 resp.
268 g per dag; p=0,005). För daglig viktökning från start fram till den andra injektionen fanns
inga signifikanta skillnader mellan försöksleden. Immunisering mot GnRH medförde en
signifikant högre daglig viktökning (160 g) än hos okastrerade hangrisar och kirurgiskt
kastrerade. Immunokastrater hade 0,5 kg högre dagligt foderintag än hangrisar under de sista
fyra veckorna efter andra Improvac® injektionen. De immunokastrerade hangrisarna hade
1,5%-enheter lägre köttinnehåll än okastrerade hangrisar men 2,2%-enheter högre än
kirurgiskt kastrerade. De immunokastrerade hangrisarna hade signifikant lägst slaktutbyte.
Efter den andra injektionen var immunokastrerade hangrisar mindre rivna än okastrerade
hangrisar (21 resp. 33% av djuren), men lika rivna som kirurgiskt kastrerade. De utförde
också färre sociala beteenden än okastrerade hangrisar och inga upphopp alls. Testikelvikten
och längden på Gl. Bulbourethralis var signifikant lägre hos de immunokastrerade
hangrisarna.