Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

For thousands of years, humans have reflected on and debated the exploitation of animals in captivity and the environment provided for them. Animal ethics has been a documented subject since the antiquity and is in present time an important philosophical topic in both scientific and public interest. In the latter half of the 20th century, animal welfare grew as a public and scientific matter. The most prominent ethical theories discussed in philosophy during this time were utilitarism and animal rights. The issues discussed were if and how non-human animals can suffer and if or when the non-human animal’s welfare are more valuable than the human benefits.
Legislation about animal protection was implemented in northern Europe during the 20th century, and made Sweden follow the trend. The first animal protection law of Sweden was implemented 1944 and made requirements such as animals in captivity should have a good environment, be cared for and not suffer exhaustion of work. The animal protection law of Sweden was updated in 1988 due to the growing public awareness of animal testing procedures. The public were especially concerned about animal testing of cosmetic products, since it has no medical purpose. Another reason was that there were worries about the welfare of livestock and that they may suffer for economic profit. In 2011, the official investigations of the Swedish government made a publication to respond to the demand for a new animal protection law in Sweden. They proposed that animals in captivity should not only be protected from unnecessary suffering, they should also be offered a prosperous care, treatment and environment. The proposal for a new law suggested that it is important that legislation have detailed definitions, is based on science and includes all species, but still considers the differences of custom needs. Since 1944, the ethical approach in legislation has changed from not allowing treatment that causes animals unnecessary suffering of the more severe kind, to focus on welfare and not cause them unnecessary suffering if it does not have a defendable motivation, such as medical research.

Djuretik är ett dokumenterat ämne ända sedan antiken och diskussionerna förs fortfarande om hur människan ska behandla andra arter. Faktum är att ämnet aldrig varit större än under de senaste decennierna. Under den senaste tiden av 1900-talet ställdes framförallt de två mycket välkända profiler inom djuretiken mot varandra. En av dem var Singer som tillämpar en teori om att skapa så stor vinst för så många som möjligt på liten bekostnad i sina resonemang och den andra var Regan vars filosofi var att inte nyttja djur överhuvudtaget med anledning av varje individs värde. Utöver de här teorierna har det debatterats om diskriminering av individer på grund av tillhörighet till en art. Det finns mycket forskning om vad som är välfärd för djuren och hur den ska uppfyllas, problemet är dock att det kan vara svårt att avgöra vad som är välfärd för djuret på grund av att människan tillämpar sina egna känslor i situationen. Därför är det viktigt att ha goda kunskaper om djurens beteende och hur det kan skilja sig mellan arter. Det har visats sig att människan lär sig redan som barn att skapa en viss relation till andra djur och att det har att göra med vad vuxna ger dem för förutsättningar. Särskilt viktigt är det att barn får ha en viss kontakt med djur regelbundet upp till vuxen ålder för att deras kunskap ska förbli.
Den första lagen om djurskydd i Sverige trädde i kraft 1944 efter att man i flera år bedömt att det behövdes ett skydd för djuren. Det berodde delvis på att flera av Sveriges grannländer antagit en djurskyddslag och allmänheten hade visat opinion för viljan att ha en i landet. Förslaget som lagts fram av Statens offentliga utredningar omarbetades dock till viss del för att göra lagen mer övergripande. På 80-talet var man bekymrad över att den ekonomiska vinsten i djurproduktion påverkade djurens miljö negativt samt att befolkningen blivit medvetna och även missnöjda över hur försöksdjur kunde behandlas. Lagen från 1944 gjordes därför om till den djurskyddslag vi har idag.
Eftersom lagstiftningen baseras på allmänhetens moraliska intressen är det viktigt att de etiska diskussionerna kombineras med forskning. En ny utredning för att göra om hela djurskyddslagen lades fram 2011. Statens offentliga utredning var mycket omfattande och ville nu lägga mer fokus på att lagen ska vara vetenskapligt grundad. Den största förnyelsen skulle bli att flytta fokus från att undvika smärta och lidande, till att satsa på välfärden och en gynnande djurmiljö samt att tydliggöra att människan måste ta ansvar för sin djurhållning, då det är nödvändigt med en bra omvårdnad eftersom de hålls i fångenskap. En ny brottsrubricering finns med i utredningens förslag som ska kunna användas för att döma mot grövre slag av brott mot djurskyddslagen, påföljden för den brottstypen skulle då vara upp till fyra års fängelse, vilket är en stor skillnad mot det maxstraff på två år som finns i Sverige idag.