Home About Browse Search
Svenska


Odelstierna, Carl and Stockenström, Fredrik von, 2006. Miljöredovisning, i användarens intresse? : en studie av tre skogsbolag. SLU, Dept. of Economics, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Economics

[img]
Preview
PDF
378kB

Abstract

Since the Bruntlandreport was published 1987, companies have shown their environmental commitment through an environmental account. Companies started these accounts because their rivals started having them and today most large companies have a environmental account or sustainable development report. The information given by the companies have been seen as slanted, and others see it only as a part of the image production for the companies. There have been several investigations of the stakeholders of environmental reports and it is not clear who is the primary stakeholder, in other words who actually reads them. All different stakeholders have different views of what an environmental account should encompass. Therefore, there are differences in opinion of the use of environmental reports, between the companies and other stakeholders. One of the main issues is the primary use of these accounts. Which stakeholder generates the largest utility from them and also, whether or not, the forestindustry reports on relevant and up to date information.

Our aim with this theses is to see if forest industry's environmental accounts give the information and produce the utility which stakeholders request. Furthermore, this paper will show what incentives the different actors have to use environmental accounts, and, finally illustrate who are the primary and secondary stakeholders for the forestindustry. The forest industry is the industry which has had the largest need for environmental consciousness. The forest has a large effect on the environment both through the photosynthesis and the carbon dioxide balance. The forest industry in Sweden is among the industrial leaders when it comes environmental consciousness and concerns. This is one of the reason that we choose to look at this particular industry.

We have used relevant and up to date stakeholder theories as a base for our study. The theories we use are the stakeholder model, the guidelines for environmental accounts, the state's constraints and the motives for environmental accounts. The study is made in a "actors point of view" of the three forest enterprises and different stakeholders. The three corporations we used are Holmen, SCA and Sveaskog. And from these we have also interviewed presumptive stakeholders. These stakeholders have been forest suppliers, shareholders, environmental groups, insurance companies, fund firms and authorities.

The reason for finding environmental accounts in many corporations, in spite of the fact that it is not a legal obligation, is partly due to the norm that "everyone does it". Many firms also admit that another reason is to avoid the badwill that may arise from lack of such information. When environmental accounts first were introduced it was seen as something necessary for the people who were affected and for the firms reputation. The intended stakeholders at the time was primarily the local population and the employees. Today, basing it on the three companies used in this study, we can see that the primary stakeholders today have a much larger commercial incentive for the environmental accounts. The primary stakeholders still consists of employees, but also their customers, suppliers and fund firms. Customers want to see environmental friendly goods from the start to end and this includes financial institutions with environmental and ethical norms. Environmental groups are also important stakeholders, though their role has changes overtime. Thesedays, they often try to cooperate with the different firms. This is done through feedback and an active dialogue to reach better results.

,

Sedan Bruntlandrapporten kom 1987, har företag i större utsträckning visat sitt miljöengagemang
via en miljöredovisning. Många företag började miljöredovisa för att
konkurrenter miljöredovisade. Numera har de flesta större företag en miljöredovisning eller
en hållbarhetsredovisning. Den information som redovisats av företagen har av vissa ansetts
som vinklad. Andra tycker att miljöredovisningen är ett steg i ett imageframställande för
företagen. Det har gjorts flera undersökningar om miljöredovisningens intressenter. Vilka som
är primära intressenter och vilka som faktiskt läser den. Dessa intressenter har därefter haft
olika uppfattningar och krav om vad miljöredovisningen ska innehålla. Det finns därför
skillnader mellan företagens uppfattning och intressenternas användningsområde. Det finns
också flera stora frågor angående användandet av miljöredovisningen, vilka intressenter som
har störst nytta av miljöredovisningen och om företagen redovisar relevant och aktuell
information för intressenterna.
Vårt syfte med detta examensarbete är att ange skogsbolagens primära och sekundära
intressenter. Vidare skall denna undersökning visa vilka incitament dessa parter har att
använda miljöredovisningen och slutligen klargöra om skogsbolagens miljöredovisning ger
den information och nytta som intressenter efterfrågar.
Skogsindustrin är den bransch som har haft störst behov av ett miljöarbete. Skogen har en
enorm påverkan på miljön genom både fotosyntesen och koldioxidbalansen. Inom
skogsindustrin hör Sverige bland de främsta i världen var det gäller miljöhänsyn och
miljöframgångar. Detta var en ut av de anledningarna till att vi valde denna bransch. Vi har tagit för frågeställningen relevanta och aktuella teorier som grund för vår studie. Olika
perspektiv möts i en teoretisk ansats som är baserad på den klassiska intressentmodellen. Den
empiriska ramen utgörs av riktlinjer för miljöredovisningen och myndigheters krav. Studien
har utgått ifrån ett aktörsynsätt på de tre fallstudier av skogsbolag och deras olika intressenter.
De tre skogsbolagen är Holmen, SCA och Sveaskog. Utifrån dessa har vi också intervjuat
presumtiva intressenter. Dessa intressenter har varit skogsleverantörer, aktieägare,
miljögrupper, försäkringsbolag, fondbolag och myndigheter.
Anledning till att många företag miljöredovisar beror delvis på den norm, det vill säga att
”alla” miljöredovisar. Skogsbolagen erkänner också att de miljöredovisar för att inte få den
badwill som företaget annars får genom att inte miljöredovisa. När miljöredovisningen kom
ansågs det som nödvändigt för omgivningen och företagets rykte. De målintressenter var vid
den tiden primärt sett lokalbefolkning och anställda. Idag, utifrån dessa tre skogsbolag, kan vi
se att de aktuella primära intressenterna har ett betydligt mer kommersiellt
användningsintresse av miljöredovisningen. Dagens mer primära intressenter består
fortfarande av anställda, men också av affärskunder, leverantörer och fondbolag.
Affärskunder vill se miljövändliga varor i tidigare led medan fondbolagen har etik och
miljöfonder som baserar sig på företagens miljöredovisningar och hållbarhetsredovisningar.
Miljögrupper är en annan intressentgrupp, fast i mindre omfattning, vilka ofta har en uppgift
att samarbeta med företagen. Detta genom återföring och dialog för att nå ett bättre resultat.
Miljögrupper har också en stor användning av miljöredovisningen för riskanalyser.

Main title:Miljöredovisning, i användarens intresse?
Subtitle:en studie av tre skogsbolag
Authors:Odelstierna, Carl and Stockenström, Fredrik von
Supervisor:Mark-Herbert, Cecilia
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för ekonomi
Volume/Sequential designation:423
Year of Publication:2006
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:EKNMP Economics and Business Administration, Programme with specialisation in Natural Resources 240 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Economics
Keywords:miljöredovisning, hållbarhetsredovisning, miljö, intressenter, användare, motiv, skogsindustrin, SRI, företagsledning, anställda, fondbolag, aktieägare, skogsägare, miljögrupper, kunder, lokalbefolkning, SCA, Holmen, Sveaskog, redovisning, skogsbolag, gediget examensarbete
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6921
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6921
Subjects:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Economics
Economics and management
Language:Swedish
Deposited On:18 Sep 2017 11:04
Metadata Last Modified:18 Sep 2017 11:04

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits