Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Studiens syfte är att identifiera åtgärder, som de gotländska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar på ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, är av varjehanda slag – kostnads- och intäktsposter, företagsledning i bred bemärkelse (vilken är överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika "mjuka" variabler av psykologisk och social karaktär (vilka är överordnade företagsledningsförmågan).

Studien bygger på tre teorier, nämligen nätverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna.

Det empiriska materialet samlades in i tre omgångar. Först reste jag runt till 19 av Gotlands 114 grisproducenter. De 19 som valdes ut är de, som mest påverkar Gotlands totala slaktvolym av grisar. De personliga intervjuerna gjordes dels för att erhålla en generell bild av hur det är att vara gotländsk grisproducent, dels för att samla in deras bokslut. När dessa bokslut sammanställts av min kontaktperson, Stefan Nypelius hos LRF Konsult i Visby, kunde jag utläsa vilka av Gotlands grisproducenter som är de mest lönsamma. Hos fem av dessa 19 grisgårdar gjorde jag sedan per telefon kvalitativa intervjuer för att undersöka om mina teoretiska hypoteser stämmer överens med verkligheten.

Av intervjuerna framgår att det som avgör om en grisproducent har ett lönsamt lantbruksföretag inte enbart är externa faktorer, som inte är påverkbara för den enskilde lantbrukaren. Det finns en rad mentala förklaringar till att vissa lantbrukare är mer lönsamma än andra. Det finns även mentala barriärer mellan de olika lantbrukarna, till exempel värderingar som omöjliggör samarbete mellan gårdarna. Dessa hinder drar ned lönsamheten hos de gotländska grisproducenterna.

Många av kommentarerna från de intervjuade handlar om att det är svårt att vara öppen. De flesta lantbrukarna upplever att det är svårt att berätta om sin produktion och sitt företags lönsamhet. Det finns även en rad kommentarer som tyder på att jantelagen är stark bland Gotlands lantbrukare.

Studien innehåller en rad "mjuka" variabler hos de intervjuade lantbrukarna. Exempel på detta är sociala faktorer, hur de resonerar när större investeringar skall göras eller hur de förhåller sig till att samarbeta med andra lantbrukare. Andra variabler kan vara grisproducentens inställning till det egna lantbruksföretaget eller vilken inställning han har till externa hinder.

Om Gotlands grisproducenter skall kunna förbättra sin produktion ska de ha inställningen att de måste ändra sin produktion. Det går inte att leva på gamla meriter, utan den gotländske grisproducenten måste hela tiden utveckla nya idéer och ta till sig andras kunskap. Att vara nöjd med den produktion man har är farligt i den föränderliga värld som dagens grisproducent lever i.

Gotland is Sweden’s largest island, located in the Baltic Sea. Since Sweden became a member
of the European Union in 1995, some Swedish regions have got profitability problems in their
pig production and other agricultural sectors as well. Gotland is one of those regions.
This study aims at identifying solutions that the Gotlandic pig breeding farmers could apply to
overcome the obstacles and exploit the opportunities for a more profitable pig-breeding. The
obstacles and the opportunities concern costs and revenues, entrepreneurship in a wide sense
as well as psychological and social factors.
This study is based upon three theories, about networking, entrepreneurship and regional
development. Analyses of these theories resulted in a number of hypotheses, which were
transformed into the questions asked during interviews with Gotlandic pig producers.
The empirical material was collected in three stages. The first one is personal interviews with
19 of Gotland’s 114 pig breeders. Those who were selected are the ones with the largest size
of operations. Personal interviews were chose in order to get a general image of what the
situation is like for a Gotlandic pig breeder. Second, the balance sheets and the profit-and-loss
accounts from the 19 respondents were compiled. The figures indicated clearly who were the
most successful of the Gotlandic pig farmers. Third, I conducted telephone interviews with
five out of these 19 farmers. The aim of these interviews was to see if the theoretically
deduced hypotheses were in line with reality. The findings indicate that what makes a successful farmer is not only external factors. There
are obviously a few psychological explanations to why some farmers are more successful than
others. There are also psychological barriers between different farmers, for example the
valuation of partnerships between farmers that hinders farmers to develop more profitable
farm operations.
Many comments from the interviewees concern the difficulty of being “open”. Most farmers
find it hard to tell others about their profits and business. Unfortunately, due to the
competition, there is a profound feeling of ‘envy’ amongst farmers on Gotland.
This study contains a few “softer” factors. An example is the way of thinking when investing
and/or the importance of collaboration between pig breeding farmers. Other factors concern
the pig breeder’s view of his or her business and how he or she handles external obstacles.
If the Gotlandic pig breeding farmers want to improve their businesses they must accept a
more flexible way of thinking. The farmers must develop new ideas but most importantly, be
aware of other farmers’ knowledge and experiences. It is dangerous for the pig breeder, and
any other farmer, to be satisfied with one way of thinking when the enterprise of farming is in
constant change.