Home About Browse Search
Svenska


Lidman, Linus, 2003. Urskogen med de stämpelbleckade gammeltallarna : en skogshistorisk tolkning av Brännlidens naturreservat. SLU, Dept. of Forest Ecology and Management, Umeå. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
7MB

Abstract

People have used forest resources in northern Sweden for different purposes. Before the 20th century the forest was used for many different reasons, but during the past 200 years it has become an industrial raw material. The presence of people in the forest has left different kinds of traces in the forests. One example is culturally modified trees (CMT´s). The aim of this study was to study and document how people have used the forest resources during the last centuries in Brännlidens nature reserve, and what kind of traces this land use has left. I did during spring and summer 2002 an inventory of CMT´s in the area to address this aim. Total numbers of CMT´s in my field investigation was 71, distributed on 42 trees. In my lineassesing of the area, which is 85 hectares, did I assessed approximately 10 % of the area and found in total 180 CMT´s, which will be about 2.12 CMT´s per hectare. The most common CMT in the area was trail blazes (28 st) and logging blazes with stamp-axe mark (24 st). Trail blazes with the message: "a trail passes here", and cutting blazes with the message: "trees approved to be cut". The inventory shows that humans have felled trees in the area during the late 1900´s century. Remaining, blazed pines in the area from old-time dimensioncuttings suggest this. Two trails that pass through the nature reserve, which have frequent blazes, confirm that humans used the trail in the area during a long time. Sami people have also been present in the area, because I found Pine bark-peelings that suggest this. Sami people peeled pine trees to use the inner-bark as food and for storage of reindeer sinews.
Our nature reserves have both biological and cultural values. This fact increases the
complexity when dealing with the issue of preserving forests. By interpreting CMT´s it is
possible to get unique information of historic use of forests in a greater context. The CMT´s that are still present in the forest can increase our knowledge of history and we are obligated to preserve this culture heritage for future generations to the best of our ability.

,

Människan har under lång tid hushållit med de skogliga resurserna för olika ändamål.
Tidigare användes skogen främst för husbehovsändamål till att under de senaste 200 åren
alltmer blivit en industriell råvara. Människans närvaro har lämnat olika typer av spår i
skogarna. Spåren efter detta nyttjande kan man än idag se, t.ex. i form av kulturspår i träd.
Huvudsyftet med detta arbete har varit att studera och dokumentera hur människan hushållit
med skogsresurserna under de senaste århundradena i Brännlidens naturreservat samt vilka
spår som detta skogsnyttjande har lämnat. Under våren och sommaren 2002 genomförde jag
en inventering av kulturspår i träd inom mitt undersökningsområde, dels genom en
linjetaxering men också genom en riktad inventering av områden rikt på kulturspår. Totalt
fann jag 71 kulturspår, fördelat på 40 träd. I det linjetaxerade området, som är 85 ha stort,
inventerade jag ungefär 10 % av ytan och hittade sammanlagt 18 träd med kulturspår, vilket
innebär 2.12 kulturspår per hektar. Den vanligaste typen av kulturspår i området var
stigbleckor (28 st) och stämpelbleckor (24 st). Stigbleckor med budskapet: ”här går en
färdväg”, och stämpelbleckor med budskapet: ”träd godkända att avverkas”. Inventeringen
visade att människan avverkade skog här under 1800-talets senare hälft. Kvarstående,
stämplade tallar från 1800-talets dimensionsavverkningar i området vittnar om detta. Två
stigar, med frekventa stigbleckor, bekräftar att människan under lång tid haft färdvägar genom
reservatet. Det visade sig även att det funnits samisk närvaro i området eftersom jag hittade ett
antal barktäkter där samerna tagit innerbarken till mat eller förpackningsmaterial.
Våra naturreservat har förutom sina naturvärden även en skatt av kulturvärden. Detta faktum
ökar komplexiteten när det blir fråga om att bevara skogsområden. Genom att tolka kulturspår
kan man få unik uppfattning om historiskt nyttjande i ett större sammanhang. De spår som
ännu idag finns i våra skogar kan öka vår kunskap om historien och jag anser att vi är
skyldiga att i möjligaste mån bevara detta kulturarv för framtida generationer.

Main title:Urskogen med de stämpelbleckade gammeltallarna
Subtitle:en skogshistorisk tolkning av Brännlidens naturreservat
Authors:Lidman, Linus
Supervisor:Östlund, Lars
Examiner:UNSPECIFIED
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2003
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:MSc Forestry
Department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:skogshistoria, naturreferens
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6953
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6953
Subjects:Nature conservation and land resources
Plant ecology
Language:Swedish
Deposited On:19 Sep 2017 08:28
Metadata Last Modified:19 Sep 2017 08:28

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits