Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Städer förändras när solen går ner. Nya rum och vyer framträder och känslan blir annorlunda; spännande, romantisk, skrämmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del på de som gestaltar dem. Ljussättning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan få människor att vilja och kunna vistas mer utomhus, även efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll såväl för stadens attraktivitet som för stadsmänniskans hälsa och välbefinnande, då vi året runt behöver vår utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.
Ljussättning borde därför ha en lika viktig del i stadsplaneringen som andra moment. Ljuset i staden bör inte endast handla om funktionalitet i form av trafiksäkerhet, driftsekonomi, storskalig rationalitet och undvikande av vandalism, då detta ofta resulterar i oattraktiva och otrivsamma miljöer. Belysning bör även handla om estetik, atmosfär, rumslighet och säkerhet. Med hjälp av ljusteknik kan vi efter mörkrets fall göra tråkiga fasader färgstarka, svarta vattendrag mystiska, kala växter blommande, övergivna lekplatser spännande, skrämmande parker inbjudande och tomma gator och torg levande.
Belysning betyder dock inte alltid mer belysning. En blandning av olika slags ljuskällor kan lätt förfula och skapa förvirring i en miljö, så det kan vara lika viktigt att ta bort som att tillföra ljus. Mörkret har dessutom sina kvaliteter och behövs för dygnsrytmen hos både människor, djur och växter. Vi behöver även mörkret för att kunna se stjärnorna och få våra fantasier att sväva iväg. Mer belysning betyder även mer energianvändande, vilket inte går ihop med städernas strävan mot hållbar utveckling. Nya, mer miljövänliga ljuskällor såsom LED, finns dock numera att använda. Med kunskap i ämnet och ett smartare användande av ljuskällor, behöver man inte heller använda så mycket belysning – kvalitet framför kvantitet.
Utöver litteraturstudier har jag studerat sex olika exempelplatser i Malmö, där tre av dem är positiva exempel på platser, som utnyttjas väl kvällstid och de tre andra är dess motsatser. Jag har även utfört spontanintervjuer med användarna av dessa platser och intervjuat en landskapsarkitekt och två ljusdesigners, som gestaltat och ljussatt några av dem. Mina sex exempelplatser är utvalda för att kunna jämföra ”bra och dålig" belysning på offentliga platser med samma förutsättningar för användning.

Cities change after sunset. New rooms and views appear and feel to be different; exciting, romantic, scary or unsafe! What they become depends largely on those who shape them. Lighting provides landscape architects, among others, the possibility to create appealing and attractive places in the city, which can make people want to and be able to stay outdoors more, even after darkness falls. This has implications for the city's attractiveness as well as to the people's health and welfare, because we all year round need our outdoor environments for meetings, activities, fresh air and recreation.
Therefore, lighting should have an equally important part of urban planning as other factors. The light in the city should not only focus on functionality in the form of road safety, operating economy, large-scale rationality, and avoidance of vandalism, as this often results in unattractive and unpleasant environments. Lighting should also focus on aesthetics, ambience, spatial and security. With the help of lighting technology, we can make boring facades colourful, black water mysterious, bare plants flowering, abandoned playgrounds exciting, frightening parks inviting and empty streets and squares can be made alive.
But lighting does not always mean more lighting. A mixture of different types of light sources can easily be ugly and create confusion in an environment, so it may be equally important to remove light, as to provide light. Darkness also has its qualities and is necessary for circadian rhythms for humans, animals and plants. We also need the dark to see the stars and have our fantasy brought to life. More light also means more energy use, which is not correspondent with urban quest for sustainable development. Though, more environmentally friendly means such as LED’s are now available for use. With knowledge and a smarter use of light sources, one does not need to use as much lighting - quality over quantity.
In addition to literary studies, I have studied six different example locations in Malmö, where three of them are positive examples of sites that are well used during the evening and the other three are their opposites. I have also conducted spontaneous interviews with the users of these sites and interviewing one landscape architect and two lighting designers that have been working on some of the places. My six sites are selected in order to compare the “good and bad” lighting in public places with the same conditions of use.