Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Investment aid is a part of the Rural Area Programme, which contains support to Swedish agriculture and the countryside. There is a new programme every seventh year and SLU (Swedish University of Agriculture) has the mission to perform the evaluation of the previous programme, which lasted between 2000 -2006. The investment aid's aim is to support investments that, among other things, support the adaptation or conversion to more environmentally friendly production methods, improves the product quality, develops new or complementing activities, and improves the environment and the animal- and working environment. The question is if it's only money that matters for these kinds of investments to be done and what has happened with the money that was paid? This thesis investigates how the investment aid has affected the receivers. Hopefully, it can contribute to the full evaluation of the previous Rural Area Programme.

The method for the work has mainly been in-depth interviews with four applicants and a phone survey with 42 applicants. The aim with the in-depth interviews was partly to get a deeper understanding of the impacts of the aid and partly to formulate questions that could be used in the phone survey. The sample of applicants was made proportionally to the total population, which implies that, even though the sample is relatively small, it still provides a good picture of the reality. The total population of applicants was 4478 people. There were no relations between the one's who didn't respond and size of investment or aid.

The results show that the average size of investment among those who got their application approved was about 1.3 million Swedish kronor. The most common investments were investments in stables and milk production. About a third of the respondents consider the aid to have been very determining for the implementation of the investment and about 75 percent consider the aid to have been determining in some degree. The aid was more determining for investments aiming to reduce the environmental affection and develop new activities, than for other investments. The results also show that the largest challenge with the investment was to find time to do it. Financing was one of the smallest challenges. The implications of this thesis and the full evaluation of the Rural Area Programme can hopefully contribute to the rules and regulations about the investment aid being better designed in the future.

Investeringsstöd ingår i LBU-programmet (Landsbygdsutvecklingsprogrammet), som
innehåller stöd till Sveriges jordbruk och landsbygd. Vart sjätte år kommer ett nytt program
och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) fick uppdraget att genomföra utvärderingen av det
förra programmet, som gällde mellan 2000-2006. Syftet med investeringsstödet är att fler
investeringar ska genomföras som bl.a gynnar anpassningen eller övergången till mer
ekologiska produktionsmetoder, förbättrar produktkvaliteten, utvecklar ny eller
kompletterande verksamhet och förbättrar miljön samt djur- och arbetsmiljön. Frågan är om
det bara är pengar som behövs för att fler investeringar av den här typen ska genomföras och
vad som har hänt med de pengar som betalats ut? Det här examensarbetet undersöker hur
investeringsstödet har påverkat de stödmottagande företagarna och kan förhoppningsvis bidra
något till utvärderingen av det förra LBU-programmet.
Metoden för arbetet har huvudsakligen varit djupintervjuer med fyra
stödansökare och en enkätundersökning med 42 stödansökare. Syftet med djupintervjuerna
var dels att få en djupare förståelse för stödets effekter, dels att formulera frågor som skulle
användas i enkätundersökningen. Urvalet av stödansökare gjordes proportionelt till den totala
populationen, d v s att även om urvalet är relativt litet ger det ändå en god uppfattning om
verkligheten. Den totala populationen av stödansökare var på 4478 personer. Det fanns inga
samband mellan de som inte svarade på enkäten och investeringens eller stödets storlek.
Resultaten från enkätundersökningen visar bl.a. att för dem som fick sin
stödansökan beviljad var den genomsnittliga storleken på investeringen cirka 1,3 miljoner
kronor. De vanligaste investeringarna avsåg investeringar i djurstallar och i mjölkproduktion.
Cirka en tredjedel av respondenterna ansåg att stödet hade varit mycket avgörande för
investeringens genomförande och ungefär tre fjärdedelar tyckte att stödet hade varit
avgörande i någon grad. För investeringar som syftar till minskad miljöpåverkan och
utveckling av ny verksamhet visade sig dock stödet vara mer avgörande. Resultaten visar
också att den största utmaningen vid investeringen var att avsätta tid till den. Finansiering var
en av de minsta utmaningarna. Implikationerna från detta arbete och hela utvärderingen av
LBU-programmet kan förhoppningsvis bidra till att reglerna kring investeringsstödet i
framtiden utformas bättre.