Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Naturvårdsbränning utförs i syfte att öka och bevara ett områdes befintliga naturvärden. Kontinuerligt återkommande bränder är nödvändiga för att bevara vissa naturvärden, såsom flerskiktade brandpräglade skogsbestånd, i landskapet. Genom att utföra olika typer av huggningsingrepp före bränningen kan man lättare skapa en flerskiktad beståndsstruktur. Samtidigt påverkas förutsättningarna för att bränna genom att ljusinsläpp, avdunstning och därmed fukthalten i markskiktet ändras. Därmed påverkas några av de faktorer som, tillsammans med flera andra, styr brandförloppet. De befintliga substrat, i form av olika typer av död ved, som är intressanta ur naturvårdsperspektiv påverkas också rätt så påtagligt av en brand. En del brinner upp helt medan vissa knappt påverkas alls. I många fall åstadkommer man en förändring av materialets karaktär. Många av dessa, exempelvis gammal död tallved som innehåller brandljud och som dessutom är ytkolad, har upplevt ett flertal bränder förut och varje brandtillfälle kan ses som ett steg i en kontinuerlig process där en successiv förändring av det enskilda substratet hela tiden fortskrider. Vid brandtillfället skapas samtidigt nya substrat som så småningom ersätter de gamla. Brandpräglade områden med höga naturvärden i form av stora mängder död ved i olika stadier har ju skapats av branden och bör få brinna återigen för att dessa värden ska bevaras på lång sikt.