Home About Browse Search
Svenska


Oskarsson, Markus, 2007. Strategiskt beslutsfattande : hur svenska lantbrukare agerar för att anpassa sig till sockerreformen. SLU, Dept. of Economics, Uppsala. Uppsala: SLU, Dept. of Economics

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

A severe profitability decline in sugar beet production in all of Europe is one of the consequences of the latest reform of the EU sugar regime. In south of Sweden, sugar beets is the crop that has been the most profitable by far for the last decade. The high profitability has contributed to the high rate of increase in the price of land and has restrained the structural change towards a more effective agriculture. Because of the reform, all sugar beet producers are facing diminishing income and must find ways to compensate this.

The aim of this master thesis is to study how Swedish farmers adapt to the sugar beet reform. A questionnaire was sent to 354 randomly selected sugar beet producers. The questionnaire included questions about farmers' decision making and factors affecting it. Focus of the study is whereas the farmers have found, decided upon or implemented any options to compensate for the income loss. The response rate of the questionnaire was 58 %. The collected data was analyzed with averages and t-tests.

All beet producers have realized that the sugar beet reform is or will be a problem for them. Most of them realized this in 2005 and in average they estimate that they will lose about 200 000 SEK a year due to the sugar regime reform. Of the respondents, 80 % have found options they consider, 64 % have decided upon an option and 54 % have implemented an option. The most common options is to reduce costs, work outside of the company, invest in grain drying and storing, increase acreage, cooperate more, increase beet cultivation, increase other crop than sugar beet and to increase custom agricultural services. Big or small new activities or increase of present activities other than the ones already mentioned was also very common. The range of the options was wide. Among the farmers that have found options that they consider, only one third believe that the options will cover the income losses fully.

When searching for information about the on farm consequences of the sugar regime reform, the most common sources were the Swedish sugar beet producers' central association, Danisco and agricultural magazines. To find information about options of action the farmers prefer to use soil and crop advisers, agricultural magazines, neighbors and colleges, and business advisers. When options were found and evaluated, 73 % of the farmers were found to use analytical methods. When options were decided upon, 83 % of the farmers used analytical methods. This shows that when the choice and implementation of an option comes closer, farmers tend to use more analytical methods.

The respondents were divided into four groups based on how fast they have found, decided upon and implemented options, which indicates different efficiency of the decision making process. The most process-efficient farmers were compared with the least process-efficient and some interesting differences were found. Some of the factors that were characteristic for a process-efficient decision making were to discuss more, use more analytical methods, more developed mental models, internal locus of control, less risk aversion and more expressive values.

,

EU:s reform av marknadsordningen för socker gör att lönsamheten i sockerbetsodling kommer att
sjunka drastiskt. I södra Sverige har sockerbetor varit den gröda som haft överlägset bäst
lönsamhet och i stor utsträckning påverkat stigande markpriser och hämmat strukturomvandling
mot ett effektivare lantbruk. På grund av sockerreformen kommer alla lantbrukare som odlar
sockerbetor att ställas inför försämrad lönsamhet. I och med detta problem måste de hitta vägar
att klara sig med lägre inkomst än vad sockerbetor tidigare har gett eller hitta vägar att
kompensera inkomstbortfallet.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenska lantbrukare agerar för att anpassa
sig till sockerreformen. En enkät skickades till 354 slumpmässigt utvalda betodlare som har
kontrakt på över 100 ton polsocker. I enkäten ställdes frågor om bland annat lantbrukarnas
beslutprocess. Det som framför allt undersöks är om och vilka åtgärder som övervägs, beslutats
eller genomförts. I enkäten samlades också information om lantbrukarnas personliga egenskaper
och gårdarnas egenskaper in. Svarsfrekvensen på enkätundersökningen blev 58 %. De data som
samlades in i enkätundersökningen analyserades med hjälp av medeltal och t-tester.
Alla betodlare har insett att sockerreformens konsekvenser kan bli eller är ett problem för dem.
De flesta insåg detta 2005 och i genomsnitt tror lantbrukarna att de kommer att förlora ungefär
200 000 kr per år på grund av sockerreformen. 80 % av respondenterna har hittat någon åtgärd
som de överväger, 64 % har beslutat om någon åtgärd de tänker genomföra och 54 % har
genomfört någon åtgärd. De vanligaste åtgärderna som tagits upp är att kostnadseffektivisera,
arbeta utanför företaget, investera i spannmålstork och lagring, utöka areal, samarbeta mer, utöka
betodlingen, utöka någon annan gröda än betor och utöka körslor. Mindre eller större
nysatsningar eller utökningar av något annat än de nyss nämnda åtgärderna var också mycket
vanliga. Bredden på de åtgärder som tagits upp är mycket stor. Dock tror bara en tredjedel av
respondenterna att de åtgärder som de överväger kommer att kunna täcka hela inkomstbortfallet
som sockerreformen orsakar.
För att få information om sockerreformens konsekvenser för det egna företaget vänder sig
betodlarna i undersökningen helst till Sveriges betodlares centralförening (SBC), Danisco och
facktidskrifter. När information om åtgärder ska hittas vänder de sig helst till
växtodlingsrådgivare, facktidskrifter, grannar och kollegor och ekonomirådgivare. När åtgärder
hittades och övervägdes visade sig 73 % av respondenterna använda sig av analytiska metoder,
jämfört med 83 % när beslut om åtgärder fattades. Detta tyder på att mer analytiska metoder
används ju närmare ett beslut kommer.
Respondenterna delades upp i fyra grupper baserat på hur långt de kommit i sin beslutsprocess.
När de som var mest effektiva i sin beslutsprocess jämfördes med dem som var mindre effektiva
hittades ett antal faktorer som kan förklara skillnaden. Några av de faktorer som karaktäriserar en
effektiv beslutsprocess är att diskutera mer, använda mer analytiska metoder, mer utvecklade
mentala modeller, intern locus of control, mindre riskaversiv personlighet och mer expressiva
värderingar.

Main title:Strategiskt beslutsfattande
Subtitle:hur svenska lantbrukare agerar för att anpassa sig till sockerreformen
Authors:Oskarsson, Markus
Supervisor:Öhlmér, Bo
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för ekonomi
Volume/Sequential designation:484
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:Other
Student's programme affiliation:1010A Agriculture Programme (admitted before July 1, 2007) 270 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Economics
Keywords:strategisk planering, beslutsfattande, beslutsmodeller, företagsutveckling, sockerbetsodling, lantbruk, sverige, skåne, kvantitativ studie, informationsbehov, värderingar
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7081
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-7081
Subjects:SLU > (NL, NJ) > Dept. of Economics
Economics and management
Language:Swedish
Deposited On:21 Sep 2017 11:45
Metadata Last Modified:21 Sep 2017 11:45

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits